Logo
Logo
Nyhet9 september 2020 - 14:09

Kritiken: Hotet från politikerna kan sänka svenska modellen

Politisk klåfingrighet kan luckra upp den svenska modellen. Och möjligen är det just det som gör att parterna kommer att lyckas när nu LAS är under lupp. Annars gröper parterna ur sin egen trovärdighet, menar arbetsmarknadsnestorn Claes Stråth.

Claes Stråth
"Det som hände på 1970-talet, med den politiska inblandningen, visar på hur råddigt det blir när parterna inte får, eller misslyckas med, att ta det ansvar som ligger i deras uppdrag", säger Medlingsinstitutets tidigare generaldirektör Claes Stråth.Foto: Henrik Montgomery / TT

Händelsen är smått mytomspunnen: Hur företrädare för fack och arbetsgivare – LO och SAF – träffades på anrika Grand Hotel i Saltsjöbaden för att diskutera en gemensam förhandlingsordning. Den 20 december 1938 skrevs Saltsjöbadsavtalet under. Bakgrunden var de många arbetskonflikterna under seklets första hälft, som i sin tur ledde till politiska påtryckningar om förbudslagstiftning. Saltsjöbadsavtalet blev en form för arbetsmarknadens parter att komma överens, utan lagstiftning och statliga regleringar i förhandlingsrätten.

Avtalet innehåller fem delar:

  • Ett regelverk för en gemensam förhandlingsinstans för tvistefrågor, Arbetsmarknadsnämnden.
  • En gemensam förhandlingsordning som säger att tvister ska förhandlas lokalt och centralt innan de går till stridsåtgärder eller behandlas i Arbetsdomstolen.
  • Gemensamma former för varsel och samråd vid uppsägningar och permittering med bibehållen fri uppsägningsrätt för arbetsgivaren.
  • En begränsning av de ekonomiska stridsåtgärderna. Tolkning av begreppet skyddsarbete, det vill säga vilka arbeten som får utföras även under en facklig konflikt
  • Arbetsmarknadsnämnden fick i uppgift att bedöma vilka konflikter på arbetsmarknaden som kunde vara samhällsfarliga.

Även om det fanns kritiska röster, bland annat från Transportarbetareförbundet som tyckte att regleringen av de fackliga stridsåtgärderna var ”motbjudande”, innebar avtalet början för en lång period av samförstånd och samarbetsvilja på arbetsmarknaden, det som kallas Saltsjöbadsandan.

Undertecknandet av Saltsjöbadsavtalet den 20 december 1938. Sittande fr. v: Gunnar Andersson, Lo:s andre ordf, August Lindberg, LO:s ordförande, J Sigfrid Edström, ordförande i SAF, Gustav Söderlund, VD i SAF. Stående fr.v: Oscar Karlén, ordf i träindustriarbetareförbundet.,Hilding Molander, ordf i livsmedelsarbetareförbundet, Arnold Sölvén. LO:s advokat, sekreterare, Wiking Johnsson, disponent, VD för Jernkontoret, Carl J Malmros, disponent, AB Klippans Finpappersbruk, Nils Holmström, SAF, sekreterare, Ivar O Larsson, vice VD i SAF
Undertecknandet av Saltsjöbadsavtalet den 20 december 1938. Sittande fr. v: Gunnar Andersson, LO:s andre ordförande, August Lindberg, LO:s ordförande, J Sigfrid Edström, ordförande i SAF, Gustav Söderlund, vd i SAF. Stående fr.v: Oscar Karlén, ordförande i träindustriarbetareförbundet, Hilding Molander, ordf i Livsmedelsarbetareförbundet, Arnold Sölvén. LO:s advokat, sekreterare, Wiking Johnsson, disponent, vd för Jernkontoret, Carl J Malmros, disponent, AB Klippans Finpappersbruk, Nils Holmström, SAF, sekreterare, Ivar O Larsson, vice vd i SAF.
Foto: PRESSENS BILD

