Skogsmaskin på en stor hög med virke
Foto: Mostphotos

Kompetenskris i skogen sänker Sveriges konkurrenskraft

Publicerat av Martin Berg

Den akuta kompetensbristen på skogsmaskinsförare gör att det blir dyrare att få fram virket ur skogen. Det försämrar skogsindustrins konkurrenskraft, konstaterar Kristine Wiklund, expert på arbetsmarknad och kompetensförsörjning på SLA.

Kristine Wiklund, expert på arbetsmarknad och kompetensförsörjning på SLA.

Kristine Wiklund efterlyser bättre kvaliltet på utbildningar och skattesänkningar på drivmedel.

Foto: Erik Cronberg

Bransch- och arbetsgivarorganisationen SLA, Skogs- och lantarbetsgivareförbundet, företräder arbetsgivare i den gröna sektorn. Den rymmer allt från jord och skog till trädgård, golf och djursjukvård. Näringen har liksom de flesta branscher stora svårigheter att hitta rätt kompetens till de jobb som finns.

– Så gott som alla yrken inom vår bransch har kompetensbrist konstaterar Kristine Wiklund, expert på arbetsmarknad och kompetensförsörjning på SLA.

I den för Sverige viktiga skogsnäringen är kompetensbristen i det närmaste akut. Främst är det skogsmaskinsförare som efterfrågas.

Drabbar svenskt industri

– Det drabbar ju svensk industri eftersom det blir svårare och dyrare att få tag på virke, säger Kristine Wiklund.

Men bristen på kompetens och effektivitet betyder också att Sverige tappar en av sina vassaste konkurrensfördelar jämfört med omvärlden – sin industriella skicklighet.

– Eftersom andra länder idag själva förädlar träråvaran måste Sverige konkurrera med spetskompetens eftersom vi inte är ett låglöneland, förklarar Kristine Wiklund.

En orsak till att det är svårt att attrahera folk till skogsbranschen är att många av de företag som arbetar inom näringen är små.

– Många är underentreprenörer och har relativt små marginaler, berättar Kristine Wiklund.

– Att köra en skogsmaskin innebär också mycket ensamarbete i skift vilket kanske inte attraherar ungdomar i en tillräckligt hög grad, fortsätter hon.

Skiftande utbildningskvalitet

Kvaliteten på utbildningen är också ett problem. Nivån på de 22 skolor i landet som erbjuder skogsmaskinförarutbildningar är skiftande.

– Många nyexaminerade är inte tillräckligt bra förberedda när de kommer ut till företagen vilket betyder att det tar tid innan de blir produktiva. En del väljer också att gå vidare mot företag inom maskinentreprenad eftersom de delvis betalar bättre och i lägre grad jobbar i skift, säger Kristine Wiklund.

SLA företräder även företag inom trädgårdsnäringen. Den stora bristen på parkanläggningspersonal, som till exempel stenläggare, kan leda till att bostadsbyggandet försenas.

– Att bygga hus och bostadsområden handlar ju om så mycket mer än själva huset. Alla grönytor och stenanläggningar, som trappor, måste också komma på plats, konstaterar Kristine Wiklund.

Var femte behöver anställa

Även jordbrukssektorn har det tufft att hitta personal. En färsk enkät som Hushållningssällskapet i Kalmar Kronoberg Blekinge har genomfört visar att nästan var femte lantbruksföretagare behöver anställa omedelbart. Cirka hälften anger att de behöver anställa inom ett år och en fjärdedel känner till minst tre lediga jobb inom de gröna näringarna. Störst är bristen på djurskötare, visar enkäten.

Ett stort problem, även här, är att få ungdomar söker sig till utbildningar inom den gröna sektorn.

– Vi försöker att skapa intresse genom olika projekt för att informera om de här utbildningarna, men det är svårt, säger Kristine Wiklund.

– De som väljer de här yrkena är också traditionellt från landsbygden och vi har en pågående urbanisering så urvalet sjunker hela tiden, fortsätter hon.

Men ett lyckat exempel är SLA:s samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som de kallar för Jobba Grönt.

– Det är ett projekt som har pågått ett par år nu. Mitt intryck är att det är framgångsrikt, men det gäller att ta tillvara på det vi har åstadkommit, säger Kristine Wiklund.

Efterlyser generella skattesänkningar

Av politiken efterlyser SLA generella skattesänkningar, framförallt på drivmedel.

– Skatterna påverkar kostnaden för skogsmaskiner och lantbruksmaskiner. Många som bor och arbetar utanför städerna kör också långa sträckor för att komma till jobbet. Lägre kostnader för drivmedel gör att våra branscher kan fortsätta att verka på en internationell marknad, förklarar Kristine Wiklund.

Det finns även en politisk dimension på utbildningsfrågan eftersom kvaliteten på utbildningarna är ojämn.

– Under kommande år kan vi förvänta oss att nya jobb växer inom naturbruk. Eftersom de tekniska kompetenserna ökar är det betydelsefullt att utbildningssystemet inriktas på att utbilda framtidens högteknologiska bönder och skogsbrukare, säger Kristine Wiklund.

Fakta

Skogsindustrin står för cirka tre procent av Sveriges samlade BNP och exportvärdet uppgick under 2016 till 125 miljarder kronor.

Martin Berg

Publicerad av Martin Berg den 2018-04-27 - 09:00  #Kompetensförsörjning