Peter Jeppsson
Foto: Henrik Montgomery/TT

”Märket har inte bromsat löneutvecklingen, tvärtom”

Publicerat av Jakob Stenberg

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän minskar inte vilket beror på att det så kallade märket satts för lågt under lång tid, anser fem fackförbund. Det stämmer inte, menar Svenskt Näringsliv. "Fakta pekar på att vi konstant legat ett par tiondelar för högt och det har påverkat de svenska företagens konkurrenskraft", säger Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

Det är aldrig långt till nästa avtalsrörelse. Under förra våren kom parterna överens om märket på 6,5 procent över tre år, men redan nu inleds diskussionen om märkets roll i framtida avtalsrörelser. Åtminstone från facken i 6F. Konstellationen, som består av Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko har flera gånger tidigare ifrågasatt märkets roll i lönebildningen.

– Vi känner oss inte bundna av något märke, sa Jonas Wallin, ordförande för Svenska Elektrikerförbundet, i samband med att LO-samordningen sprack 2015.

Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare Byggnads, var inne på samma spår vid tidpunkten.

– Traditionellt kan man ifrågasätta om facken inom industrin har plockat ut det som industrin faktiskt har råd att betala, sa han till Arbetsmarknadsnytt.

Så sent som för ett år sedan offentliggjorde facken inom 6F att de ska utreda industrimärkets roll. I en debattartikel under måndagen i Arbetet skriver företrädare för 6F att de ser flera problem med dagens lönebildningsmodell. Märket har under lång tid tecknats på för låg nivå vilket har resulterat i att tjänstemännen har dragit ifrån arbetarna, anser de.

”Statistik för 2017 visar på att lönemärket återigen sattes för lågt och att arbetarna kommer tappa ytterligare 0,5 procent relativt tjänstemännen”, skriver 6F-företrädarna.

Debattartikeln, som är ett led i en ny utredning som släpps under tisdagen, innehåller även en uppmaning: ”LO och LO-förbunden, vilket även innefattar undertecknarna av denna artikel, kan inte längre gömma sig bakom det faktum att lönerna i det normerande avtalet inte har gynnat de lågavlönade.”

Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, vill invänta rapportsläppet för en djupare analys, men delar inte 6F-konsellationens åsikter i debattartikeln.

– Vi har länge vetat att 6F har varit kritiska mot industrins normerande roll. Den här modellen har under de senaste 20 åren gett reallönehöjningar på ungefär 60 procent. Under ungefär samma period har vi tappat marknadsandelar internationellt. Det har vi gjort under 12 av de senaste 16 åren. Det tyder snarare på att vi har legat någon eller några tiondelar för högt. Det påverkar de svenska företagens förmåga att konkurrera internationellt.

Varför tror du att det här utspelet kommer från 6F?

– De har tidigare aviserat att en rapport ska presenteras i  ämnet. Ibland hör man från vissa av de här förbunden att de anser att de är mindre utsatta för konkurrens utifrån och därför skulle ha möjlighet att agera på en hemmamarknad som inte är konkurrensutsatt. Men det resonemanget håller inte, det finns inga branscher som är skyddade längre. Alla marknader är konkurrensutsatta numera.

Det här är märket

Genom industriavtalet sätter industrins parter ”märket” för övriga branscher, det vill säga anger ett tak för hur mycket kostnaderna maximalt får stiga.
Skälet till att det just är industrin som är normerande är att den är utsatt för ett särskilt starkt internationellt konkurrenstryck. (Källa: Ekonomifakta) 

Jakob Stenberg

Publicerad av Jakob Stenberg den 2018-04-09 - 15:41  #Avtalsrörelse #Kollektivavtal