Mikael Ribbenvik, Migrationsverket, och Mikael Sjöberg, Arbetsförmedlingen
Foto: Sören Andersson

Migrationsverkets gd Mikael Ribbenvik (t.v.) menar att den stränga praxisen kring arbetskraftsinvandring har varit helt förödande. Med på bilden är också Arbetsförmedlingens gd Mikael Sjöberg.

Migrationsverkets gd: Sträng praxis kring kompetensutvisningar förödande

Publicerat av Stina Bengtsson

Myndighetskrånglet är ett stort problem när företagen rekryterar utländsk arbetskraft. Lena Bjurner, HR-direktör på Scandic, säger att hon är rädd att rekrytera utländsk arbetskraft. Migrationsverkets gd medger att praxis kring kompetensutvisningarna har varit ett problem.

Patrick Joyce

Forskaren Patrick Joyce föreslår en rad åtgärder för att underlätta arbetskraftsinvandring.

Foto: Sören Andersson

Arbetskraftsinvandring måste främjas. Det konstaterar forskaren Patrick Joyce i en rapport som han har skrivit på uppdrag av tankesmedjan Fores och Ratio. För 30 procent av tjänsteföretagen och uppåt 70 procent av företagen inom it- och telekomsektorn är kompetensbristen den största utmaningen. Enligt Arbetsförmedlingen saknas det ungefär 100 000 personer på arbetsmarknaden de närmaste fem åren.

”De bärplockare och skogsarbetare som kommer från Thailand varje år är avgörande för de gröna näringarna. Den skriande bristen på kompetens inom IT- och kommunikationsbranschen skulle vara ännu större utan de indiska experter som arbetar här. Utan kockar och restaurangbiträden från bland annat Kina och Turkiet skulle färre restauranger vara öppna, inte minst på mindre orter. Detta bara för att nämna några exempel”, skriver Patrick Joyce i rapporten ”Arbetskraftsinvandring – vägar framåt”.

Enligt siffror från Svenskt Näringsliv bidrar arbetskraftsinvandrare med 34 miljarder kronor årligen till svensk ekonomi.

Tuff byråkrati

Men arbetskraftsinvandringen till Sverige har komplicerats av tuff byråkrati, som gör att det dels ofta tar lång tid att få arbetstillstånd, dels har varit många som har utvisats på grund av banala fel, ofta gjorda av tidigare arbetsgivare.

För att komma till rätta med problemen föreslår Patrick Joyce ett antal åtgärder. Det handlar om att:

  • korta handläggningstiderna,
  • göra regelverket mer flexibelt,
  • göra det lättare för studenter att stanna,
  • införa talangvisum,
  • stärka informationen om att arbeta i Sverige,
  • informera om erkännande av utbildningar.

Rekryterar 2 000 per år

Lena Bjurner

Lena Bjurner, HR-direktör på Scandic, menar att allt trassel gör att många blir rädda att rekrytera från utlandet.

Foto: Sören Andersson

Lena Bjurner är HR-direktör på Scandic. På ett seminarium i Almedalen berättade hon att de rekryterar ungefär 2 000 personer varje år – till en bransch där konkurrensen om kompetens är stor. Att rekrytera från andra länder har därför blivit avgörande.

– Vi kan rekrytera utifrån, inte minst för att man inte behöver kunna perfekt svenska för att jobba i köket på ett hotell. Vi skulle behöva lösningar på det området och det som är viktigast är regelförenklingar, att det blir lätt att göra rätt, sa hon.

Hon berättade att regelverket för att rekrytera i dagsläget är väldigt trassligt och att det kan bli förödande för den som rekryterar.

– Det gör att man bli rädd för att rekrytera utländsk arbetskraft, sa hon och berättade att de ofta måste jobba som poliser och kontrollera personers alla tillstånd, något hon tycker att myndigheter, inte arbetsgivare, ska göra.

Kritiken riktas mot Migrationsverket

Den organisation om kanske har fått i särklass mest kritik för att bromsa arbetskraftsinvandringen är Migrationsverket. Myndigheten har bland annat kritiserats för alltför långa handläggningstider, även om de på senare tid har minskat, och för de så kallade kompetensutvisningarna, där Migrationsverket många gånger har tolkat regelverket på ett sätt som av många uppfattas som alltför strängt och byråkratiskt.

Mikael Ribbenvik är generaldirektör för Migrationsverket. På seminariet fick han frågan om vad myndigheten har gjort för att underlätta arbetskraftsinvandring.

– Detta är en helt avgörande fråga för Sverige och det inser också stela byråkrater som vi, sa han.

– Den stränga praxisen kring kompetensutvisningar har varit helt förödande. Samtidigt så är det en demokratifråga att vi som myndighet ska följa lagstiftningen och den praxis som domstolar sätter, hur galen den än är, fortsatte Mikael Ribbenvik.

Han berättade att Migrationsverket nu har tillsatt resurser för att komma till rätta med problemen. Bland annat har myndigheten som en strategi att den ska bidra till ett konkurrenskraftigt Sverige.

– Undan för undan har vi vänt trenden och halverat väntetiderna, sa han.

I dag ligger Migrationsverkets genomsnittliga handläggningstid för arbetstillstånd på 52 dagar, jämfört med tidigare 107. När det handlar om spetskompetenser är handläggningstiden nere på bara tio dagar.

– Vi har verkligen kraftsamlat, sa Mikael Ribbenvik.

Jakten drabbar seriösa arbetsgivare

Lena Bjurner berättade att de för något år sedan upplevde att mycket resurser gick åt till att jaga oseriösa arbetsgivare, men att det drabbade även de som är seriösa. Hon menar att det är viktigare att lägga resurser på att hjälpa dem som vill göra rätt. Bland annat vill hon se en bättre samordning mellan myndigheter.

– Ibland blir vi runtskickade och det gör det svårt, sa hon.

–Det finns mycket kvar att göra. Vi är traditionellt sett som myndigheter ganska dåliga på att samordna oss, kommenterade Mikael Ribbenvik.

Men nu finns det kanske en ljusning. Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket har slagit sina påsar ihop för att förenkla för både företag och arbetskraftsinvandrare. Arbetsnamnet på den digitala lösningen är ”Flytta till Sverige”, som handlar om såväl arbetstillstånd som allt annat som någon som vill flytta till eller tillbaka till Sverige behöver veta.

– Det handlar om en one stop shop-lösning, som troligen presenteras nästa år, berättade Mikael Ribbenvik.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2019-08-07 - 10:41  #Kompetensförsörjning #Politik #Integration