Emil Källström, Centerpartiet
Foto: Claudio Bresciani/TT

Emil Källström (C)

Osäkert om ny sänkning av arbetsgivaravgifterna ger effekt

Publicerat av Henrik Sjögren

Centerpartiet lyckades få in en rejäl sänkning av arbetsgivaravgifterna i januariöverenskommelsen. Men hur effektiv är åtgärden och vad skulle göra den bättre än den förra satsningen? Emil Källström (C) berättar om vilka justeringar som har gjorts för att den ska funka i dag. Men viss skepsis finns från flera håll.

Ingångsavdrag – så heter den nya satsningen på sänkta arbetsgivaravgifter som efter fyrpartiuppgörelsen ska ingå i höstbudgeten. Förra gången de sänktes var på initiativ av alliansregeringen då arbetsgivaravgifterna halverades för ungdomar under 26 år.

Denna gång blir sänkningen av arbetsgivaravgifterna större, från 31 till 10 procent, mer riktad mot människor som aldrig tidigare har haft ett arbete och inte bara gälla unga, utan även nyanlända och långtidsarbetslösa. Sänkningen pågår under två år på individnivå. Reformen ska börja gälla från nyår.

Emil Källström är ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet. Han berättar att förslaget ligger i linje med den långa traditionen inom partiet att kräva sänkta arbetsgivaravgifter.

– Skatterna på att anställa människor är för höga och Centerpartiet har länge prioriterat frågan om sänkta arbetsgivaravgifterna. Vi gjorde det under alliansregeringen och så även nu, säger Emil Källström.

Olika slutsatser om tidigare sänkning

Den första alliansregeringen var tidig med att införa halverade arbetsgivaravgifter för unga under 26 år. Samtidigt som reformen lovordades för att företag fick möjlighet att anställa fler, fick den även kritik. IFAU drog 2013 slutsatsen att det blev för dyrt. Kostnaden blev runt tio miljarder kronor och åstadkom mellan 6 000 och 10 000 arbetstillfällen – vilket blir omkring 1,5 miljoner kronor per jobb.

– Jag vill delvis vända mig mot den bilden. Jag vill hävda att reformen var bristfälligt utvärderad och de fåtalet utvärderingar som gjordes var under brinnande finanskris. Men visst har vi tagit intryck av kritiken och nu har vi skruvat och förfinat skattesänkningen just till förmån för dem som anställer folk som är nya på arbetsmarknaden, säger Emil Källström.

Men det finns olika slutsatser kring den tidigare sänkningen av arbetsgivaravgifterna. Forskning från Stockholms universitet och SNS visar att det hade positiva effekter för svensk ekonomi i helhet, något som Arbetsmarknadsnytt har skrivit om tidigare.

Emil Källström menar att det finns ett extra stort behov i dag av att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden då utanförskapet växer.

– Den främsta kritiken för förra sänkningen gällde att den även omfattade människor som var relativt väletablerade på arbetsmarknaden – den gick ju brett till de som var under 26 år. Det problemet har vi inte kvar eftersom det är mer riktat nu, säger Emil Källström.

Vill inte jämföra satsningar

I dag finns redan riktade insatser i arbetsmarknadspolitiken som främjar människor som står långt utanför arbetsmarknaden. Nystartsjobben riktar sig till samma grupper och innebär ekonomiska lättnader för företag som anställer människor ur de grupperna. Men Emil Källström vill inte jämföra satsningarna.

– Nystartsjobb är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Jag vill å det grövsta vända mig mot bilden att detta skulle vara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Detta är en skattesänkning till förmån för svensk företagsamhet som fullt utbyggd omfattar runt sex miljarder per år, säger han.

Han säger att det även ofta finns ett inbyggt motstånd hos företag att använda sig av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och riktade stöd.

– Arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan förändras och den risken gör att många företagare inte vågar anställa. Dessutom brukar de innehålla inslag av byråkrati. Vårt förslag innebär minimalt krångel för företagaren och det upplevs som mer stabilt, säger Emil Källström.

Men varför inte kräva att arbetsgivaravgiften ska sänkas generellt i stället för att rikta det till vissa utvalda grupper?
– Vi har verkligen inte något emot en generell sänkning. Men allt är en avvägning av vad som är möjligt. Nu genomför vi en kombination av att det blir billigare att anställa och att vi löser ett problem på den svenska arbetsmarknaden då vi sänker trösklarna in för utsatta grupper.

Finns det risk för undanträngningseffekter eller att man blir utbytt efter de två åren?
– Jag ser inte den risken. Den person som i så fall blir utbytt har då i alla fall fått sina första värdefulla rader på sitt cv och har en betydligt bättre chans till nya jobb. Vi rustar människor för nästa steg i karriären.

Johan Lidefelt

Johan Lidefelt, Svenskt Näringsliv

Johan Lidefelt är nationalekonom vid Svenskt Näringsliv och är försiktigt positiv till satsningen, men vädrar även vissa farhågor mot bakgrund av tidigare satsningar.

– Förslaget bekräftar att Sveriges höga skatter är ett problem för sysselsättningen. Sänkta kostnader för att anställa kan bidra till ökad sysselsättning, vilket är positivt. Dock har den här typen av riktade skattesänkningar mot unga prövats förr med begränsad framgång, säger han.

Han menar också att det också krävs andra angelägna satsningar för att komma till rätta med utanförskapet på arbetsmarknaden.

– De höga kostnaderna att anställa är ett problem. Men det är långt ifrån det enda problemet för den som vill anställa människor i de grupper som ska omfattas. En mycket viktig fråga är utbildningsinsatser, språkkunskaper och yrkesfärdigheter. Det återstår att se om åtgärden blir effektivare denna gång.

Elisabeth Svantesson (M) vill se förändrade konfliktregler

Elisabeth Svantesson (M)

Elisabeth Svantesson är Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson. Hon betonar också vikten av att satt sätta fler i arbete för att klara integrationen.

– Det är viktigt att människor får sitt första jobb men då krävs reformer som spelar roll och ger effekt. Regeringen borde exempelvis få etableringsjobben på plats. Men förslag om att sänka arbetsgivaravgifter för vissa grupper är dyrt, ofta ineffektivt och gör skattesystemet ännu mer komplicerat och svåröverskådligt, säger Elisabeth Svantesson.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2019-09-13 - 13:57  #Arbetsgivaravgift #Politik