Sigbritt Karlsson, rektor, KTH
Foto: Tobias Ohls

KTH:s rektor: Vi är fastlåsta i stelt system

Publicerat av Martin Berg

Sveriges lärosäten vill leverera flera skräddarsydda kurser för att klara kompetensomställningen. Problemet är att de sitter fast ett stelt uråldrigt tilldelningssystem. ”Det är svårt med nya resurser”, säger Sigbritt Karlsson, rektor på KTH.

Kompetensbristen är det största hindret för tillväxt. Det säger företag i nästan alla branscher. Den pågående digitaliseringen ställer också stora krav på att olika yrkesgrupper vidareutbildar sig när gamla jobb ersätt med nya.

Det konstaterades på ett seminarium om livslångt lärande och kompetensutveckling som TCO anordnande.

– När vi genomförde en undersökning bland våra medlemmar uppgav 30 procent att de såg ett behov av att kompetensutveckla sig inom ett år, och 50 procent uppgav att det kommer att bli nödvändigt inom fem år, sa Ann Sofi Sjöberg som arbetar med arbetsmarknadsfrågor på TCO.

Takten måste öka

Pontus Braunerhjelm, professor i entreprenörskap på KTH, menade att takten i yrkeskårens kompetensutveckling måste öka för att Sverige ska kunna bibehålla välståndet. Särskilt inom tekniksektorn går utvecklingen snabbt med ett behov av ny vass kompetens.

– Det är en stor utmaning vi står inför när digitaliseringen och globaliseringen gör att i princip hela arbetskraften konkurrensutsätts, sa han.

– Det finns undersökningar som hävdar att 50 procent av jobben kommer att försvinna inom en relativt snar framtid. Det är en överdrift tror jag, men mellan 10–15 procent handlar det nog om, fortsatte han.

Viktigt att vara förberedd

När de kompetens- och försörjningssystem som har byggts upp i hela västvärlden under en lång tid nu förändras snabbt är det viktigt att vara väl förberedd. Frågan är om Sveriges lärosäten och universitet är beredda att leverera de kurser som erbjuder en väg framåt.

Pontus Braunerhjelm efterlyste ett mer snabbfotat utbildningsväsende som kan anpassa sitt utbud efter en snabb och föränderlig omvärld.

– De ska kunna erbjuda mer av korta fokuserade kurser.

Prioriterar grund- och forskarutbildningar

Johan Schnürer och Sigbritt Karlsson, rektorer från Örebro Universitet respektive Kungliga Tekniska Högskolan, var inbjudna för att ge sin syn på saken.

– Det är så klart en intressant utveckling som vi vill vara med på, men vi är till viss del fastlåsta i ett stelt tilldelningssystem som prioriterar grund- och forskarutbildningar. Det är svårt med resurser till nya satsningar, sa Sigbritt Karlsson.

Johan Schnürer höll med och påpekade att det inte är helt lätt att veta vad som efterfrågas. Lärosätena är också väldigt inkörda på att erbjuda en stor andel 20–25 åringar utbildningar.

– Men vi tillhandahåller olika påbyggnadskurser idag, men att de kan vara svåra att fylla. När vi till exempel erbjöd en skräddarsydd vidareutbildning för sjuksköterskor dök de inte upp. Jag antar att arbetsgivarna inte kunde släppa iväg dem.

Slår mot hela yrkesgrupper

Även arbetsmarknadens parter såg stora framtida utmaningar. Marina Åman, andre vice ordförande i fackförbundet Unionen, målade upp en utmanande bild.

– Den snabba utvecklingen kommer att slå mot hela yrkesgrupper. Vi måste börja rusta nu för den omställningen.

Hon lyfte fram medelålders kvinnor utan en högskoleutbildning som kanske de största förlorarna på utvecklingen.

– De har ofta enklare kontorsarbetsuppgifter som kommer att drabbas hårdast av omställningen. Det måste finnas system som kan hjälpa dem att ställa om.

Vill se avdragsgill kompetensutveckling

Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega, lyfte sin egen organisations förslag om att arbetsgivaren ska kunna erbjuda avdragsgill kompetensutveckling.

– Vi tror att det är bra om det knyts till företagen där halva kostnaden skulle kunna dras på skattekontot. Det ger också en större drivkraft till rätt kompetens.

Parterna var tämligen överens om att den bästa vägen framåt är om de tillsammans samarbetar kring hur kompetensutvecklingen av olika yrkesgruppers ska gå till rent praktiskt.

– Det ger omvandlingen ett robust grund och garanterar att det finns en trygghet i systemen, sa Marina Åman

Efterfrågar 70 000 it-kunniga

En orsak till att kompetensbehovet är så starkt kan också spåras till gamla försyndelser inom skolan, menade Andreas Åström. Han pekade på att it- och telekomföretagen inom några år efterfrågar 70 000 it-kunniga människor.

– Här är ju ett problem att vi har slutat studera naturvetenskapliga ämnen eftersom det är för svårt. Matchningen måste bli bättre

På en fråga om otillräcklig kompetensutveckling kan leda till stress och oro var deltagarna eniga om att så är fallet.

– Ett sätt att undvika det är att göra kompetensutveckling och vidareutbildning till ett naturligt inslag av arbetslivet, sa Pontus Braunerhielm.

– När jag jobbade på IBM var det många som var superduktiga inom sitt område som tog det mycket hårt när de upptäckte att den kompetensen inte var värd något längre. Självklart var det stressande, sa Maria Åman.

Martin Berg

Publicerad av Martin Berg den 2018-08-06 - 09:00