Isabella Lövin (MP) och Therese Guovelin, LO.
Foto: TT

Isabella Lövin (MP), vice statsminister, och Therese Guovelin, vice ordförande i LO.

LO: Regeringens nya friår är en felsatsning

Publicerat av TT

Miljöpartiet har fått igenom utvecklingstid – en reform som kritiseras av både LO och Svenskt Näringsliv och jämförts med det friår som kunde tas ut 2005–2007. ”Ett oansvarigt förslag”, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi.

– Det är absolut inget friår, utan en arbetsmarknadsåtgärd, säger Isabella Lövin (MP).

Reformen är rejält nerbantad i jämförelse med det ursprungliga förslaget – då skulle 10 000 personer till en kostnad på två miljarder kronor få chansen att vara lediga för att studera eller att starta eget i upp till ett år.

När reformen är fullt utbyggd 2022 kommer den nu att kosta en knapp miljard och omfatta 5 000 personer, vilket SVT var först med att rapportera.

Ska gynna arbetslösa och arbetstagare

Isabella Lövin, vice statsminister och MP:s ena språkrör, säger att reformen ska gynna både dem som står utanför arbetsmarknaden och dem som har ett jobb – att det är något som behövs på en modern arbetsmarknad.

– Vi har 100 000 lediga jobb, samtidigt som vi har människor som står långt ifrån arbetsmarknaden eftersom de inte har rätt kompetens för de jobben.

– Med den här reformen kan exempelvis ett vårdbiträde utbilda sig till en undersköterska.

Förslaget har kritiserats från flera olika håll. Både LO och TCO är skeptiska till ett införande, likaså Svenskt Näringsliv. De sistnämnda skrev i sitt remissvar till regeringen att utvecklingsledigheten inte kommer att ha någon märkbar effekt för företagens kompetensförsörjning.

– Men vi har också stöd från vissa fackförbund som säger att det här är viktigt, säger Isabella Lövin.

Akademikerförbundet SSR, Sveriges Läkarförbund och Lärarnas Riksförbund har i en artikel i DN Debatt skrivit att det är dags att prova utvecklingstid, men för att det ska fungera så behöver delar förbättras. Exempelvis att rätten till utvecklingstid ska avgöras efter en ansökan till en myndighet, och inte efter överenskommelse med arbetsgivare, eftersom personer i bristyrken annars ”aldrig skulle få chansen”.

Myndighet avgör

För att en utbildning ska vara aktuell måste den vara studiemedelsberättigad. Troligtvis blir det Arbetsförmedlingen som får ansvaret över utvecklingstiden och vara den myndighet som avgör om utbildningen är passande tillsammans med arbetsgivaren, enligt Isabella Lövin.

– De gör upp en utvecklingsplan som arbetsgivaren också ska tycka är bra, sedan ska en person som är inskriven på Arbetsförmedlingen erbjudas ett arbetstillfälle hos arbetsgivaren.

Arbetsförmedlingen ställer sig dock frågande till en subventionerad kompetensutveckling för dem som redan är fast förankrade på arbetsmarknaden i sitt remissvar till regeringen. De skriver att förslaget i första hand riktas mot en ny målgrupp och inte mot de målgrupper som tillhör Arbetsförmedlingens kärnverksamhet. De menar att förslaget är administrativt krävande och kostsamt för myndigheten.

TT: Arbetsförmedlingen är inte särskilt positiva, vad säger du om det?

– Det som är kostsamt är när vi har en arbetsmarknad som inte fungerar.

– Vi bedömer att det är en bra reform som gör det möjligt för dem som redan är på arbetsmarknaden att bättra på sin kompetens och framförallt kunna gå in i något av alla bristyrken, säger Isabella Lövin.

”Regeringen bör satsa på fler människor i arbete”

Men flera av arbetsmarknadens parter ser inte hur reformen i nuläget ska leda till något positivt för arbetsmarknaden.

Bettina Kashefi

Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv

– Vi har en arbetslöshet som ökar, konjunkturen har passerat toppen och är på väg ner. Då bör en regering satsa på fler människor i arbete, inte färre. Jag tycker att det här är oansvarigt, säger Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Fullt utbyggd, vilket den bedöms vara 2022, beräknas reformen kosta en knapp miljard och omfatta 5 000 personer. LO anser att det lilla reformutrymme som finns i stället borde riktas till dem med en redan svag ställning på arbetsmarknaden.

– Det är många utbildningsinsatser för arbetslösa som skulle kunna finansieras i stället, säger Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO, som kallar reformen en ”samhällsekonomisk felsatsning”.

Vill se mer rörlighet på arbetsmarknaden

Hon anser att det är arbetsgivarnas ansvar att kompetensutveckla sin personal. Och redan i dag finns möjlighet för personer att få tjänstledigt från arbetet för studier

– Vi ser framför allt att det är de arbetslösa som ska ha möjlighet att gå en arbetsmarknadsutbildning för att bli anställningsbara och inte redan väletablerade grupper på arbetsmarknaden, säger hon.

I en situation med stort reformutrymme hade det kanske varit läge att både satsa på rörlighet på arbetsmarknaden och på de arbetslösa, anser Therese Guovelin.

– Men så ser det inte ut i dag. Då är det här en felprioritering, säger hon.

Bettina Kashefi vill slopa förslaget om utvecklingstid helt och hållet anser att arbetsmarknadens parter redan har en organisation för att arbeta med problem som kompetensbrist.

– Vi har omställningsorganisationer finansierade av LO och Svenskt Näringsliv. Vi har Trygghetsrådet, TRR och TRS. De är väldigt väl skickade att hantera den här frågan, säger hon.

Fakta

För 2020 föreslås ett tillskott på 220 miljoner kronor för finansiering av förslaget om utvecklingstid. Därefter satsas 600 miljoner kronor 2021 och en miljard kronor 2022.

Av detta avser 49 miljoner kronor 2020, 90 miljoner kronor 2021 och 150 miljoner kronor 2022 för Arbetsförmedlingens förvaltningsresurser.

Försäkringskassans förvaltningsanslag stärks med 3,7 miljoner kronor 2020, 11,2 miljoner kronor 2021 och 18,5 miljoner kronor 2022 för att hantera utbetalning av individersättning. Omfattningen av hur många personer som kan få ta del av utvecklingstid kommer att styras av de budgeterade medlen.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Källa: regeringen.se

TT

Publicerad av TT den 2019-09-17 - 15:13  #Kompetensförsörjning #Politik #Arbetsförmedlingen #Utbildning