Juhana Vartianen, Mauro Gozzo, Ola Bergström, Anna Breman
Foto: Sören Andersson

Juhana Vartianen, Mauro Gozzo, Ola Bergström och Anna Breman.

Ny rapport: Klimatförändringarna sätter tryck på industrin

Publicerat av Henrik Sjögren

Klimatförändringar, det globala politiska läget, ökad protektionism och ökad skillnad mellan stad och land. Det är några av de viktigaste faktorerna som påverkar den svenska industrins framtid. Det framkommer i en ny rapport utgiven av Industrins ekonomiska råd.

– Åttio procent av Sveriges befolkning återfinns i storstadsregionerna och de medelstora regionerna. Största delen av industrin återfinns av naturliga skäl just där, sa Mauro Gozzo, ordförande i Industrins ekonomiska råd (IER) och en av rapportförfattarna, under en pressträff.

Men bilden blir annorlunda om slår ut antal industriföretagen per tusen invånare. Här visar det sig att flera mindre regioner har relativt fler industriarbetsställen.

– Den kritiska massan för vilket befolkningsunderlag som krävs för att det ska finnas ett industriarbetsställe är låg. Flest industriarbetsställen med minst 50 anställda i relation till befolkningen har Värnamo-regionen. Småland utmärker sig överhuvudtaget som ett industritätt bälte. Men det skiljer sig mycket över landet. I Norrland är det tunnare, sa Mauro Gozzo.

Snedfördelning mellan stad och land

Men det råder en snedfördelning mellan landsbygd och storstadsregion vad gäller tillgången på tjänsteföretag och infrastruktursatsningar, något som bör åtgärdas för att stärka konkurrenskraften, menar han. 

– Tjänstenäringen frodas i storstäder. Företagstjänster som vänder sig till industrin finns till övervägande delen i storstadsregionerna. Vi bör knyta ihop landet på ett bättre sätt för att främja konkurrenskraften inom industrin. Infrastruktursatsningar bör prioritera förbindelserna mellan storstadsregionerna och landets övriga regioner i stället för bättre förbindelserna storstadsregionerna sinsemellan, sa Mauro Gozzo.

Industrin central för klimatmålet

Omvandlingstrycket inom industrin påverkas också av klimatförändringarna, både direkt och indirekt, berättade Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, som även hon ingår i IER. Den svenska industrins roll är central om Sverige ska nå klimatmålet om ett fossilfritt samhälle år 2045, menade hon.  

– Klimatfrågan påverkar industrin på en lång rad områden. Vi ser redan en direkt påverkan av ett förändrat klimat. I somras fick livsmedelsindustrin känna konsekvenserna av den extrema torkan. Men vi ser även andra effekter som kommer av stigande temperaturer. I somras fick kärnkraftverk stänga ner på grund av att kylvattnet var för varmt. Detta i sin tur ger effekten att tillverkningsindustrin inte får tillgång till den energi som krävs, sa Anna Breman. 

Sverige i framkant

Hon pekade även på mer långsiktiga konsekvenser som uppstår i övergången till ett fossilfritt samhälle. Det gäller bland annat de överinvesteringar som har skett i sådan teknik som fortfarande kräver fossila bränslen. Men hon anser att Sverige har möjlighet att utnyttja de fördelar som finns i att vi ligger i framkant inom teknologin på miljöomställningsområdet.

Det krävs smidiga möjligheter att anpassa personalstyrkan efter rådande omständigheter.

– Den svenska industrin den mest effektiva vad gäller klimatomställningarna, vid en internationell jämförelse, sa Anna Breman.

Det är dock viktigt att vara försiktig vid användandet av styrmedel i strävan mot att bemöta miljöutmaningarna. Högre kostnader med skatter som styrmedel kan leda fel, menar Anna Breman.

– Om vi ska sikta mot noll utsläpp så är det framförallt tekniska innovationer och lösningar som ska uppmuntras, snarare än skatter. Om vi med skatter ökar kostnaderna för utsläpp i Sverige kan det få kontraproduktiva effekter. Vi kan riskera att industrier flyttar utomlands där kostnaderna för utsläpp är lägre, säger Anna Breman.

Risker i ökad protektionism

En övrig riskfaktor för den svenska industrins utveckling är de internationella tendenserna som finns i riktning mot ökad protektionism.

– En fri rörlighet gagnar världsekonomin men vi ser tendenser i motsatt riktning. Den rörelse som har lett till framröstningen av Donald Trump i USA och Brexit i Storbritannien leder nu till ökade handelshinder, sa rådets Juhana Vartiainen, riksdagsledamot i Finland.

Han pekade även på hur Kinas intressen kommer att väga allt tyngre på den framtida globala ekonomiska spelplanen.

– Sverige borde fundera på hur toppbolagen och näringspolitiken ska agera i en omgivning där Kina alltmer sätter agendan, sa Juhana Vartiainen.

Omställningsförmågan viktig för konkurrenskraften

Ola Bergström, professor vid Göteborgs Universitet, berättade om hur vi ska kunna åstadkomma en fungerande omställningsförmåga på arbetsmarknaden.

– Omställningsförmågan är central för industrins konkurrenskraft. Företag som inte kan ställa om sin produktionsapparat i en föränderlig värld riskerar att tappa konkurrenskraft. Det krävs smidiga möjligheter att anpassa personalstyrkan efter rådande omständigheter, sade han.

I Sverige är tillgången på verktyg som stöder anpassningar i produktionen begränsad, menar Ola Bergström.

– Det behövs ett utvecklat stöd för korttidsarbete, något vi ser behov av i förhållande till de globala värdekedjorna, sa Ola Bergström.

Läs hela rapporten.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2018-10-08 - 14:31  #Politik #Konjunktur