Validering Linneuniversitetet till head
Foto: Mostphotos + Linnéuniversitetet/Johannes Rydström

Ljusglimtar i valideringskaoset

Publicerat av Martin Berg

Det blir ofta byråkratiskt tvärstopp när flyktingar och nysvenskar vill slutföra oavslutade studier i Sverige. Men det finns undantag. Leah från Syrien kunde fortsätta läsa nationalekonomi tack vare Linnéuniversitetets valideringsprojekt.

Tobias Krantz

Tobias Krantz

Foto: Ernst Henry Photography AB
Magnus Hedberg, vd, Jusek

Magnus Hedberg

Foto: Olof Holdar
Linda Leonhardt, Linnéuniversitetet

Linda Leonhardt

Foto: Pressbild
Malin Jönsson UHR

Malin Jönsson

Foto: Pressbild

Det finns idag inget fungerande system för att översätta oavslutade studier från utlandet, eller andra kunskaper som en person har tillförskaffat sig, till svenska förhållanden.

I ett delbetänkande, Validering i högskolan, som Valideringsdelegationen nyligen överlämnade till Utbildningsdepartementet konstaterar delegationen att avsaknaden av ett sådant system hindrar visionen om ett livslångt lärande samt kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden.

Betänkandet understryker även behovet av ett fungerande system med tanke på de senaste årens stora flyktingmottagande. De senaste fem åren har drygt 300 000 personer fått uppehållstillstånd i Sverige, och prognosen för 2018 är ytterligare 45 000 personer, visar Migrationsverkets statistik.

Kompetensförsörjning central fråga

– Kompetensförsörjningen är en central fråga för svenska företag. Det finns mycket kompetens bland dem som kommer hit med utländska utbildningar. Den behöver frigöras och komma svenska företag till godo. Idag slussas många välutbildade personer in i byråkratiska och ineffektiva processer, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Akademikerförbundet Jusek har arbetat med frågan under en lång tid och efterlyst en förbättring av systemet. Färsk statistik som Jusek har beställt från SCB visar att 55 000 utrikesfödda akademiker var överkvalificerade för sina jobb 2016. Totalt hade antalet invandrade akademiker med enkla jobb ökat med nästan 17 procent på två år.

– När det inte finns möjlighet att tillgodoräkna sig tidigare studier innebär det ett stort slöseri, både för individ och samhälle. Resultatet blir antingen att individen behöver läsa om utbildning som hen redan har läst alternativt så ger hen upp och slutför inte sin utbildning. Dessutom har Sverige genom Lissabonkonventionen åtagit sig att ge generöst och flexibelt erkännande av utbildning och studieperioder från andra länder, så det är något som bör göras, säger Magnus Hedberg, vd på Jusek.

Lyckat pilotprojekt

Men det finns ljusglimtar. Linnéuniversitetet i Växjö startade ett pilotprojekt i samband med de stora flyktingströmmarna 2015. En av dem som fick sin utbildning validerad, och därmed möjlighet att fortsätta sin utbildning i nationalekonomi i Sverige, var Leah.

–Jag kontaktade universitetet så fort jag kom hit. När jag väl fått mitt visum hjälpte de mig att ansöka om att validera min utbildning, så jag skulle kunna börja studera här, säger Leah, som egentligen heter något annat, till Linnéuniversitetets sajt.

– Det var tufft i början. Jag fick lära mig hur jag skulle studera och dessutom att skriva akademisk engelska. Universitetet har gett mig bra stöd i mina studier. Jag önskar att fler människor tar chansen att fortsätta sina studier, fortsätter hon.

Stort intresse för validering

Linda Leonhardt, som arbetar som valideringsansvarig på Linnéuniversitetet, märkte snabbt att det fanns ett stort intresse bland Sveriges högskolor och universitet att validera utländsk kompetens.

– Jag gjorde ett utskick för att pejla intresset och trodde att jag skulle få några svar men efter två veckor hade 26 stycken lärosäten, och över 60 personer svarat på utskicket.

Men att validera de nyanländas kunskapsnivå för att på så sätt placera dem på rätt utbildningsnivå är inte helt lätt, berättar Linda Leonhardt.

– Vi började med att kartlägga personernas ämneskunskaper på en grundlig nivå och ju längre vi kom i processen desto mer specifik blev kartläggningen. De kunde handla om att tillsammans med ämnesläraren diskutera olika centrala begrepp för den aktuella kursen.

Totalt validerade Linnéuniversitetet 30 stycken nyanländas utbildningar vilket ledde till att de kunde fortsätta sina studier, de flesta inom datasystemvetenskap.

Regeringen har fått upp ögonen

Regeringen har fått upp ögonen för frågan och gav 2016 Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att koordinera arbetet för Sveriges lärosäten för att skapa en hållbar struktur för validering och bedömning av reell kompetens. Till det avsattes 30 miljoner kronor om året fram till 2018.

– Det rådande tillträdessystemet är skapat för att hantera stora volymer och bygger primärt på formella behörighetskrav. Nyanlända med oavslutade utbildning passar inte riktigt in trots att vi alla kan vara överens om att det är ett enormt resursslöseri att låta en individ läsa sig till kompetens som individen redan besitter, säger Malin Jönsson, som är en av dem som arbetar med frågan på UHR.

Ett stort problem är till exempel hur resursfördelningen till lärosätena går till. De ersätts för utbildning, men får inte ersättning för att utföra validering, eller för de poäng som tillgodoräknas. Det minskar deras incitament att utföra validering. I Valideringskommitténs delbetänkande föreslås därför att lärosätena erhåller en schablonsumma per elev och validering.

– Det är väl känt. Det är ett systemfel som förhoppningsvis måste hanteras i regeringens pågående utredning om ett nytt styr- och resurstilldelningssystem till universitet och högskolor, fortsätter Malin Jönsson.

Saknas central process

Det har också saknats en central process för validering vilket delbetänkandet vill ändra på.

– Den föreslås att processen centraliseras för att uppnå likvärdighet vilket också leder till större rättssäkerhet. Det är något som alla instanser som arbetar med den hör frågan eftersträvar, säger Malin Jönsson.

Även Svenskt Näringsliv vill se en större centralisering.

– Nuvarande ordning där ansvaret i praktiken är decentraliserat till varje lärosäte fungerar inte. Vi vill ha ett mer centraliserat system. Valideringsdelegationens förslag, som nyligen skickades ut på remiss, rör dig i rätt riktning. Men det behövs djärvare reformer på området, menar Tobias Krantz.

Fakta

Just nu samordnar UHR ett projekt som har pågått sedan 2016 för att stötta högskolor och universitet för att skapa en struktur och ett samarbete för bedömning av reell kompetens. 

I uppdraget definieras reell kompetens som den samlade kompetens en person har, oavsett om hon eller han har formella bevis för det eller inte. Det kan vara kunskaper och erfarenheter från arbetslivet eller utbildning i eller utanför Sverige.

Här ingår också en särskild valideringsinsats – en försöksverksamhet, med syfte att fler ska få sina utländska studier på eftergymnasial nivå erkända i Sverige.

I april i år lämnade Valideringsdelegationen över ett delbetänkande, Validering i högskolan, till Utbildningsdepartementet.

Martin Berg

Publicerad av Martin Berg den 2018-05-17 - 10:45  #Kompetensförsörjning #Integration #Utbildning