arbetsmarknad
Foto: Bertil Ericsson/TT

"Mer pengar på jobbcoacher funkar inte"

För många svenska företag råder akut kompetensbrist, vilket bromsar tillväxten och drabbar samhället i stort. Men det finns ingen mirakelkur. "Vi behöver göra flera saker. Men att lägga mer pengar på jobbcoacher eller Arbetsförmedlingen funkar inte", säger Nils Karlsson, vd på Ratio.

Matchningen på svensk arbetsmarknad är bristfällig och behovet av reformer är stort. Det konstaterade Nils Karlsson, vd på näringslivets forskningsinstitut Ratio, under ett samarrangerat seminarium av Ratio och Almega.

– Sverige har en lång historia av utbildningssatsningar. Med all rätt, men det har inte lett till minskad kompetensbrist. Snarare har matchningen sjunkit över tid. Något stämmer inte, sade han.

Bilden bekräftas av flera svenska företagare.

– Vi har ett skriande behov av personer som kan maskinerna, hydraulik och liknande. Utan det kan vi inte växa. Jag föreläser då och då om vår bransch i gymnasieskolor och det går ganska bra, men det är en lång väg att gå. Min uppfattning är att minst 50-60 procent bör vara praktik. I nuläget råder en utbredd politisk arrogans när det gäller frågor om kompetensbrist, sade John Sheiakh, vd för två mindre industriföretag, nyligen till Arbetsmarknadsnytt.

Samtidigt finns det inga enkla lösningar.

– Vi behöver göra flera saker. Relevansen måste öka, mer än formell utbildning krävs, vi behöver ökad flexibilitet och incitamenten för livslångt lärande måste utvecklas. Att lägga mer pengar på jobbcoacher eller Arbetsförmedlingen funkar inte, sade Nils Karlsson.

Arbetsförmedlingens prognoser har under längre tid varit tydliga: svensk arbetsmarknad är i stora delar stark med en arbetslöshet bland inrikes födda kring fyra procent. Samtidigt ökar tudelningen på arbetsmarknaden när arbetslösheten stiger bland personer utan utbildning eller nyanlända.

– Att matchningen har försämrats beror på att arbetsmarknaden är stekhet. En viktig del är att fler ungdomar söker yrkesförberedande program på gymnasiet, idag gör bara 25 procent det, sade Håkan Gustavsson, prognoschef Arbetsförmedlingen.

Men det finns enkla vägar till jobb och matchning är inget man ska utgå ifrån, enligt Maria Mattsson-Mähl, vd AlphaCE. Företaget finns på 50 platser i landet och är en kompletterande aktör till Arbetsförmedlingen som jobbar med de som står längst ifrån arbetsmarknaden: långtidsarbetslösa eller nyanlända. Varje vecka får företaget ut i snitt 42 personer i jobb.

– Matchning beskrivs ofta som två pusselbitar som passar perfekt i varandra, men vi jobbar inte med perfekta pusselbitar. Vi hjälper personer att sälja in sig själva, genom att exempelvis följa med på jobbintervjuer. Vi har en stark konjunktur i Sverige, men vi hade önskat att Arbetsförmedlingen gav oss tillgång till de arbetslösa. Vi skulle kunna göra så oerhört mycket mer i så fall. Kostnaden för oss att fixa ett jobb är 19 560 kronor, vilket ska jämföras med socialbidrag i flera år, sade Maria Mattsson-Mähl.

Jonas Olsson på bredbandsföretaget 3GNS berättade om vilka problem som företagen ofta stöter på när de rekryterar nyanlända. Företaget växer nationellt och internationellt och har oerhörda problem att hitta rätt kompetens. De har rekryterat ett flertal asylsökande och en lyckad anställning är guld värd. Men en rekrytering är också  förenad med risker.

– Ingen myndighet ansvarar för de här grupperna. Migrationsverket släpper greppet totalt och allt hamnar på arbetsgivaren när det gäller kontakter med kommuner, Skatteverket och så vidare. Dessutom är personerna inte garanterade att stanna. Vi tar en stor risk, och det saknas ofta incitament för att kompensera för detta, sade han.

När matchningsproblemen är uppe för diskussion brukar fokus ganska snabbt hamna enbart på utanförskapsfrågan, konstaterade Nils Karlsson.

– Frågan är mycket större så. Tror man att frågan bara handlar om utanförskapet missar man mycket av diskussionen, sade han.

Publicerad av Redaktör den 2016-12-20 - 10:53