Sjukhuskorridor
Foto: TT

Kompetenskrisen: En halv miljon behövs i välfärden

Kompetensbehovet inom vård och omsorg kommer kan komma att bli oöverstigligt. En halv miljon nya medarbetare behöver anställas inom välfärden fram till år 2026 enligt SKL:s senaste rekryteringsrapport. ”Det är vår bestämda uppfattning att fler arbetsgivare gör yrket mer attraktivt”, säger Sabina Joyau, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

– Behovet är allra störst inom just äldreomsorgen. Bristen på personer som vill jobba inom omsorgen, i kombination med de stora pensionsavgångarna, kommer att leda till svårigheter för branschen, säger Sabina Joyau.

Så många som 136 000 undersköterskor och vårdbiträden behöver rekryteras fram till 2026. Men det är inte bara numerären det handlar om menar Sabina Joyau. Visserligen behövs det fler medarbetare inom vården men arbetet kan inte reduceras till en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Viktigast är att det är rätt kompetens.

Sabina Joyau

Sabina Joyau

– Det krävs mycket av den som vill jobba inom vården och omsorgen. Medarbetarna utför kvalificerade arbetsuppgifter och möter många olika människor. Det kräver utbildning, säger Sabina Joyau.

”Måste bli bättre på att använda tekniken”

Genom att främja användandet av ny teknik och digitalisering finns det möjlighet att attrahera nya yrkesgrupper till vården och omsorgen. Tekniken kan också göra vården och omsorgen mer effektiv, även om arbetet självklart inte kan automatiseras helt. På teknikområdet är det ofta de privata vårdgivarna som går före menar hon.

– Vi måste bli bättre på att använda tekniken. Rekryteringsbehoven är så stora att det omöjligtvis räcker att bara anställa fler medarbetare. Omsorgen måste också bli smartare, säger Sabina Joyau.

Den största innovationskraften vad gäller digitalisering och användning av välfärdsteknik kommer från företagen inom vården. Där finns incitamenten, både att effektivisera verksamheten och att öka nöjdheten hos brukarna, menar Sabina Joyau. Tyvärr tycker hon att Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som är tillsynsmyndigheten för branschen, sätter käppar i hjulen.

– IVO granskar bemanningen i princip genom att räkna antalet medarbetare per vårdtagare. Men de tar inte hänsyn till hur omsorgen faktiskt kan förbättras genom välfärdsteknik. Den ger bättre arbetsmiljö och förbättrar situation för brukarna som till exempel slipper bli väckta på natten när tillsynen istället kan göras via en mörkerseende kamera, säger Sabina Joyau.

Fler borde uppmuntras att starta privata verksamheter

Hon anser att de privata företagen bidrar till att öka attraktiviteten och locka fler till yrket. Och fler borde uppmuntras att starta privata vård- eller omsorgsverksamheter.

– Det är vår bestämda uppfattning att fler arbetsgivare gör yrket mer attraktivt. I Jobbhälsobarometern, som kontinuerligt publicerar siffror vad gäller arbetsmiljö, ser man att nöjdheten bland medarbetarna är större i privat sektor. Våra egna undersökningar visar att i de kommuner där det finns en mångfald av arbetsgivare fungerar det allra bäst. Det ger då möjlighet för patienter och äldre att välja den verksamhet som passar just deras önskemål och behov, säger hon.

Hon hänvisar till en undersökning som Vårdföretagarna lät genomföra 2016 där de har djupintervjuat kommunföreträdare i 50 kommuner. Resultatet var tydligt. All omsorg blir bättre om det finns både kommunala och privata att välja mellan.

Reepalu har ställt till stor skada

Reepaluutredningen har också ställt till stor skada, anser hon. Viljan att starta nya företag inom välfärden, eller att investera för framtiden i befintliga företag, har minskat. Det är en utredning som dessutom bortser från de verkliga behoven.

– Vi vill vara ett komplement och en partner till de offentliga verksamheterna. Den bästa vägen framåt går genom dialog mellan det offentliga och privata. Det är ute i verksamheterna man vet vilka utmaningar och möjligheter som finns för att täcka behoven av medarbetare, säger Sabina Joyau.

Vårdföretagarna arbetar gemensamt med Kommunal och SKL i det så kallade Vård- och omsorgscollege. Dels för att uppnå ett mer enhetligt utbildningsinnehåll över landet, men också för att marknadsföra de möjligheter som en utbildning inom vård och omsorgen ger.

– Till syvende och sist handlar det om ett gemensamt ansvar. Även om det finns flera utmaningar att diskutera, måste vi samtidigt berätta vilket positivt och givande jobb det här faktiskt är.

Publicerad av Redaktör den 2018-03-23 - 10:42  #Kompetensförsörjning