Truls Hallin och Tommy Malmstedt, arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Malmö stad
Foto: Andreas Hillergren/TT

Truls Hallin och Tommy Malmstedt, arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Malmö stad

Malmös panikrekrytering kostar staten tiotals miljoner

Publicerat av Henrik Sjögren

Extratjänsterna skulle spara 100 miljoner kronor åt Malmö stad. Men när beskedet kom om att den typen av statliga subventioner skulle försvinna fick staden bråttom. På kort tid rekryterades drygt 200 personer och många fick ingen arbetsplats att gå till – trots att de hade full lön. Staden fick hård kritik från många håll. Nu har Arbetsmarknadsnytt tagit reda på hur det gick sedan.

I december röstades M/KD-budgeten igenom i riksdagen. Den innebar stora nedskärningar i arbetsmarknadspolitiken. Bland annat ansåg Arbetsförmedlingen sig tvungen att stoppa de dyra extratjänsterna från och med nyår. Då fick Malmö stad bråttom – för att kunna få del av de statliga subventionerna skulle de panikrekrytera 500 personer och på så sätt spara 48 miljoner åt staden. Önskemålet från politikerna var att sammanlagt 800 personer skulle anställas via extratjänster under 2018.

Men i början av januari rapporterade Sydsvenskan att rekryteringsarbetet gick så snabbt att hela 128 anställda i extratjänster ännu inte hade någon arbetsplats att gå till, trots att de redan hade börjat få lön, finansierad av Arbetsförmedlingen via staten. Det väckte misstankar om att Malmö stad endast utnyttjade extratjänsterna som ett sätt att slippa försörjningsbördan för hundratals långtidsarbetslösa i kommunen.

Men hur gick det sedan? Arbetsmarknadsnytt har besökt arbetsmarknadskontoret i Malmö för att reda ut hur och om de lyckades sätta alla avlönade anställda i arbete.

– Alla jobbar nu. Vid slutet av januari hade alla jobb, men det stämmer att alla inte hade en arbetsplats att gå till inledningsvis, säger Tommy Malmstedt, enhetschef på arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö stad.

Glapp i arbetet

Att inte alla inte omedelbart blev anvisade en arbetsplats berodde på att två team arbetade samtidigt, förklarar han. Ett jobbade med rekrytering och ett med platsanskaffning. Det gjorde att det förekom glapp när arbetet gick olika snabbt.

– I alla lägen är det viktigt för oss att bryta utanförskapet och försörjningsstödsberoendet. Vi använder de verktyg som staten ställer till förfogande. Vi använder också det faktum att vi är en jättestor arbetsgivare med 26 000 anställda. Vi kan erbjuda arbetsuppgifter och vi tar det ansvaret. Och vi lyckades få dem i arbete även om det blev ett litet glapp, säger Tommy Malmstedt.

Sydsvenskan beskrev i sitt reportage att kommunen behövde slutspurta för att få in alla extratjänster innan nyåret. ”Naturligtvis gjorde Arbetsförmedlingens avisering att vi fick skynda på för att få alla på plats”, sa Graziela Zibner, enhetschef på arbetsmarknadsavdelningen på Malmö stad till tidningen.

– Det stämmer. Men det viktigaste var att alla individer som var inne i processen, och som vi hade skapat framtidsbilder och drömmar för, skulle få arbete. Det var en utmaning för oss att på så kort tid säkerställa detta. Det är många parter involverade som arbetsgivarrepresentanter, fackförbund, och Arbetsförmedlingen, säger Truls Hallin, även han enhetschef vid arbetsmarknadsavdelningen.

Gick back 160 miljoner

Carina Centrén

Carina Centrén, Svenskt Näringslivs regionchef i Skåne.

Att lyfta 800 personer från arbetslöshet och få ersättning av staten innebär en besparing i försörjningsstöd hos Malmö stad på runt 100 miljoner kronor. Samtidigt låg arbetsmarknads- och socialförvaltningen back med 160 miljoner kronor förra året. Det väckte misstankar hos bland annat Svenskt Näringsliv om att det framförallt var den ekonomiska förmånen som lockade. ”Dessa starka drivkrafter förklarar Malmö Stads volymhets inför julen. Givetvis är detta mumma för en kommun, men en mardröm för oss skattebetalare som ska betala för kalaset”, skrev Carina Centrén, Svenskt Näringslivs regionchef i Skåne, i en debattartikel i Kvällsposten den 10 januari.

– Vi vinner naturligtvis på att minska försörjningsstödet. Men den stora och långsiktiga vinsten är att vi har möjlighet att bryta utanförskapet och det mänskliga lidandet. Kanske lyckas många av dem komma in på arbetsmarknaden, få ett sammanhang i samhället och skaffa ett bra boende. Ju fler i arbetskraften desto lägre kostnader, säger Truls Hallin.

Vad gjorde alla de personer som inte jobbade, samtidigt som de hade lön i december och januari?

– De fick en introduktion. Efter jul och nyår började matchningsarbetet. Det tog olika lång tid beroende på individernas olika förutsättningar och det var ju inte lättare för att det var juluppehåll. Den mediala bilden var tråkig och störande. Det gav intrycket av att dessa människor bara gick och hängde, säger Truls Hallin.

Vilka är de vanligaste uppgifterna för dem som har extratjänster?

– I de längre programmen har vi bland annat något som kallas förskoletalanger, där personerna får yrkesutbildning samtidigt som de arbetar. Det handlar även om servicevärdar i äldreomsorgen och i skolan har vi icke pedagogiska arbetsuppgifter som skolvärdar med mera. Det är dock viktigt att extratjänsterna inte ska konkurrera ut de jobb som finns på den reguljära arbetsmarknaden. Men i en extratjänst får de komma i kontakt med ett yrke som de sedan kanske blir intresserade av att utbilda sig till. De får ett socialt sammanhang och referenser till andra jobb de sedan söker, säger Tommy Malmstedt.

Hur länge kommer ni att ha människor anställda på extratjänster?

– Ingen kommer att vara anställd på extratjänster i Malmö kommun vid ingången av 2020. Men vi tittar redan på nästa steg för dem som nu är på extratjänster, till exempel hur de kan gå vidare med utbildning eller andra arbeten. Alla kommer säkert inte att få jobb men vi hoppas att så många som möjligt får det, säger Tommy Malmstedt.

Tycker ni att extratjänster är en bra arbetsmarknadsåtgärd?

– Alla verktyg vi kan få för att bryta utanförskapet är välkomna. När det omsätts på den enskilda individen så kan det naturligtvis ibland finnas invändningar. Arbetsmarknadspolitiken tenderar att bli lite ryckig inför valår så det är svårt att hålla reda på alla fördelar som alla nya subventioner har. Det är svårt att säga om just extratjänsterna är bra, eftersom det har pågått under så kort tid och det inte har utvärderats ännu, säger Truls Hallin.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2019-04-08 - 14:24  #Arbetslöshet #Arbetsförmedlingen