Flicka med hijab
Foto: Mostphotos

Ny forskning: Dystra utsikter för ensamkommande flickor

Publicerat av Henrik Sjögren

Ensamkommande flickor har betydligt svårare än pojkar att komma i arbete eller studier efter några år i Sverige, visar ny rapport. ”Förklaringen kan finnas i krav hos familjen att jobba i hemmet”, säger rapportförfattaren. Men för dem som lyckas går det över lag väldigt bra.

Eskil Wadensjö

– I media får man intrycket av att det bara är ensamkommande pojkar som kommer till Sverige. Men så mycket som en fjärdedel av dem som får asyl är kvinnor, säger Eskil Wadensjö.

Foto: Fores

– Det har varit stort fokus på de ensamkommandes etablering, men rapporteringen har främst gällt pojkarna. Väldigt lite uppmärksamhet har riktats mot hur det går för kvinnorna, säger rapportförfattaren Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi vid Stockholms Universitet.

Den nya studien söker svar på hur det har gått med arbetsmarknadsetableringen för de ensamkommande flickor som kom mellan 2003 och 2014. Resultatet är dystert. Många hamnar helt utanför både arbetsmarknaden och utbildningsväsendet.

Hämmas av familjens krav

Bland de kvinnor som tidigare kom till Sverige utan sina föräldrar är arbetsmarknadsetableringen svårast. I åldern 19–27 är det runt 25 procent som varken arbetar eller studerar. Bland de flickor som anlände tillsammans med sina föräldrar är siffran också oroväckande hög – mellan 15 och 20 procent.

– Något man ofta hör när man talar med socialarbetare är att flickornas möjligheter att etablera sig hämmas av de krav som familjen ställer på att ta hand om hushållsarbete eller småsyskon. I de fall där föräldrarna kommer senare så fungerar de också ofta som tolkar åt sina föräldrar, säger Eskil Wadensjö.

Han nämner också att tidigt barnafödande också är en viktig anledning till att många kvinnor inte har möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Högre lön än svenskfödda

Men de ensamkommande flickorna som faktiskt får jobb har högre lön än de som kommer tillsammans med sina föräldrar, enligt rapporten. Korrigerat efter en rad bakgrundsfaktorer har dessa kvinnor till och med högre lön än svenskfödda kvinnor.

– Att de ensamkommande kvinnor som faktiskt får jobb också tjänar mer talar för att de inte påverkas av de krav som andra kvinnor har angående att ta hand om familjen. De arbetar också förmodligen fler timmar, säger Eskil Wadensjö.

Han misstänker också en naturlig selektion där de kvinnor som ensamma har lyckats med prestationen att ta sig hela vägen till Sverige också är starkare, vilket också visar sig på arbetsmarknaden när de väl lyckas komma in där.

Ljusglimtar

Trots de nedslående resultaten tycker han att rapporten även ger vissa ljusglimtar.

– Trots svårigheterna på arbetsmarknaden och trots alla umbäranden dessa människor har fått gå igenom så är det fler än hälften som har ett jobb efter 27 års ålder av de nyanlända kvinnorna, säger han.

Något som också överraskade Eskil Wadensjö var att det trots allt var så stor andel kvinnor som fick asyl under perioden.

– I media får man intrycket av att det bara är ensamkommande pojkar som kommer till Sverige. Men så mycket som en fjärdedel av dem som får asyl är kvinnor, säger Eskil Wadensjö.

Vilka åtgärder behövs för att komma tillrätta med de ensamkommande kvinnornas etablering?

– Många i gruppen avbryter sina studier. Vi behöver få bättre underlag varför, samt underlätta för möjligheten att studera vid högre ålder. Eftersom många saknar nätverk när de kommer till Sverige så behöver de också hjälp på det området. Stöd för att kombinera arbete med föräldraskap är också en åtgärd vi föreslår i rapporten.

Finns det geografiska skillnader?

– Ja, och de är stora. Ensamkommande flickor som bor i Stockholms län arbetar oftare och har högre lön. De fullföljer oftare sin gymnasieutbildning också. En lösning vi föreslår i rapporten skulle kunna vara att placera de ensamkommande flickorna i Stockholms län i högre utsträckning än i dag. 

Rapporten gäller för personer som kom fram till och med 2014 – före flyktingvågen 2015. Vilka paralleller tror du att det går att dra inför kommande år?

– Det vet vi inte, men att genom studera ensamkommande som kom tidigare kan vi få indikationer på hur det kan gå för dem som kom efter 2015. Men det är ännu för tidigt att studera hur de som kom då har lyckats på arbetsmarknaden. Vi kan komma att behöva vänta ända till 2025 innan man kan vara säker på hur det gått för gruppen, säger Eskil Wadensjö.

Läs hela rapporten.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2018-11-30 - 15:26  #Integration