Forskaren Therese Nilsson, IFN, samt flickläroverket på Sveaplan i Stockholm år 1945
Foto: IFN + Scanpix

Forskaren Therese Nilsson konstaterar att längre skolterminer ger högre lön, inte minst för kvinnor. Forskningen bygger på studier av en skolreform som genomfördes i Sverige under 30- och 40-talen. (Till höger syns ett klassrum från Flickläroverket på Sveaplan i Stockholm 1945.)

Ny svensk forskning: Längre terminer ger högre lön

Publicerat av Ana Cristina Hernández

Längre tid i skolbänken ger högre inkomst och pension. Men nu visar det sig även att längre terminer är betydligt effektivare än ett extra skolår. Och det är kvinnorna som gynnas mest. Det framgår av ny forskning baserad på den svenska skolan.

I en färsk studie i den vetenskapliga tidskriften Journal of European Economic Association har fyra forskare jämfört hur längre terminer respektive ett extra skolår påverkar elevernas framtidsutsikter såsom arbete, inkomst och pension. Bakgrunden till jämförelsen kommer från flera av de reformer som skedde i Sverige under 30- och 40-talen.

– Vad vi använder oss av är historisk information från när politikerna bestämde att man skulle utöka grundskolan från sex till sju år. I samband med det bestämdes det också att man skulle förlänga terminstiden, berättar Therese Nilsson, docent verksam vid Institutet för Näringslivsforskning och Lunds universitet samt en av de fyra forskarna bakom studien.

På den tiden låg Sverige lågt i antalet undervisningstimmar, jämfört med andra länder. De dåvarande 2 500 svenska kommunerna fick därför tolv år på sig att utöka skoltiden från sex till sju år. Likaså fick kommunerna under samma tidsspann själva välja när de ville införa de extra terminsveckorna. Detta gav upphov till stora variationer mellan kommunerna – variationer som Therese Nilsson har kunnat dra nytta av i studien. Resultatet blev tydligt.

– De två olika reformerna visade på stora skillnader. De elever som fick längre terminstider – och kortare sommarlov – hade vid 35-årsåldern fem procent högre inkomster än de som inte hade fått fler terminsveckor. Vad gäller de som fick ett extra skolår så ligger motsvarande resultat på cirka två procent. Dessa två procent förklaras även i högre utsträckning av andra faktorer, som högre utbildning, säger hon.

Ju tidigare desto bättre

Anledningen till att reformerna visar så olika resultat är att den extra skoltiden infördes vid olika åldrar, menar Therese Nilsson. De elever som fick utökade terminer redan från och med första klass fick i slutändan lika många skoltimmar som de som hade fått gå ett extra år. Men skillnaden var att de var mycket yngre.

– Det finns väldigt mycket forskningslitteratur som visar på att tidiga insatser är bra. En del annan forskning, dock inte vår, visar på att kognitiva färdigheter kanske redan är till stor del bestämda vid tioårsåldern. Då är det bra att tidigt fånga upp de som hamnar efter, säger Therese Nilsson och tillägger:

– Jag tror att alla förstår och är överens om att mer undervisningstid oftast är någonting bra. Men i policydebatten har man glömt bort det här med att det finns ytterligare redskap att använda för att förbättra elevers resultat än att lägga till ett år just på slutet.

När det kommer till att utöka skoltiden brukar de flesta länder traditionellt sett lägga till ett extra år. I Sverige genomfördes exempelvis en stor reform på 50- och 60-talen när det nionde skolåret skapades. Men Therese Nilsson föreslår i stället åtgärder som kortare sommarlov, sommarskola i tidigare åldrar och minimumveckor på den numera obligatoriska förskoleklassen.

Tydligast hos kvinnor

Den vetenskapliga studien pekar också på andra viktiga kopplingar mellan skolgång och arbetsmarknad. De barn som fick gå längre terminer sökte sig oftare till yrken som kräver eller krävde högre kognitiva färdigheter. Den effekten syns tydligast hos kvinnorna som, när de kom ut på arbetsmarknaden på 50- och 60-talen, i högre utsträckning valde att jobba inom yrken som revision, administration, bokföring eller som sekreterare – alla vid den tidpunkten högkvalificerade och välbetalda jobb. Terminsreformen bidrog därmed till att minska lönegapet mellan kvinnor och män i Sverige, enligt Therese Nilsson.

Vad kan extra skoltid innebära för hela samhället?
– På ett makroperspektiv så tror jag att det skulle kunna ha ganska stora effekter. Om människor tidigt kan förbättra sina färdigheter samt öka sin inkomst och sin produktivitet så märks det i landets ekonomi. Jag tror att det finns mycket positivt med det, säger hon.

Ana Cristina Hernández

Publicerad av Ana Cristina Hernández den 2019-08-16 - 10:56  #Lön #Utbildning