Sven-Olov Daunfeldt
Foto: Marcus Larsson

Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonmi och författare till rapporten Det svenska anställningsskyddet – vilka sysselsättningseffekter ger undantagsreglerna?

Ny forskning: Flexiblare LAS gav tusentals nya jobb

Publicerat av Stina Bengtsson

Tvåundantaget från turordningsreglerna gav över 4 000 nya jobb per år de första åren. Det visar en ny rapport från Entreprenörskapsforum där två nationalekonomer har låtit jämföra företag åren innan och efter reformen infördes.

– Ur ett internationellt perspektiv har Sverige ett av de mest strikta anställningsskydden för tillsvidareanställda som finns, säger Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och en av två författare till rapporten Det svenska anställningsskyddet – vilka sysselsättningseffekter ger undantagsreglerna?

Han konstaterar att det har gått över 40 år sedan LAS infördes och att det medan det har hänt mycket på arbetsmarknaden under den tiden, så har inte lagstiftningen förändras i någon högre grad. Men en av få reformer av LAS är tvåundantagsregeln som infördes 2001.

Tvåundantagsregeln innebär att företag med upp till tio anställda kan undanta två medarbetare från LAS, något som alltså större företag inte kan göra. Men har då undantaget givit någon effekt?

Undantagna företag mer benägna att anställa

Ja, det visar Sven-Olov Daunfeldts och kollegan Anders Bornhälls forskning. De har jämfört alla svenska aktiebolag som hade mellan fem och nio anställda med aktiebolag som är något större tröskeln, alltså företag som har strax över tio anställda. De tittade på företagen de tre åren innan reformen och de tre åren efter reformen.

– Företag med som fick undantag blev mer benägna att anställa, säger Sven-Olov Daunfeldt.

I genomsnitt anställde dessa företag 0,16 personer fler per år jämfört med innan reformen. Det kan tyckas vara lite, men sammantaget i riket blir det en avsevärd summa.

– Det skapade 4 426 jobb per år under den aktuella treårsperioden, säger Sven-Olov Daunfeldt, som menar att med fler undantag så skulle ännu fler jobb kunna skapas.

Samtidigt visar beräkningarna att 548 av de något större, men ändå jämförbara företagen, valde att inte växa på grund av den tillväxtbarriär de hade genom att inte undantas från LAS.

Lättare för ungdomar att få jobb

Forskarna har också tittat på hur reformen påverkade olika grupper. Och det visar sig att det är statistiskt säkerställt att ungdomar genom tvåundantaget hade lättare att få jobb. Samtidigt blev det inte svårare för äldre – effekterna visade sig i det här fallet enbart vara positiva.

Däremot hade reformen ingen påverkan på utlandsföddas möjligheter att få jobb.

– Det kan vara så att den här reformen var för marginell för att påverka den här gruppen. En utvidgning av reformen kan tänkas påverka gruppen på ett annat sätt, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Menar att röskelvärdet måste höjas

Han menar att tröskelvärdet vid undantaget från turordningsreglerna måste höjas. Exakt hur högt specificerar han inte, men han är tydlig med att det måste vara i kombination med att antalet anställda som får undantas också ökas. Men forskarna har också en alternativ lösning: Att arbetsgivare fritt ska få välja två, eller flera, arbetstagare som kan undantas turordningsreglerna.

– På så sätt skulle man komma åt arbetstagare som man har problem med, men framför allt skulle företagens risk med att anställ skulle minska.

– Minskar riskerna med att anställa, så blir företagen också mer benägna att anställa – och då skulle kanske till exempel fler utrikes födda kunna få jobb, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Läs hela rapporten.

Resultat av tvåundantaget

  • De företag som fick undanta två arbetstagare från sist in först ut-principen:

  • Ökade antalet anställda

  • Ingen effekt på äldre arbetstagare, men positiv effekt på anställningar av unga arbetstagare

  • Anställde fler inrikes födda, men inte utrikes födda

  • Ökade arbetskraftsproduktiviteten

  • Minskade både korttids- och långtidssjukskrivningarna

Forskarnas slutsatser

  • Mindre justeringar av turordningsreglerna kommer inte att leda till en förbättrad arbetsmarknadssituation för de utrikes födda.

  • Det nuvarande tröskelvärdet på elva anställda förhindrar företag från att växa över tio anställda, vilket motiverar till en höjning av tröskelvärdet.

  • Sysselsättningseffekterna blir troligen begränsade m inte en höjning av tröskelvärdet kombineras med en ökning av antalet arbetstagare som kan undantas från sist in först ut-principen.

  • En alternativ lösning är att låta arbetsgivarna fritt få välja två (eller flera) arbetstagare där sist in först ut-principen inte gäller.

  • Företagen skulle lättare kunna bli av med felrekryteringar och lågproduktiva arbetstagare. Det skulle troligen också öka dynamiken bland de mer seniora arbetstagarna.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2018-11-28 - 15:03  #LAS