Johan Eklund, Per Thuling, Annika Winsth, John Hassler
Foto: Pressbilder + TT

Johan Eklund, Per Thulin, Annika Winsth, John Hassler

Kompetensbristen kostar – Sverige tappar i välståndsligan

Publicerat av Zoran Cale

Sveriges produktivitetsutveckling är på bottennivå jämfört med EU-länder, hävdar forskare från Entreprenörskapsforum. ”En stor orsak är kompetensbristen”, sa nationalekonomen Johan Eklund på ett seminarium.

När finansminister Magdalena Andersson (S) proklamerade att ”Sveriges ekonomi är urstark” kände Johan Eklund, vd på Entreprenörskapsforum, och kollegan Per Thulin, forskare vid KTH, inte igen sig. Det ledde fram till att de nu har tagit fram policysammanfattningen ”250 miljarder fattigare – svensk produktivitetsutveckling 1950–2027”.

Av dokumentet framgår att produktivitetsutvecklingen är historiskt låg. Tillväxten av BNP per capita under 2017 och enligt prognosen för 2018 är lägst bland EU-länderna.

– Sverige har ett inkomsttapp på 250 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 25 000 kronor per invånare och år, sa Johan Eklund på ett seminarium där policysammanfattningen debatterades.

Viktigt att kompetensförsörjningen fungerar

Huvudorsaken till Sveriges låga produktivitet är enligt rapportförfattarna kompetensbristen på arbetsmarknaden.

– När det gäller att få rätt individ på rätt plats finns det stora brister på arbetsmarknaden. Det är mycket viktigt för företagen att kompetensförsörjningen fungerar, sa Johan Eklund och fick medhåll av Per Thulin som också nämnde andra problem.

– Arbetsmarknadens matchningsförmåga hänger tätt ihop med hur utbildningssystemet fungerar. Utbildningssystemet måste bättre tillgodose de kompetenser arbetsgivarna efterfrågar. Ett annat problem är bostadsmarknaden. Det är idag svårt att få tag i bostad där arbetstillfällena finns, sa Per Thulin.

Befolkningsökning

Annika Winsth, chefekonom på Nordea, höll med om att Sverige behöver ekonomiska reformer, men menade att larmet om produktivitetsutvecklingen var överdrivet.

– BNP per capita är ett dåligt mått. Företagen har inte blivit mindre produktiva. Tvärtom har tillväxten ökat. Skälet till siffrorna är att vi haft en kraftig befolkningsökning där många nyanlända står långt ifrån arbetsmarknaden vilket drar ner BNP, sa hon.

Enligt Annika Winsth pekar siffror på att Sverige klarar sig bra i jämförelse med andra länder.

– Vi ligger i och för sig efter Tyskland när det gäller export av varor. Men inte när det gäller export av tjänster, det som är framtiden och där jobben skapas. Vi har gjort en mycket viktig strukturomvandling som Tyskland inte lyckats med. Sverige ligger i framkant, sa hon.

Olika åsikter krisens påverkan

Det absolut viktigaste för svensk ekonomi är att undvika en finanskris som skulle ställa till det enormt för både företagen och samhället, menade Annika Winsth. Men John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, tyckte tvärtom.

– Jag tror att det behövs en kris för att vi ska få till ett större reformpaket som 1990-talet. Det svenska politiska systemet verka fungera som bäst när det är kris, sa han.

Debattörerna var eniga om att den rådande politiska situationen inte bådar gott för framtiden.

– I Sverige har det inte gjorts några politiska reformer som har förbättrat konkurrenskraften på åtta år. Med tanke på det parlamentariska läget är risken att det blir fyra år till, sa Annika Winsth.

Zoran Cale

Publicerad av Zoran Cale den 2018-11-13 - 15:55  #Kompetensförsörjning #Politik #Konjunktur