Harald Mix, Altor, och Johan Andersson, Mellby Gård
Foto: TT

Harald Mix, Altor, och Johan Andersson, Mellby Gård

Näringslivstoppar: Sverige sämst i klassen på krispaket

Publicerat av Gabriel Cardona Cervantes

Flera tunga näringslivsrepresentanter rasar mot regeringens otillräckliga räddningsåtgärder i den krisande företagssektorn. ”Sverige är sämst i klassen jämfört med andra länder”, säger Johan Andersson, vd på investmentbolaget Mellby Gård.

De senaste veckorna har regeringen och januaripartierna skjutit ut krispaket efter krispaket värda över 600 miljarder kronor för att mildra coronakrisens förödande effekter på ekonomin. Korttidspermitteringar, skatteanstånd, sänkta arbetsgivaravgifter och lånegarantier hör till de många räddningsförslag mot en kris som nu är värre än finanskrisen 2008 och fastighetskrisen på 1990-talet, enligt Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström.

Men hur lovvärda åtgärderna än må vara, räcker de inte, menar flera tunga näringslivsföreträdare.

Harald Mix, vd för riskkapitalbolaget Altor anser i intervju med DI att krispaketen är ”beklämmande små” i en internationell jämförelse. I grannländer liksom i Tyskland, Frankrike och USA är de direkta stödprogrammen cirka tio gånger större än de svenska.

– Det är tydligt att många privata tjänsteföretag inte överlever krisen om inte regeringen i Sverige tar sitt ansvar, säger han.

”Handlar mest om lån”

Han får medhåll av Johan Andersson, vd för investmentbolaget Mellby Gård.

– Regeringens åtgärder är ett steg i rätt riktning. Men i slutändan handlar de mest om lån, inte så mycket om direkta stödåtgärder som faktiskt reducerar kostnader för företagen. Här är Sverige fortfarande sämst i klassen jämfört med andra länder, säger han.

Han tar korttidspermitteringen som exempel. I Sverige måste företagen fortfarande stå för hälften av arbetskostnaden för att friställa personal. I motsvarande företag i Norge och Danmark kan företagen räkna med statlig hjälp mellan 75 och 100 procent.

– Sverige har de minst attraktiva förslagen hittills. Om vi lägger ihop alla de fyra krispaketen och räknar det direkta stödet som en andel av BNP är vi fortfarande väldigt begränsade. Totalt handlar det om drygt 6 procent av BNP. I andra länder ligger andelen på 10–20 procent, säger han.

Bolagets första konkurser

Av Mellby Gårds många innehav är det främst detaljhandeln som har drabbats hårdast, berättar Johan Andersson.

– Vi har bolag som är exponerade inom handeln som i nuläget befinner sig i en väldigt utmanande tid. Det är svårt att bedriva en normal verksamhet när trafiken inom shoppingcentren minskar med 70–80 procent, säger han.

Det har till och med gått så långt att man förra veckan tvingades sätta klädkedjorna Flash och Dea Axelssons i konkurs. Det blev därmed den första konkursen i bolagets historia.

– Det är så drastiskt att vi har tvingats göra något som vi har sluppit under 30 års tid. Men det finns tyvärr ingen utväg när mattan dras undan fötterna på en och när försäljningen i princip är utraderad, säger Johan Andersson.

Krävs mer omfattande åtgärder

Bättre går det dock för Mellby Gårds andra innehav inom industrin och lantbruk som fortsätter att göra bra affärer trots tumultet. I slutändan tror Johan Andersson att bolaget kommer att gå starkare ur krisen. Men om Företagssverige ska överleva krävs det mer omfattande stödåtgärder från staten, menar han.

– Det är positivt att småföretag kan få sänkta arbetsgivaravgifter och att exportberoende företag kan få lånegarantier via EKN. Men vad händer med företag som varken är Volvo eller en liten restaurang? Det finns fortfarande en massa företag i mellansegmenten som behöver se liknande kostnadssänkande åtgärder, säger Johan Andersson.

För att rädda hela det svenska näringslivet behöver vi se krisåtgärder i storleksordningen 100 – 1 000 miljarder kronor.

– Det hade verkligen hjälpt många bolag att klara kostnaderna och att rädda jobben. Om inget händer så kommer vi att se, och det ser vi redan nu, en massa varsel och konkurser och bara vissa korttidspermitteringar. I andra länder är det tvärtom, där ser man fler permitteringar i stället för konkurser och varsel.

Så ser stimulanserna ut i andra länder

Danmark:

  • Danmark erbjuder 40 miljarder danska kronor för att täcka de hårt drabbade bolagens fasta kostnader, till exempel hyra.
  • Staten står för 75 procent av lönen och arbetsgivaren för 25 procent i samband med att företag tvingas permittera personal, även timanställda kan omfattas.
  • Lån med kort löptid, staten tar på sig högst 70 procent av risken.
  • Ett särskilt paket riktas mot småföretagare som tappat minst 30 procent i omsättning, har max 10 anställda och där ägaren själv arbetar i bolaget. Från 9 mars till 9 juni kan man få 75 procent av tappet i omsättning. Även ägaren kompenseras.

Norge

  • Staten avsätter 100 miljarder norska kronor i stöd för att säkra likviditeten i företagen.
  • Företag ska få skjuta upp inbetalning av olika statliga skatter och avgifter.
  • Man etablerar en statlig lånegaranti för banklån, särskilt riktad till små och medelstora företagen.
  • Man avser ge full lön till alla norska arbetstagare som permitteras till följd av coronaviruset. Arbetsgivarens ansvar vid permittering sänks från 11 dagar till 2 dagar.

Nederländerna

  • De nederländska bolag som ser omsättningstapp på minst 20 procent kan få bidrag till lönekostnader. Ansökan är giltig under en period av tre månader, som kan förlängas.
  • Om 100 procent av omsättningen förloras uppgår ersättningen till 90 procent av en arbetsgivares lön.
  • Om 50 procent av omsättningen förloras uppgår ersättningen till 45 procent av en arbetsgivares lön.
  • Om 25 procent av omsättningen förloras kommer ersättningen att uppgå till 22,5 procent av arbetsgivarens lön.
  • Företagen får ett förskott på 80 procent av det förväntade bidraget.

Frankrike

  • Ekonomiskt belastade företag kan via e-post ansöka om att senarelägga inbetalningar av skatter och löneavgifter. Företag som riskerar att gå under slipper helt den typen av betalningar.
  • Småföretagare inklusive egenföretagare kan anmäla att de befinner sig i en ”exceptionell situation” och kan ansöka om garanti för överbryggningslån.

Storbritannien

  • Den brittiska staten är redo att täcka 80 procent av lönekostnaderna
  • Företag kan få ”coronavirus-affärsavbrottslån”
  • Företag kan skjuta upp betalningar av moms och inkomstskatt
  • Inga påföljder eller ränta för sena betalningar debiteras under uppskjutningsperioden.
  • Man kommer även lägga fram lagstiftning för att låta små och medelstora företag och arbetsgivare återkräva lagstadgad sjuklön som betalats för sjukfrånvaro på grund av COVID-19.

Källa: Småföretagarnas Riksförbund

Gabriel Cardona Cervantes

Publicerad av Gabriel Cardona Cervantes den 2020-04-02 - 14:39  #Politik #Coronakrisen #Konjunktur