Maud Olofsson och Fredrik Reinfeldt applåderar
Foto: Henrik Montgomery/TT

Det var under Alliansregeringens första mandatperiod, när Maud Olofsson (C) var näringsminister och Fredrik Reinfeldt (M) statsminister, som sänkningen av arbetsgivaravgfiter för unga genomfördes.

Ny forskning: Sänkta arbetsgivaravgifter var positivt för hela ekonomin

Publicerat av Stina Bengtsson

De sänkta arbetsgivaravgifterna för unga som genomfördes 2007–2009 ledde inte bara till fler jobb för unga. Det gav även positiva effekter på svensk ekonomi i sin helhet. Det visar ny forskning från Stockholms universitet och SNS.

Docent och nationalekonom David Seim vid Stockholms universitet

Docent och nationalekonom David Seim vid Stockholms universitet.

Foto: Stockholms universitet

Det är nationalekonomen David Seim, docent vid Stockholms universitet, som tillsammans med ett antal kollegor har studerat den reform kring arbetsgivaravgifter som Alliansregeringen genomförde under sin första mandatperiod vid makten. Och forskningen visar att de sänkta arbetsgivaravgifterna hade positiva effekter på sysselsättningen.

– Våra resultat ligger i linje med tidigare studier av reformen. En ny sak som vi finner är att sysselsättningen ökade mer i de delar av Sverige där ungdomsarbetslösheten var störst, säger David Seim, i ett pressmeddelande.

Det var i juli 2007 som arbetsgivaravgiften för unga upp till 26 år sänktes med ungefär tio procentenheter. Två år senare kom nästa sänkning med ytterligare närmare fem procentenheter.

I sin rapport kommer forskarna bland annat fram till att ungdomars löner var förhållandevis opåverkade av reformen. Det gjorde att anställningskostnaderna för unga minskade kraftigt, vilket i sin tur var positivt för sysselsättningen. Inte minst gällde det delar av landet där ungdomsarbetslösheten var högst.

Företagen kunde frigöra resurser

Det här är inte den första forskning som har gjorts på sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga. Men det som är nytt är att forskarna har tittat på vad som hände med företagen. Och där är resultaten intressanta.

Sänkningen innebär av arbetsgivaravgifterna att företagen kunde frigöra resurser och därmed expandera sin verksamhet. ”Det totala antalet anställda i företag med stor andel unga bland de anställda innan reformen ökade. I dessa företag ökade också lönerna snabbare efter reformens införande och då inte bara för de unga. Företagens kapital, omsättning och vinster ökade också”, står det i rapporten. David Seim kallar det för en injektion av kapital.

– Det vi ser är att de här resurserna faktiskt användes på ett sätt som stimulerade ekonomin. Det är något man ska tänka på när man gör sådana här reformer att företagen är centrala i hur den här typen av skattesänkningar kommer att slå, säger han till Ekonomiekot.

En positiv effekt av kapitalinjektionen var att inte bara unga fick högre lön, utan alla anställda. Enligt David Seim går det emot grundläggande antaganden i de nationalekonomiska modeller som används för att bestämma hur skatter slår mot ekonomin.

Regeringen Löfven höjde arbetsgivaravgifterna till normalnivå igen år 2016. I höst ska dock arbetsgivaravgifterna för unga under 18 år samt för den först anställde i enmansföretag sänkas, som en effekt av Januariavtalet.

Läs hela rapporten.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2019-05-15 - 10:46  #Arbetsgivaravgift #Politik