Studenter på en föreläsning samt Johan Eklund, Entreprenörskapsforum
Foto: Mostphotos + pressbild

Johan Eklund på Entreprenörskapsforum larmar för att den allvarliga kompetensbristen kan spilla över på Sveriges tillväxtsiffror.

Kompetenskrisen: ”Inget land har samma problembild som Sverige”

Publicerat av Daniel Mellwing

Matchningsproblemen i Sverige underskattas kraftigt, vilket kan få allvarliga följder för svensk ekonomi och välfärd. Den varningen utfärdade Johan Eklund, vd för Entreprenörskapsforum, under ett seminarium.

Svenska företag brottas med en allvarlig kompetensbrist, vilket riskerar att spilla över på landets tillväxtsiffror, hävdade Johan Eklund, nationalekonom och vd för Entreprenörskapsforum, under ett seminarium där rapporten Studienation Sverige presenterades. Många underskattar storleken på matchnings- och kompetensproblemen i Sverige.

– Tillväxten i vakanstal, det vill säga otillfredsställd efterfrågan på arbetskraft, ökar kraftigt. Den svenska utvecklingen är unik. Inget land har samma problembild som Sverige, sa han. 

Johan Eklund larmade för betydande följder för tillväxten och välståndet i Sverige.

Vi riskerar att tappa i välståndsligan.

– Läget är så allvarligt att ekonomin som helhet kan drabbas. Vi riskerar att tappa i välståndsligan, sa han.

Bättre attrahera utländska studenter

Det krävs ett batteri av åtgärder för att lösa situationen. En del av lösningen handlar om att svenska lärosäten måste bli bättre på att attrahera utländska avgiftsbelagda toppstudenter, anser rapportförfattaren Martin Wikström, forsknings- och utbildningspolitisk expert vid IVA. Allra helst ska detta ske i samverkan med företagen.

– Globalt ökar antalet studenter som pluggar i andra länder och det finns flera skäl att konkurrera om talangerna. Förutom att fylla kompetensglappet handlar det om att klara tillväxt- och exportmål och att förbättra bilden av Sverige, sa Martin Wikström.

Sverige kommer halka efter

Om inget görs inom kort kommer Sverige att halka efter ytterligare i kompetensjakten, menade han. Men kvalificerade internationella studenter är heta på marknaden och att locka dem till Sverige är inte lätt. Förutom utbildningarnas kvalitet, smidigare antagningsprocesser och bättre möjlighet till bostäder måste det finansiella stödet ses över, framför allt för de allra mest eftertraktade studenterna, menade Martin Wikström.

– Det behövs mer offentligt finansierade stipendier och möjligheter till avdrag på hela eller delar av studiekostnaden för de mest kvalificerade studenterna. Det är även önskvärt med mer företagsengagemang, exempelvis genom mentorskap och praktikplatser, sa han. 

Men stipendiefonder med en mix av offentlig och privat finansiering har inte funkat historiskt sett, påpekade Martin Wikström. Det har blivit spretigt. Däremot finns det framgångsrika privata stipendier, exempelvis där Volvo eller andra storföretag har engagerat sig.

– Dessa har nästan alltid specifika syften och är kopplade till verkligheten. Det handlar om riktade stipendier med tydliga urvalskriterier och mål. Mentorskap, studiebesök och sommarjobb är vanliga ingredienser, sa han.

Krävs skatteincitament

Men för att små och medelstora företag ska engagera sig i stipendier så krävs skatteincitament av olika slag, betonade han.

– Det skulle kunna katalysera större privat engagemang. Men det offentliga måste göra mer. Företagen kan och bör inte göra allt, sa Martin Wikström.

Nyckeln är samverkan mellan akademi och näringsliv, menade Johan Eklund. Inte minst eftersom företagen är de som kan rekrytera efter examen.

Det är dags att testa modeller där näringslivet kan styra utbudet.

– Potentiella arbetsgivare måste få mer inflytande i utbildningarna. Det är dags att testa modeller där näringslivet kan styra utbudet, sa han.

Fler småföretag måste engageras

Enligt Agneta Bladh, särskild utredare i Internationaliseringsutredningen, kommer bara omkring 0,7 procent av världens internationella studenter till Sverige. Sveriges attraktivitet som studiedestination måste förbättras, var slutsatsen.

– Svenska lärosäten har en del kontakt med stora företag, men inte med medelstora och små företag. Andra länder har mer av den varan, sa hon.

Agneta Bladhs utredning föreslår bland annat en fördubbling av de generella stipendierna till svenska lärosäten. Inte tillräckligt, enligt flera paneldeltagare.

– Vi har en bild av att vi är internationella och högutbildade i det här landet. Men vi måste revidera bilden av oss själva. Sedan 2011 har antalet internationella studenter ökat i andra länder, medan Sverige har halkat efter, sa Eva Åkesson, professor och rektor vid Uppsala universitet.

Får toppjobb utomlands

Ett problem är att få studenter stannar i Sverige efter examen. Istället får de toppjobb i andra länder, enligt Fredrik Voltaire, näringslivpolitisk expert på Almega.

– Få internationella studenter från tredje land etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. Bara tio procent av de som får uppehållstillstånd för studier får senare uppehållstillstånd för arbete i Sverige, sa han.

Det är synd, konstaterade han. Företag inom tjänstebranschen vill expandera, men kan inte eftersom de inte hittar personal.

– Mer kompetensinvandring är en ren plusaffär, avslutade han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2018-09-12 - 08:23