Arbetslöshet bild
Foto: Andres Kudacki/TT

KI: Fler i jobb med dämpade lönekrav

Publicerat av Daniel Mellwing

Konjunkturinstitutets besked är tydligt. Arbetsmarknadens parter kan bidra till en gynnsam arbetsmarknadsutveckling genom att löneökningen inte tar för mycket fart under rådande högkonjunktur. Det framkom under en pressträff i dag.

Produktivitetstillväxten utvecklas svagt i Sverige och andra länder sedan finanskrisen, och nivån kommer fortsätta att vara lägre än det historiska genomsnittet. Men trots detta kommer nästa års avtalsrörelse att ske i högkonjunktur, menar Konjunkturinstitutet, KI, i en ny lönebildningsrapport som presenterades vid en pressträff i dag.

– Sysselsättningen är fortfarande på en hög nivå i Sverige, jämfört med andra länder. Men samtidigt är arbetsmarknaden tudelad, vissa grupper har svårare att få jobb. Det handlar framför allt om utrikes födda och personer med låg utbildning. Dessa grupper ökar vilket riskerar att driva upp arbetslösheten, sade Åsa Olli Segendorf, enhetschef vid Konjunkturinstitutet.

Beskedet från Konjunkturinstitutet var tydligt. Parterna kan påverka arbetslösheten i kommande avtalsrörelse.

– Arbetsmarknadens parter kan bidra till en gynnsam arbetsmarknadsutveckling genom att löneökningen inte tar för mycket fart under rådande högkonjunktur. Parterna kan även underlätta inträdet på arbetsmarknaden för grupper som står utanför genom att anpassa lägstalönerna, sade Åsa Olli Segendorf.

Hon är dock medveten om att det finns målkonflikter kring just lägstalönerna. Vissa argumenterar exempelvis för att låga löner kan sänka produktiviteten hos arbetskraften, och att det måste gå att leva på sin lön. Andra menar att lägre löner skulle ge fler chansen att komma in på arbetsmarknaden, istället för att stora grupper hamnar utanför.

– Det är inte ett självklart val med lägre lägstalöner, men man måste ändå ta hänsyn till det här. Och denna fråga behöver bemötas från flera håll, dels genom lönebildningen, dels genom arbetsmarknadspolitiken, sade hon.

En viktig fråga inför nästa års avtalsrörelse är åter huruvida avtalsförhandlingarna ska utgå från inflationsmålet eller inte. I årets avtalsrörelse såg den fackliga sidan målet som en bottenplatta för löneökningarna. Arbetsgivare menade å andra sidan att exportföretagen är konkurrensutsatta på en internationell marknad där den inhemska inflationen spelar mindre roll.

Enligt Konjunkturinstitutet stiger inflationsförväntningarna och deras bedömning är att Riksbanken kan nå 2-procentsmålet till 2018. Konjunkturinstitutet håller fast vid att inflationsmålet är en viktig utgångspunkt i avtalsförhandlingarna, trots att inflationstakten i dagsläget har en bra bit kvar till målet. Åsa Olli Segendorf betonar dock att det är viktigt med trovärdighet kring inflationsmålet.

– Parterna har mycket att vinna på att trovärdigheten upprätthålls, det förenklar parternas diskussioner i kommande avtalsrörelse. Det får inte bli som i årets avtalsrörelse, där osäkerheten var ett betydande inslag, sade hon.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2016-10-05 - 17:33  #Avtalsrörelse #Konjunktur #Lönebildning