Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister
Foto: TT

Kritiken: Därför har regeringen fel om Arbetsförmedlingen

Publicerat av Ana Cristina Hernández

Regeringen skyller massbantningen av Arbetsförmedlingen på M/KD-budgeten, men får kraftigt mothugg från olika håll. En femprocentig besparing kan knappast förklara hela kaoset och att över hälften av alla kontor ska läggas ned, visar Arbetsmarknadsnytts genomgång.

Roger Mörtvik, (S), statsekreterare

Roger Mörtvik, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Foto: Hanna Franzén/TT
Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Mats Green.

Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Mats Green.

Foto: Riksdagen
Anders Forslund, IFAU.jpg

Anders Forslund, IFAU.

Foto: Pressbild

Det är intensiva tider på Arbetsförmedlingen. I slutet av 2018 meddelade myndigheten att den skulle varsla 4 500 personer och stänga 132 kontor runt om i landet. Samtidigt har det inledande skedet av Arbetsförmedlingens reformering – där Januariavtalet driver igenom en uppdelning av myndighetens verksamhet – startat igång. Meningen är att reformeringen ska vara färdig år 2021.

Processerna har beskrivits som ”kaosartade” och anledningen till nedläggningarna av regionkontoren skylls av bland annat regeringen och Arbetsförmedlingen på den M/KD-budget som antogs i riksdagen i december 2018.

– De neddragningar som har skett det här året är ett resultat av den budget som riksdagen slussade igenom som Moderaterna och Kristdemokraterna drev fram, säger Roger Mörtvik, arbetsmarknadsministerns statssekreterare.

Enligt Roger Mörtvik ledde M/KD-budgeten till ”kraftiga nedskärningar” i Arbetsförmedlingen och till det ”största varslet” på arbetsmarknaden i år. Arbetsförmedlingen anger också M/KD-budgeten som den främsta orsaken till varslen, men tillägger att budgetminskningarna inleddes av regeringen redan våren 2018.

– I vårbudgeten 2018 fick vi en neddragning på förvaltningsanslaget med 500 miljoner kronor som vi räknade med att klara med naturliga avgångar och restriktiv rekrytering. Men sedan kom M/KD:s budgetmotion med neddragning på ytterligare 400 miljoner kronor. Då fanns det inte något mer att spara på, skriver myndighetens pressavdelning i ett mejl till Arbetsmarknadsnytt.

Moderaterna och Kristdemokraterna har dock sagt att en anledning till nedläggningen av Arbetsförmedlingens kontor är den pågående digitaliseringen inom myndigheten. Redan år 2015 meddelade Arbetsförmedlingen att den skulle lägga ner en tredjedel av sina dåvarande drygt 300 kontor – runt 80 stycken har i dag redan lagts ned. Arbetsförmedlingen själv menar dock att varken nedläggningarna eller varslen har ”något att göra med digitaliseringen”.

– Däremot kommer digitaliseringen på sikt att kunna leda till färre kontor men de nu pågående nedläggningarna är starkt kopplade till neddragningarna i budgeten, skriver pressavdelningen i sitt mejl.

Samma nivå som för 2015

Att Arbetsförmedlingens budget blev ”kraftigt” minskad av M och KD, så som Roger Mörtvik beskriver det, håller inte Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Mats Green med om. Han menar i stället att den besparing som gjordes i M/KD-budgeten bara handlar om fem procent av Arbetsförmedlingens förvaltningsbudget.

– Då ska man komma ihåg att Arbetsförmedlingen har en personalomsättning på tio procent. Omställningen hade kunnat hanteras inom den, säger han.

För år 2018 fick Arbetsförmedlingen sammanlagt 71 miljarder kronor. Det mesta av medlen gick, enligt Arbetsförmedlingens siffror, till a-kassa, aktivitetsstöd och ersättningar till arbetsgivare. Förvaltningsanslaget för år 2018 var 8,2 miljarder kronor av de 71 miljarderna. Det är pengar från förvaltningsanslaget som går till bland annat löner och lokalhyra och det är den budgetdelen som är relevant för varslen och nedläggningarna av regionkontoren. Arbetsförmedlingens andra budgetpost går till olika programinsatser. Där minskades anslaget med 4,5 miljarder för 2019 i M/KD-budgeten jämfört med 2018.

– Arbetsförmedlingen har en budget som är fördelad i två vattentäta skott där den ena är öronmärkt för att inrätta programplatser för arbetslösa och den andra huvudsakligen används till att anställa arbetsförmedlare, betala hyra för kontor och liknande, förklarar Anders Forslund, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Efter M/KD-budgetens minskning av förvaltningsanslaget har Arbetsförmedlingen kunnat förfoga över sju miljarder kronor i den utgiftsposten för 2019. I en debattartikel i Västerbottens-Kuriren skriver gruppledaren för Kristdemokraterna i Region Västerbotten, Hans-Inge Smetana, att det är svårt att förstå att en femprocentig minskning har lett till ett varsel av cirka 33 procent av alla anställda – från nästan 14 000 personer till runt 10 000 – och en planerad nedläggning av över hälften av alla regionkontor. Av den anledningen kallar Hans-Inge Smetana nedläggningarna för ”orimliga”. Även Mats Green är inne på samma linje.

– Med M/KD-budgeten återgår man till den nivå som gällde för Arbetsförmedlingen 2015 och 2016. Är det någon som på fullt allvar påstår att vi inte hade någon Arbetsförmedling att tala om de åren?

Pengarna går till friåret

När Arbetsförmedlingens nu avgående generaldirektör Mikael Sjöberg beslutade om att stänga ner mer än hälften av kontoren kritiserades han av dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och av Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl. Båda hävdade att han gick ”för fort fram”.

För att mildra oron inom Arbetsförmedlingen inför Januariavtalets reformering beslutade samarbetspartierna i höstbudgeten att ge myndighetens totala budget, alltså inte bara förvaltningsanslaget, ett tillskott på runt en halv miljard kronor per år mellan åren 2020 och 2022.

– Extrapengarna kommer att innebära att man kommer att kunna bromsa neddragningarna. Sedan handlar det om att Arbetsförmedlingen ska kunna leverera det uppdrag som regeringen har lagt på myndigheten, säger Roger Mörtvik om beslutet.

Mats Green säger dock att pengarna kommer att gå till att administrera det nya friåret, eller utvecklingsåret, vilket blir Arbetsförmedlingens ansvar. Han påpekar också att om partierna bakom Januariavtalet hade menat allvar med sin kritik gentemot M/KD-budgeten hade de föreslagit ändringar i vårändringsbudgeten eller skjutit till pengar i förvaltningsbudgeten för 2020. Anders Forslund är också inne på liknande tankebanor.

– Även i budgetpropositionen var det förhållandevis lite som gjordes, säger han.

I veckan meddelade dock samarbetspartierna att de vill stoppa nedläggningarna av regionkontoren och till och med öppna kontor som redan har stängt. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade på en presskonferens att Arbetsförmedlingen ska få i uppdrag av regeringen att stärka sin närvaro i hela landet och att pengar kommer att finnas tillgängliga till detta.

Ana Cristina Hernández

Publicerad av Ana Cristina Hernández den 2019-11-29 - 14:40