BOENDEKOSTNAD
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ny arvs- och fastighetsskatt möter hårt motstånd

Publicerat av Daniel Mellwing

SNS Konjunkturråd föreslår en ny fastighetsskatt, att en ny arvsskatt utreds och att det sker en skatteväxling från arbete till kapital. Men förslagen får mothugg från flera håll. Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning, varnar för att ägandet kan lämna Sverige. ”Redan idag är svenska ägarskatter högre än i omvärlden”, betonar han.

För snart 30 år sedan genomfördes vad som har kallats århundradets skattereform. Men sedan dess har det hänt en del, sa Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och ordförande i SNS Konjunkturråd, under ett fullsatt seminarium på onsdagen när rådet presenterade rapporten Kapitalbeskattningens förutsättningar.

– En röd tråd i rapporten är att både effektivitet och fördelningsaspekter bör beaktas, sa han.

Seminariet inleddes med att publiken fick svara på frågan ”Bör en skatt på arv införas?”. En stor majoritet svarade ”instämmer inte alls”.

Frågan var en brygga till vad som komma skulle. SNS Konjunkturråd drar nämligen slutsatsen att det finns skäl att beskatta kapital på ett annat sätt än i dag. Inte minst för att öka likformigheten i skattesystemet. Enligt rådet har kapitalets storlek och koncentration ökat på ett icke önskvärt sätt.

– Likformigheten från 1991 är övergiven. Kapital beskattas på varierande vis, inte minst när det gäller fastigheter. Risken är att investeringar styrs dit de beskattas lägst istället för där de gör mest nytta, sa Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och en av rapportförfattarna.

– Kapitalinkomster förklarar hälften av den ökade inkomstojämlikheten. Men Sverige är fortfarande ett av världens mest jämlika länder, det är värt att understryka, sa Spencer Bastani, medförfattare och docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Rådet presenterade fyra förslag

Daniel Waldenström presenterade ett antal policyrekommendationer från rådet.

– Vi föreslår en enhetlig generell skatt på 25 procent för alla kapitalinkomster. Dessutom anser vi att man ska utreda förenklade sparformer, sa han.

Ytterligare tre förslag lades fram och kommenterades av rådet:

• Inför en fastighetsskatt som är lika för hus och bostadsrätter

– Vi föreslår en fastighetsskatt på en procent av taxeringsvärdet. Det bör dock finnas en begränsningsregel för hushåll med låg inkomst. Stämpelskatten bör avskaffas, det är en ren flyttskatt som hämmar flexibiliteten på bostadsmarknaden, sa Daniel Waldenström.

• Utred skatt på större arv och gåvor, men inte på förmögenhet

– Arvsskatten är ett träffsäkert sätt att minska ojämlikhet i livschanser. Förmögenhetsskatten har dock för stora problem för att kunna införas, sa han.

• Skatteväxla från arbete till kapital

– Vi vill balansera höjda kapitalskatter med sänkt skatt på arbete. Våra förslag förändrar inte det totala skatteuttaget, det är viktigt att understryka. Hur skatternas sammansättning ser ut har vi dock åsikter om, sa han.

Åsa Hansson påpekade att marginalskatten i Sverige kan vara så hög som 70 procent, och att arbete beskattas betydligt hårdare än kapital.

– Den höga marginalskatten hämmar utbildningsvilja, incitament till jobb och så vidare. Det borde finnas stora möjligheter att sänka Sveriges höga marginalskatter, sa hon.

Förslagen möter kraftig kritik

Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning är starkt kritisk till SNS Konjunkturråds förslag. Det kan driva bort ägande från landet, varnar han.

– Det är djupt olyckligt att SNS konjunkturråd föreslår ökad beskattning av svensk ägande. Vi vet att vem som äger företagen har betydelse för investeringar, lokalisering av huvudkontor, forskning och nya jobb, skriver han i en kommentar på Svenskt Näringslivs webbplats.

– Det som fick en enhällig riksdag att avskaffa arvs- och gåvoskatten var de stora problem som skatten utgjorde för familjeföretagens generationsskifte, fortsätter han.

Rådets förslag väcker reaktioner från flera håll. En enkätundersökning bland 12 000 svenskar som rådet har genomfört visar att stödet för skatt på bostäder är svagt. Stödet ökar dock när det handlar om skatt på dyra bostäder, eller då personer med låg inkomst betalar mindre, berättade Daniel Waldenström. Stödet var svagt även för arvsskatten.

– Det här är politiska frågor och acceptans för skatterna är viktigt. Låsningen i diskussionen är uppenbar, sa han.

Leif Jakobsson, statssekreterare åt finansminister Magdalena Andersson, välkomnar en prestigelös diskussion om en bred skattereform.

– Men det handlar inte bara om arbete och kapital, flera parametrar som exempelvis konsumtionsskatter bör tas med när man resonerar om en reform, sa han.

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna, anser att det är problematiskt att Sverige har världens högsta marginalskatt. Men fastighetsskatt och arvskatt säger hon nej till.

– Jag ogillar att pengar skulle läggas på att utreda arvsskatt, sa hon.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2018-01-17 - 21:31  #Konjunktur #Skattehöjning #Skatt