AMN_22-7
Foto: Sören Andersson

Konfliktreglerna – en konkurrensnackdel?

Högt tonläge, varsel och strejker. Årets avtalsrörelse var stökigare än på länge. Sverige har väldigt generösa konfliktregler, betonade forskaren Henrik Malm Lindberg, under ett seminarium. "Det är otroligt viktigt att de svenska reglerna är internationellt konkurrenskraftiga, och att de är möjliga att förändra när omvärldsvillkoren ändras", sade han.

Årets avtalsrörelse var stökigare än på länge. LO-samordningen sprack och konstellationen 6F (Byggnads, Fastighets, Seko, Elektrikerna, Målarna och Musikerförbundet) försökte utmana industrins roll som märkessättare. Inte minst Byggnads utlyste en stor byggstrejk som slog vitt och brett.

– Årets avtalsrörelse kännetecknades av mer konflikter än tidigare, vilket kan hänföras till ett antal institutionella faktorer, till exempel att samordningen inte funkade på LO-sidan. Dessutom gick parterna in i avtalsrörelsen med ganska olika ingångsvärden vilket ledde till utbrutna konflikter på flera avtalsområden, sade Henrik Malm Lindberg, som forskat kring konfliktregler på Ratio, under ett seminarium. Nyligen gick han dock vidare till Delmi för att syssla med migrationsstudier.

I stort sett hela Västeuropa, inklusive Sveriges viktigaste konkurrentländer, går mot färre utbrutna konflikter. Sverige går alltså mot strömmen, då ett antal uppseendeväckande konflikter bröt ut inom exempelvis bygg, måleri, skärgårdstrafik, flyg och hamnar, betonade han.

– När det blir konflikt på svensk arbetsmarknad så är det ett antal grupper som man kan identifiera ganska tydligt. Framför allt handlar det om hemmamarknadsorienterade branscher, i många fall mansdominerade yrkesgrupper, sade han.

Ratio har gjort en jämförelse av konfliktreglerna i Sverige kontra de viktigaste konkurrentländerna. Och det finns en hel del landspecifika särdrag, betonade Henrik Malm Lindberg.

– Norge har till exempel en regel som ger staten en möjlighet att gå in och gripa in vid samhällsfarliga konflikter, sade han.

I vissa länder finns Ultima Ratio som princip, det vill säga en regel som säger att konflikter bara får tas i bruk när alla andra medel är uttömda. Det finns proportionalitetsregeln som säger att konflikter måste ha en balans mellan de syften man har med konflikten och de konsekvenser som blir fallet. Det finns också regler om fair play i vissa länder, berättade Henrik Malm Lindberg.

– Du får inte ta till konflikter som en skenmanöver, utan konflikter får bara tas till för konkreta avtalskrav. Det här ligger i lagstiftning, i domstolspraxis och i partsöverenskommelser, men med olika tyngdpunkt i olika länder, sade han.

Summan av kardemumman är att Sverige har väldigt generösa konfliktregler, betonar han.

– Vi har den mest generösa konfliktlagstiftningen av alla. I de svenska regelverken ligger fortfarande väldigt stora frihetsgrader vilket ger parterna ett väldigt stort ansvar. Och det handlar inte bara om att hålla nere antalet konflikter, utan också om att få till stånd en väl fungerande lönebildning som står i paritet med den internationella konkurrenskraften. Så kort uttryckt. Det är otroligt viktigt att de svenska reglerna är internationellt konkurrenskraftiga, och att de är möjliga att förändra när omvärldsvillkoren ändras, sade han.

Frågan är om parterna kan axla detta ansvar eller om politiken måste gripa in? Ursula Berge, samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR, ansåg att dagens konfliktregler funkar bra.

– Vi har få konfliktdagar i Sverige, och vi har en balans maktmässigt på arbetsmarknaden, sade hon och fick medhåll från Darko Davidovic, förbundsjurist IF Metall.

– Konfliktreglerna funkar perfekt, sade han.

Men Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier, var av en annan uppfattning. Han efterfrågade proportionalitet.

– Vi har ju varsel och stridsåtgärder i stort sett varje avtalsrörelse. De här enkla ventilerna i form av att ta till stridsåtgärder som absolut sista åtgärd, de finns inte i våra förhandlingar med Byggnads. När man har regler som kan användas hur som helst, var som helst, i vilket syfte som helst så är det något som inte riktigt stämmer. Konflikterna är en del av vår vardag, sade han.

Eva Östling, vd Visita, ville få stopp på oansvariga sympatikonflikter.

– När vi har tecknat avtal behöver vi arbetsfred, inte råka ut för skadliga varsel, sade hon.

Publicerad av Redaktör den 2016-07-27 - 10:00