Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Foto: Claudio Bresciani/TT

Ministern: Så ska Sverige klara den digitala omställningen

Publicerat av Anders Carlsson

Stuprören måste bort, annars går det inte att möta den omställning som dagens och framtidens arbetsmarknad är en del av. ”Arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken ska närma sig varandra och gynna varandra”, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

– Digitalisering är egentligen inget nytt och dessutom ett rätt slitet ord. Vi har alltid levt med teknikutveckling inom industrin och de möjligheter som den skapar. Jag är optimist till vad den kan ge arbetslivet.

Det sa Teemu Salmi, CIO på Stora Enso och fångade stora delar av de tankar som genomsyrade SNS:s seminarium på onsdagen om den omställning som arbetsmarknaden nu står inför. Om den nu inte redan börjat.

Fokus i debatten har inte sällan hamnat på att automatisering och digitalisering med automatik innebär att antalet arbetstillfällen minskar. Fler människor blir helt enkelt utan jobb när robotar och teknik tar över. Men det var ett synsätt som de flesta i det starka startfältet i seminariet inte höll med om.

Nya jobb skapas

Istället handlar det om att använda begreppet omställning. Att jobb försvinner inom ett område innebär ofta att nya skapas på annat håll. David Autor, professor vid amerikanska MIT och en världsledande auktoritet på just hur teknikutvecklingen påverkar arbetslivet visade bland annat på exempel från den amerikanska industrin. Mellan åren 1980 och 2017 föll antalet arbetstimmar som krävdes att producera ett ton stål med 85 procent och därigenom förvann mängder av jobb i den amerikanska stålproduktionen. Men automatiseringen ökade också produktiviteten och sänkte därigenom priserna vilket gynnade stålanvändningen i den övriga tillverkningsindustrin. Antalet förlorade jobb i stålproduktionen överträffades med råge av de jobb som skapades andra delar av industrin.

– Automatisering släpper fram det som människor är bra på, kunskap och kreativitet som kan utvecklas mot nya områden. Alltså går det att hitta liknande exempel i de flesta branscher, slog David Autor fast.

Det gör å andra sidan inte att det går att slå sig till ro, ”problemen löser sig inte självt”, enligt den amerikanske professorn och flera med honom. Ska Sverige fortsätta att vara i framkant och ska välfärden säkras, måste hastigheten i kompetensutvecklingen måste öka dramatiskt. Den internationella konkurrensen ökar oavbrutet och att Sverige idag ligger i topp på olika rankinglistor betyder egentligen ingenting, menade Tuula Teeri, vd på Ingenjörsvetenskapsakademin.

– De speglar situationen som den var igår. Vad vi behöver är en långsiktig resursplan för framtiden och en övergripande satsning på teknologisk forskning och utveckling. Vi får heller inte glömma det livslånga lärandet och re-skilling av de som finns på arbetsmarknaden.

Industrimannen Carl Bennet höll med:

– Vi arbetsgivare har ett ansvar att komplettera de kunskaper som våra medarbetare redan har. De ska inte behöva vara rädda för att halka efter eller oroa sig för att ta sig an nya utbildningar. Och det handlar inte om att byta ut människor mot yngre ”fräscha” medarbetare utan vi ska rusta den befintliga arbetskraften som vi har.

Gemensamt ansvar

Det är en process där samverkan mellan näringslivet och det offentliga har ett gemensamt ansvar att ”se runt hörnet” som Carl Bennet utryckte det. Arbetsgivarna har närkontakten med verkligheten och det offentliga möjlighet att ställa upp med de ekonomiska medel som gör att en vidareutbildning inte går ut över de enskilda människorna ekonomi.

Just samverkan var ett av arbetsmarknadsminister Eva Nordmarks verktyg för att ta sig an den framtida arbetsmarknaden. Det ska bland annat ske genom att närma arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken till varandra:

– Det kommer att utveckla arbetsmarknadspolitiken och göra den mer träffsäker när det gäller att öka matchningen. Det finns ingen motsättning mellan behoven hos arbetsgivarna och arbetstagarna. Går det bra för företagen, då går det bra för de enskilda medarbetarna och för den svenska välfärden. Det gör i sin tur den svenska modellen till ett viktigt redskap i den fortsatta omställningen.

Det var ett resonemang som tilltalade Anders Ferbe, tidigare ordförande i IF Metall och idag bland annat ledare för Valideringskommissionen.

– Att vi har en kvalificerad diskussion om det här frågorna är utmärkt och att den dessutom betonar samverkan är ännu bättre. Det är min bestämda uppfattning att det tidigare funnits många stuprör som omöjliggjort många bra idéer.

– Det ger också stor potential för arbetsmarknadens parter att ta en aktiv del i omställningen, Vi har en fantastiskt samförståndskultur, den svenska modellen är ju unik och ger en utmärkt plattform att stå på. Jag är inte särskilt orolig för den pågående digitaliseringen men vi är inne i ett akut läge när det gäller att ta oss an den.

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2019-11-14 - 13:32  #Politik #Utbildning