Logo
Logo
Nyhet2 februari 2021 - 11:02

Ny lista: Utbildningarna som ger ditt barn jobb och bra lön

En ny kartläggning visar vilka gymnasieutbildningar som lönar sig bäst och snabbast ger en biljett till arbetsmarknaden. Efter coronakrisen är valet viktigare än någonsin, menar experter, företagare och forskare. ”Det är stor skillnad, både mellan de olika programmen och mellan skolor”, säger utbildningsexperten Johan Olsson. 

Foto: TT

Nu är det snart dags för landets 15-åringar att välja gymnasieprogram. En inte oviktig faktor i valet är vilka jobbmöjligheter som finns efter examen och vilken lön som jobbet kan ge. Och statistiken talar sitt tydliga språk: Det är genom yrkesprogrammen som det finns störst chans till jobb och där lönerna är högst tre år efter examen.

Siffrorna från Ekonomifakta visar att programmen med inriktning mot fordon, bygg och industriteknik har högst andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter studenten. Ungefär 70 procent av eleverna som tog examen från dessa program 2017 var 2018 sysselsatta med en årsinkomst om minst 202 400 kronor.

Gymnasievalet har betydelse för inkomsterna på både kort och lång sikt. Ett år efter studenten hade elever från det industritekniska programmet en medianinkomst på nära 28 000 kronor i månaden. För elever som hade studerat på ett program med estetisk inriktning låg inkomstläget betydligt lägre, med runt 20 000 i månaden. Även på tre års sikt är inkomstläget högre på flera av yrkesprogrammen.

Enligt SCB:s arbetskraftsbarometer var det 2019 fler än hälften av arbetsgivarna som uppgav att det råder brist på nyutexaminerad och yrkeserfaren personal på gymnasienivå. Störst brist på nyutexaminerade är det för utbildningarna inom bygg, fordon och naturbruk. Men trots detta har andelen elever som söker till yrkesinriktade utbildningsprogram minskat de senaste tio åren. Samtidigt förutspås arbetsmarknadens behov av yrkeskompetens på gymnasienivå att öka kraftigt.

Yrkesutbildningar i topp

Bilden bekräftas av Dagmar Müller, fil Dr i nationalekonomi vid IFN, som har tittat på unga människors studieval.

– Generellt sett kan man säga att de som tar studenten från ett yrkesprogram klarar sig väldigt bra på arbetsmarknaden. De med störst problem på arbetsmarknaden är de som inte har någon fullständig gymnasieexamen, säger hon.

Dagmar Müller konstaterar att det är många som inte ser möjligheterna med en yrkesutbildning. Men hon menar att pandemin kan komma att förändra detta.

– Tittar man på internationell forskning ser man att under en lågkonjunktur är det många som byter till utbildningar som har större säkerhet på arbetsmarknaden och som leder till högre lön. Ungdomar söker sig då till mer trygga alternativ och utbildningar som snabbare leder till jobb under en ekonomisk kris. Det talar för att yrkesutbildningarna kommer bli mer attraktiva, men antagligen inte inom de branscher som har drabbats hårdast under krisen, som exempelvis hotell och restaurang.

Coronakrisen har ökat trycket

Men det här beteendemönstret varierar lite beroende på vilken typ av ekonomisk kris det handlar om.

– Efter finanskrisen kunde man se att de branscher som drabbades hårdast under krisen blev mindre attraktiva. När man tittar på ansökningar till högskolor och universitet kan man redan nu se att det finns en ökning av ansökningar till utbildningar som sjuksköterska, läkare och lärare. Coronakrisen verkar leda till ett ökat tryck på utbildningar inom vård och omsorg.

Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, är också tydlig med att det är yrkesutbildningarna som ger bäst möjligheter.

– Svenska företag behöver kompetens från yrkesutbildningarna. Det är tydligt i våra företagarenkäter. Att välja ett sådant gymnasieprogram innebär ofta att man kommer i jobb snabbt med en bra inkomst, säger han.

Gymnasievalet är ett viktigt val som bör tänkas igenom noggrant, menar han.

– Man ska veta att det är stor skillnad, både mellan de olika programmen och mellan skolor. Resultaten ser olika ut och utbildningarna är olika bra.

Men Johan Olsson tycker också att det är viktigt att väga in intressen när det kommer till att välja gymnasieprogram.

– Är man 15 år kanske man inte kan förväntas välja något som man absolut inte vill. Men det är bra att tänka igenom vad man faktiskt är intresserad av att göra. Kanske finns det fler saker än vad man först tror. Sedan ska man fundera på hur det här intresset ska omsättas i utbildningsval och senare yrkesval. Det är viktigt att se valet i ett större sammanhang.

Om målet med gymnasieutbildningen är att få en bra inkomst efteråt är det bra att titta på hur det har sett ut historiskt, även om mycket kan komma att förändras.

– Pandemin har visat att arbetsmarknaden är långt ifrån statisk. De som väljer gymnasium nu tar studenten 2024. Mycket kommer att ha hänt tills dess, oavsett vilket program man väljer. Men med det sagt så ska man såklart titta historiskt vilka yrken som har lett till jobb. Och satsa på en utbildning som har nära kontakt med näringslivet, säger Johan Olsson.