På 70-talet gick facken på offensiven med följden att Saltsjöbadsandan allteftersom delvis gick förlorad. 1969 blev gruvstrejken på LKAB startskottet för en ny tid av stridsåtgärder. Samtidigt blev Lagen om anställningsskydd (LAS) och Medbestämmandelagen (MBL) två trätoämnen i en tid då företagsdemokratifrågor var på tapeten. Från början var initiativet politiskt, främst från Folkpartiet. Men LO drev på, och lagarna klubbades igenom. Därmed gällde inte längre överenskommelsen om uppsägningsrätten. SAF lämnade så småningom de centrala förhandlingarna med LO.

Råddigt när parterna inte får ansvar

– Det som hände på 1970-talet, med den politiska inblandningen, visar på hur råddigt det blir när parterna inte får, eller misslyckas med, att ta det ansvar som ligger i deras uppdrag.

Det säger Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet och av många ansedd som en nestor på arbetsmarknadsområdet. Han drar en direkt parallell till dagens situation. Svenskt Näringsliv och LO har i dagsläget mindre än trettio dagar på sig att komma fram till en lösning på moderniseringen av LAS, ett av kraven i Januariavtalet. Trots att det flesta på båda sidor är överens om att lagen om anställningsskydd behöver förändras, är frågan glödhet eftersom den berör vad en del fackförbund menar är en grundbult i det fackliga arbetet.

Claes Stråth är å ena sidan övertygad om att förhandlingarna måste lyckas och kommer att göra det. Annars ”gröper parterna ur sin egen trovärdighet”, menar han. Å andra finns en pågående förändring i den fackliga strukturen som kan komma att påverka förhandlingarna.

Industriavtalet en framgång

En framgång för Saltsjöbadsandan anses Industriavtalet vara. Det slöts av facken och arbetsgivarna inom industrin 1997. Förenklat går det att säga att det är ett slags förhandlingsordning som parterna kom överens om baserat på Saltsjöbadsavtalet.

– När olika fack går samman i större sammanslutningar, Industriavtalet som ett exempel, räknar alla med att det ska ge större tyngd i arbetet. Samtidigt finns risken för att ett missnöje börjar gro när de mindre enheterna inte tycker att just deras frågor får den plats de förtjänar utan måste underordna sig gruppen. Det kan bli början på en splittring som vi till del redan har sett när barnmorskorna nu gått ur Vårdförbundet. En sådan ökande splittring i den fackliga sammanhållningen är illavarslande eftersom den öppnar för en politisk inblandning, säger han.

Även EU hotar

Men de orosmoln inför förhandlingar som Claes Stråth ser finns inte enbart inom landets gränser. De senaste åren har påverkan från EU ökat med politiska utspel om bland annat minimilöner och olika former av anställningsskydd. Återigen, en politisk inblandning som ingen är betjänt av, enligt Claes Stråth.

– Vid offentliga upphandlingar här i Sverige ställs numera krav på bland annat kollektivavtalsliknande villkor för att få lämna anbud. Trots att det inte finns några sådana skyldigheter – avtalsrätten är fri. Så jag vill nog påstå att vi allt oftare ser hur politiken tränger sig in på arbetsmarknadsområdet.

Vad menar du är den största faran med en politisk inblandning?
– Med lagförslag blir det en ”juridifiering” av samarbetet. Lagstiftningen, som ingen egentligen bett om, måste tolkas i olika avsnitt. Det kan leda till tvister. Det blir juridik istället för samarbete.

Är du pessimistisk över möjligheterna att komma i mål den 30 september?
– Inte pessimist, mer realist. Jag tror att tack vare den tydliga deadline som ligger fast så sker en intern disciplinering hos parterna. De tar nu ansvar för att lösa det utan politisk inblandning. Och om inte de gör det, vad händer då…?

Anders Carlsson
Karin Jansson

#LAS#Svenska modellen#Politik
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist