Jacob Lundberg, chefsekonom, Timbro
Foto: TT + Timbro

Nationalekonom: Slopa hyresregleringen – för jobbens skull

Publicerat av Henrik Sjögren

2014 skedde fem mord med koppling till handel med svartkontrakt på bostadsmarknaden, säger Jacob Lundberg på Timbro. Och en ny rapport visar att ingen gynnas av reglerade hyror. Ingen – utom en enda privilegierad grupp.

Avsikten med hyresregleringen var från början att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Den skulle säkra tillgången på lägenheter till rimligt pris så att människor skulle kunna flytta till städer där jobben eller utbildningarna finns, unga människor etablera sig med sina familjer och göra så att de med små inkomster skulle kunna bo i områden där mestadels högavlönade bor. Att nyutbildad kompetens skulle hitta någonstans att bo utan att behöva gå ut på den dyra och riskabla bostadsmarknaden var också en önskad effekt från politiskt håll.

Men effekten är rakt motsatt. På i princip alla punkter. Det visar den nya rapporten ”I andra hand – hyresregleringens förlorare”, skriven av Theo Herold på Timbro. Hyresregleringen skapar stora trögheter på bostadsmarknaden och gynnar etablerade personer med kontakter.

– Hyresregleringen leder dessutom till kriminalitet genom handel med svartkontrakt – som i ett antal fall till och med har lett till mord. 2014 skedde fem mord med koppling till just handel av svartkontrakt, säger Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro.

15 års kö

I själva verket är det bara en grupp som gynnas av hyresregleringen. Det är människor som har ett förstahandskontrakt och bor i en lägenhet där de vill bo, menar han. Men dessa är relativt få. Det är nämligen många parametrar som ska stämma: Du ska ha varit förutseende nog och ställt dig i kö redan för omkring 15 år sedan. Du ska bo i en lägenhet som är lagom stor och du ska ha en livssituation som passar bra med bostaden, med jobb, familj och annat.

– Men dessa parametrar kan ändras plötsligt. Vad händer om du skaffar barn och behöver en större lägenhet? Eller om du får ett jobb på annan ort som gör det svårt att bo kvar där du bor? Den som har köat i 15 år för sin lägenhet lämnar ogärna ifrån sig kontraktet. Många säljer det vidare på den svarta marknaden eller hyr ut i andra hand – ofta till en högre hyra än vad som är tillåtet och inte sällan svart, säger Jacob Lundberg.

Stockholm dyrast

Den stora efterfrågan på bostäder har drivit upp andrahandskontrakten till nivåer som har placerat Stockholm på topp i dyrhetsligan. I rapporten jämförs Stockholm med huvudstäder i andra europeiska länder som Helsingfors, Oslo, Berlin, Liverpool, Amsterdam, Bryssel och Lyon. I relation till dessa städer blir det ännu tydligare hyr hyresregleringen har skadat den svenska bostadsmarknaden, menar Jacob Lundberg.  

– I de flesta andra europeiska storstäder är marknaden avreglerad. Där kan man få tag i en lägenhet på dagen om man vill. Dessutom är dessa förstahandskontrakt ofta billigare än vad andrahandskontrakten är i Stockholm. Ett andrahandskontrakt i Stockholm är dyrare än vad ett förstahandskontrakt är i Bryssel. Slutsatsen är att den som vill bo i en europeisk storstad med låg hyra inte ska flytta till Stockholm, säger Jacob Lundberg.

Bostadsfrågan ett hinder i rekrytering

Även för arbetsmarknaden innebär hyresregleringen en black om foten. Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv uppger en femtedel av alla företag att just bostadsfrågan har inneburit hinder i rekryteringen.

– Siffran anger rekryteringsproblematiken i hela Sverige. För Stockholms del kan man med fog misstänka att problemen är mycket värre, säger Jacob Lundberg.

Som Arbetsmarknadsnytt tidigare har skrivit om är boendet en fråga som kommer högt upp vid anställningsintervjuer när företag ska rekrytera.  Där intervjuas också högutbildade Sergio Suardiaz från Spanien, som då var anställd vid ett it-företag i Stockholm. Efter en fyraårig bostadskarusell med sex olika flyttar, gav han upp och flyttade till Madrid tillsammans med sin flickvän, där både han och hon fick jobb och lägenhet direkt.

Sergio Suardiaz
Foto: Sören Andersson

Topptalangen Sergio Suardiaz och hans flickvän gav upp och flyttade hem till Madrid efter att ha tröttnat på Stockholms flyttkarusell. "Det var fullständigt kaos för oss", sa han till Arbetsmarknadsnytt för ett år sedan.

– Stockholms företag behöver unga utbildade människor. Hyresregleringen skulle garantera dem lägenheter till rimligt pris, men i stället hänvisas de till dyra andrahandslägenheter eller svartkontrakt, vilket innebär stora risker. Många väljer att antingen stanna i sin hemort, eller söka jobb i städer i andra länder och då mister Stockholm den kompetensen helt, säger Jacob Lundberg.

Skapar bostadskö till egna anställda

Det blir allt vanligare att stora bolag, som till exempel Spotify, köper upp egna lägenheter och skapar en egen bostadskö till sina anställda. Svenska Dagbladet rapporterade 2015 att företaget har heltidsanställd personal som jobbar med att hitta boende åt medarbetare och att företaget hyr hela hyresfastigheter för att bereda de anställda plats. ”Vi tvingas göra det för att bostadsmarknaden är så svår”, sa grundaren Daniel Ek i intervjun.

– Men långt ifrån alla företag har den möjligheten. För unga hungriga bolag som vill växa kan det vara i princip omöjligt att få tag på kompetens, på grund av bostadssituationen. Det är alltså dyrt för samhällsekonomin att behålla hyresregleringen. Även Boverket har pekat på kostnaderna – cirka tio miljarder per år blir notan enligt dem, säger Jacob Lundberg.

Regeringens lösning kontraproduktiv

Men regeringen Löfven hade en egen lösning på problemet – att reglera andrahandsmarknaden hårdare. I oktober infördes hårdare straff för olaglig handel med svartkontrakt. Den som hyr ut till alldeles för hög hyra kan även riskera fängelsestraff. Men enligt Jacob Lundberg blir detta kontraproduktivt, genom att det minskar utbudet på hyreslägenheter ännu mer. 

– Trots de skyhöga hyrorna som uppstår på andrahandsmarknaden så fungerar det ändå som en ventil på en illa fungerande hyresmarknad. Om man reglerar andrahandsmarknaden hårdare så kommer utbudet av hyreslägenheter bara att minska ännu mer eftersom man blir mindre benägen att hyra ut sitt förstahandskontrakt.

Han menar att det är regleringarna på förstahandsmarknaden som ska åtgärdas – och det finns bara en lösning. 

– Inför fri hyressättning i hela beståndet. Den katastrofala situationen på hyresmarknaden skulle på så sätt lösas ganska fort, säger Jacob Lundberg.

Men går det verkligen att slopa regleringen från ena dagen till det andra och släppa prissättningen fri? Skulle det inte kunna innebära en chockhöjning för många som har bott länge i sina förstahandskontrakt och inte har så höga inkomster?

– Ingen förespråkar att höja människors hyror över en natt. Det måste ske successivt. På nybyggda bostäder finns redan i dag en friare hyressättning. Problemet är framför allt i det gamla beståndet. Lösningen skulle kunna vara ett tioårigt besittningsskydd, som fastighetsekonomen Fredrik Kopsch föreslår. Då får hyresgästen tillräckligt lång tid på sig att anpassa sig. På en tidshorisont av tio år skulle vi alltså kunna ha fri hyressättning på den svenska bostadsmarknaden, och det skulle gynna Sverige väsentligt.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2019-12-03 - 10:25  #Kompetensförsörjning #Politik