Ju äldre desto bättre. Seminarium Almedalen 2018. Solveig Zander (C), Lars-Arne Staxäng (M), Teresa Carvalho (S), Carina Lindfeldt, Svenskt Näringsliv, Tobias Baudin, kommunal samt moderatorn Göran Hägglund, ordförande för Feelgood.
Foto: Sören Andersson

Solveig Zander (C), Lars-Arne Staxäng (M), Teresa Carvalho (S), Carina Lindfeldt, Svenskt Näringsliv, Tobias Baudin, kommunal samt moderatorn Göran Hägglund, ordförande för Feelgood.

Kommunal: Vi måste jobba mycket och länge

Publicerat av Stina Bengtsson

Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden. Det var ämnet för ett seminarium som Feelgood arrangerade i samband med att de publicerade sin jobbhälsorapport.

Varför slutar människor att jobba? Skälen är olika, konstaterade Lena Lehmann från Feelgood. Det kan handla om att någon har uppnått en viss ålder, eller har råd att sluta jobba, det kan vara för att personen är arbetslös och det inte finns något jobb, det kan vara för att arbetsgivaren inte längre vill ha personen kvar eller det kan vara för att orken är slut och hälsan inte är tillräckligt god.

– Vad det än beror på så vet vi idag att alla måste jobba längre annars kommer vi inte klara av att finansiera vår välfärd, sa Lena Lehmann.

Potential för längre arbetsliv

Feelgoods jobbhälsorapport för 2018 visar bland annat att det finns en potential för att ett längre arbetsliv, åtminstone utifrån ett hälsoperspektiv, baserat på självupplevd hälsa. Den självskattade hälsan blir som mest försämrad från 25 till 30 år och sedan planar den ut. Över 50 år är den helt plan, det vill säga att respondenterna inte upplever sin hälsa som sämre ju äldre de blir.

Lena Lehmann
Foto: Sören Andersson

Lena Lehmann, Feelgood

Samtidigt känner människor äldre upp i åldrarna att det är meningsfullt att jobba än yngre. Trenden är likadan oavsett vilken typ av arbete det gäller.

– Så här långt kan vi säga att ja, ju äldre desto bättre, sa Lena Lehmann.

Orkar mer än vi tror

Kanske fokuserar vi för mycket på om vi orkar eller inte.

– Det verkar ju som att vi orkar mer än vi tror. Kanske bekymrar vi oss istället för lite för att ta hand om de unga, sa Lena Lehmann och lämnade över till dagens moderator, Feelgoods ordförande Göran Hägglund.

– Vi har en otroligt positiv situation. Den beräknade genomsnittliga livslängden ökar dramatiskt, konstaterade han.

Livslängden ökar i snabb takt

Enligt Göran Hägglund ökar den beräknade genomsnittliga livslängden med 1,7 månader per år. Det är detsamma som att den ökar med 3,5 timmar per dygn.

– Det är svårt att fatta hur snabbt det går. Och kommer vi kunna pressa upp de här 3,5 timmarna till 24 så kommer vi i genomsnitt att inte att behöva dö, skämtade Göran Hägglund.

Tobias Baudin är ordförande för fackförbundet kommunal. Han konstaterade att för att vi ska kunna finansiera välfärden, med vård, skola och omsorg, så är det viktigt att människor jobbar.

– Gärna jobbar mycket och gärna jobbar länge, sa han men menade samtidigt att det ser väldigt olika ut.

Arbetsmiljön viktig

Kommunals medlemmar slutar jobba när de är i genomsnitt drygt 63 år. Enligt Tobias Baudin för att jobbet är för tungt och att medlemmarna inte längre orkar.

– Arbetsmiljöfrågorna är superviktiga, sa Carina Lindfeldt, som är arbetsmarknadspolitisk chef på Svenskt Näringsliv.

Hon menar att mycket av de problem som kommer när vi börjar bli äldre kommer av hur hela arbetslivet har sett ut.

– Vi måste fundera på hur vi klarar av en väl fungerande introduktion i arbetslivet, så att vi gör rätt från början, sa hon.

”Vi måste fundera på hur vi klarar av en väl fungerande introduktion i arbetslivet, så att vi gör rätt från början.”

Riksdagens pensionsgrupp har under flera år arbetat för att ta fram grunddragen i en överenskommelse om ett längre arbetsliv. I december presenterades förslaget, där rätten till att ta ut allmän pension på sikt ska höjas till 64 år och LAS-åldern till 69 år.

Under seminariet deltog Teresa Carvalho (S), Lars-Arne Staxäng (M) och Solveig Zander (C). Alla tre deltar i pensionsgruppens överenskommelse och var med och arbetade fram förslaget. Alla tre var överens om att vi behöver jobba längre, inte minst för att få upp pensionsnivåerna och klara välfärden, men också för jämställdheten.

Pensionsåldern 65 år är inte självklar. Men vad kan vi göra för att förändra inställningen att pensionsåldern är 65?

– Det första vi har gjort är faktiskt att höja pensionsåldern. Men det handlar också om att se till att vi får lite högre lön när vi har blivit lite äldre. Därför vill jag ge fack och arbetsgivaren den signalen – att lönen är viktig, sa Solveig Zander.

– Vi kanske har ett feltänk. Om fem-tio år kanske det är naturligt att inte jobba hundra procent, men ändå vara med i arbetslivet till del. Då får man lite lön och lite pension. Jag tror det är en av lösningarna, sa Lars-Arne Staxäng.

Mycket att göra

Tobias Baudin konstaterade att arbetsmarknadens parter har mycket att göra för att få människor att både vilja och orka arbeta längre. Carina Lindfeldt höll med, men var samtidigt kritisk till pensionsgruppen som hon menar har presenterat mest piskor och väldigt lite morötter. Teresa Carvalho ansåg dock att den viktigaste moroten redan är på plats.

– För varje år extra som du befinner dig på arbetsmarknaden så får du ungefär åtta procent högre pension, sa hon.

Läs hela rapporten och se seminariet.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2018-07-30 - 09:00  #Politik #Arbetsmiljö