– Sedan skadar det inte att få möjlighet att driva UF-företag.

Men det viktigaste av allt är att se till att ta sin examen.

– Det viktigaste inför inträdet på arbetsmarknaden är att man ser till att ha en avslutad gymnasieutbildning. Det finns stora problem med genomströmningen på många skolor, så kolla hur statistiken ser ut för detta innan du väljer.

Byggbranschen skriker efter personal

Carin Stoeckmann, vd på Byggmästar’n i Skåne, berättar att efterfrågan på personal i byggbranschen är fortsatt stor.

– Väljer man ett yrkesprogram som byggprogrammet till exempel så får man ett jobb, så har det sett ut länge. Sedan finns det flera olika inriktningar som man kan välja mellan. De flesta väljer inriktning mot träarbete, det vill säga snickare, men det finns många andra delar av branschen där det råder stor personalbrist. Inriktningen mot väg och anläggning är till exempel ett område där det behövs mycket folk. Jag vill också slå ett slag för att fler tjejer har börjat söka, vilket jag hoppas att ännu fler kommer att göra i fortsättningen, säger Carin Stoeckmann.

Att det just nu pågår en pandemi tycks inte sänka efterfrågan på arbetskraft.

– Man kanske tänker att vi befinner oss i en kris. Men det ska inte stoppa någon från att välja yrkesprogrammet. Vår bransch har inte påverkats på samma sätt som många andra branscher, det behöver fortfarande byggas. Branschen behöver verkligen folk, fler än vad som utbildas i dag.

Yrkesarbetare som saknas

Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning hos Byggföretagen, räknar med att behovet av personal bara kommer öka.

– Vi räknar med att behöva 10 000 nya medarbetare per år framöver för att kunna täcka pensionsavgångarna. Den uträkningen är baserad på att vi inte bygger mer än vad vi gör i dag, vilket vi med största sannolikhet kommer behöva göra, säger Elin Kebert.

Byggföretagen genomförde en undersökning 2020 bland sina medlemsföretag där det visade sig att 79 procent av företagen uppgav att de har svårt att få tag på rätt kompetens. 63 procent svarade att det är just yrkesarbetare som saknas, det vill säga personer med en yrkesutbildning inom området.

– Det är helt enkelt väldigt svårt för företagen att få tag på yrkesarbetare som exempelvis snickare, murare och golvläggare.

Fler tjejer söker bygg

Men det verkar som att fler än vanligt kommer att gå den här typen av utbildning i höst. Preliminära siffrorna från Skolverket visar att söktrycket har ökat generellt, framför allt är antalet kvinnor som söker till Bygg- och anläggningsprogrammet fler än tidigare år.

– I år har vi sett en liten total ökning, men framförallt är det andelen tjejer som har ökat vilket är roligt. Jag hoppas att den här utvecklingen fortsätter, säger Elin Kebert.

Gymnasieprogrammens medianinkomst (i kronor) efter tre år:

Bygg- och anläggningsprogrammet (30 900)

VVS- och fastighetsprogrammet (30 600)

Industritekniska programmet (30 400)

Fordons- och transportprogrammet (29 300)

El- och energiprogrammet (27 700)

Teknikprogrammet (25 200)

Naturbruksprogrammet (24 400)

Ekonomiprogrammet (24 200)

Vård- och omsorgsprogrammet (23 900)

Handels- och administrationsprogrammet (23 900)

Restaurang- och livsmedelsprogrammet (23 700)

Samhällsvetenskapsprogrammet (23 200)

Humanistiska programmet (23 100)

Hotell- och turismprogrammet (23 000)

Hantverksprogrammet (22 900)

Barn- och fritidsprogrammet (22 600)

Naturvetenskapsprogrammet (22 400)

Estetiska programmet (22 300)

International Baccaleurate (21 700)

Källa: Ekonomifakta

Gymnasieprogrammens etableringsgrad på arbetsmarknaden (i procent) efter tre år:

Fordons- och transportprogrammet (78)

VVS- och fastighetsprogrammet (76)

Bygg- och anläggningsprogrammet (74)

Industritekniska programmet (67)

El- och energiprogrammet (67)

Handels- och administrationsprogrammet (58)

Restaurang- och livsmedelsprogrammet (56)

Vård- och omsorgsprogrammet (55)

Hantverksprogrammet (53)

Barn- och fritidsprogrammet (51)

Hotell- och turismprogrammet (50)

Naturbruksprogrammet (49)

Ekonomiprogrammet (34)

Samhällsvetenskapsprogrammet (32)

Teknikprogrammet (29)

Estetiska programmet (28)

Humanistiska programmet (16)

Naturvetenskapsprogrammet (14)

International Baccaleurate (7)

Källa: Ekonomifakta

#Utbildning#Coronakrisen#Byggföretagen#Svenskt Näringsliv#Ungdomsarbetslöshet
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist