Cecilia Fahlberg, Carina Lindfeldt, Mattias Elm
Foto: TT, Svenskt Näringsliv, Elmsquared

Cecilia Fahlberg, Carina Lindfeldt och Mattias Elm är eniga om att situationen på Arbetsförmedlingen länge har varit problematisk.

Kaoset på Arbetsförmedlingen: Därför var det inte bättre förr

Publicerat av Ana Cristina Hernández

Arbetsförmedlingen står inför en stor reform och en del beskriver situationen som ”kaosartad”. Enligt kritikerna hamnar arbetslösa i kläm när kommunerna ska ta allt större ansvar. Men experter som Arbetsmarknadsnytt har talat med påminner om att det inte var bättre förr.

Enligt Januariavtalet ska Arbetsförmedlingen göras om i grunden och jobbmatchningen skötas av fristående aktörer. Samtidigt har myndigheten enligt beslut från den nu avgående generaldirektören Mikael Sjöberg börjat varsla personal och stänga ner flera regionkontor. Medan vissa, inte minst i media, beskriver Arbetsförmedlingens nuvarande situation som ”kaosartad” menar många sakkunniga att en reformering är nödvändig.

– Arbetsförmedlingen har sedan länge varit styrt av ett komplext, detaljerat och ständigt föränderligt regelverk. När man tittar på bland annat granskningsrapporter tar det inte långt tid innan man hittar rapporter om bristande kontroll och bristande verksamhetsuppföljning, berättar Cecilia Fahlberg som var särskild utredare för Arbetsmarknadsutredningen som färdigställdes i januari.

I sin utredning kom Cecilia Fahlberg fram till att Arbetsförmedlingen behöver förbättras på flera punkter. Bland annat har myndigheten brustit i bedömningar av arbetssökande och kontroll av ersättningssystem.

Cecilia Fahlberg menar att en av anledningarna till Arbetsförmedlingens ineffektivitet är att många olika uppdrag har lagts på myndigheten under åren. Det har blivit svårt att ha ett långsiktigt fokus och minskat möjligheten till verksamhetsuppföljning.

– Myndigheten har haft ett komplext uppdrag som har ändrats alldeles för ofta. Det finns en förordning om de arbetsmarknadspolitiska programmen – som exempelvis Stöd och matchning – som har ändrats 56 gånger sedan år 2000 varav 31 gånger de senaste tio åren, säger Cecilia Fahlberg och fortsätter:

– Jag har tittat på hur styrningen har sett ut från regeringar av olika kulörer. Ibland har regleringsbrevet sagt att matchningen ska förbättras genom intensifierade arbetsinsatser och det andra året att det ska ske genom utbildning.

35 förbättringspunkter

Arbetsmarknadsutredningen föreslog 35 förbättringspunkter för arbetsmarknadspolitiken. Det handlade bland annat om att Arbetsförmedlingen skulle delas in i en administrativ och myndighetsutövande del och en utförande del för stöd. Både intern regi och externa leverantörer skulle finnas och stödet föreslogs tillhandahållas på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet.

Enligt Januariavtalet ska Arbetsförmedlingens verksamhet också delas upp, men bara privata utförare ska ansvara för att förmedla jobb. Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsavdelningen på Svenskt Näringsliv och en av experterna i Arbetsmarknadsutredningen, tycker att det är bra. Hon påminner om att Arbetsförmedlingen inte har lyckats med sitt matchningsuppdrag särskilt väl under åren.

– Arbetsförmedlingen är den myndighet i Sverige som har lägst förtroende, även bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Arbetsgivarna vänder myndigheten ryggen eftersom den inte förstår vad de behöver. Man klarar inte av den löpande dialogen lokalt, säger hon.

Riksrevisionen bekräftar Carina Lindfelts bild av matchningsproblemen och har kritiserat det faktum att jobbmatchningsmetoderna hos Arbetsförmedlingen inte har utvärderats systematiskt och att de ”vilar på en svag kunskapsgrund”. Riksrevision menar också att jobbsökande riskerar att få olika hjälp beroende på vilket kontor de vänder sig till och att bedömningarna av de jobbsökande inte följs upp.

Just bedömningen av de arbetssökande är något som Arbetsförmedlingen inte har varit konsekvent med. Ibland har det gjorts en bedömning. Ibland inte. Bedömningen, eller profileringen, menar många är central för att kunna avgöra hur långt en person står från arbetsmarknaden.

– Arbetsmarknadsutredningen föreslog att alla som har skrivit in sig på Arbetsförmedlingen ska få en bedömning som ska matas in digitalt och utvärderas systematiskt. De personer som sedan behöver en arbetsmarknadsinsats får en fördjupad bedömning, säger Cecilia Fahlberg.

Snårigt för både arbetsgivare och arbetsförmedlare

Ytterligare ett område som har ifrågasatts är Arbetsförmedlingens många arbetsmarknadsprogram. Vid en tidpunkt fanns över 15 stycken. Detta gör det snårigt för både arbetsgivare och arbetsförmedlare, menar Carina Lindfeldt.

Mattias Elm, konsult på analysbyrån Elmsquared och tidigare chef för leverantörstyrningen på Arbetsförmedlingen, har varit särskilt kritisk till de så kallade extratjänsterna, som nu håller på att fasas ut.

– Problemet med extratjänster är dels att det är en mycket kostsam subvention, och dels att de inte kommer rätt personer till godo. Bland personerna som har fått extratjänster finns många som borde ha goda förutsättningar att få jobb på annat sätt. Att låsa in dessa upp till två år i en insats som har visat väldigt låga resultat till en mycket hög kostnad är inte effektivt användande av samhällets resurser, skriver han i ett mejl till Arbetsmarknadsnytt.

Arbetsmarknadsnytt har tidigare skrivit om hur extratjänsterna har floppat.

Mattias Elm är också kritisk till styrningen av myndigheten och menar att, åtminstone när han jobbade där för drygt två år sedan, avståndet mellan huvudkontoret och linjeverksamheten är stort, vilket har gjort det svårt att implementera förändringar som slog igenom i hela myndigheten.

Men Cecilia Fahlberg menar att frågan om Arbetsförmedlingens effektivitet inte får göras för enkel. Många arbetssökande, som till exempel är nyanlända och långtidsarbetslösa, befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Andelen så kallade utsatta grupper har de senaste åren stått för 75 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen.

– Problemen handlar inte bara om huruvida det är en myndighet som fungerar eller inte fungerar. Mycket beror på att det finns sådana stora skillnader på efterfrågan och utbud när det kommer till kompetensförsörjning, säger hon.

”Allt” kan förbättras

I förra veckan meddelade Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt att om regeringen går vidare med sin reformering av Arbetsförmedlingen kommer hans parti att väcka en misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Moderaterna och Sverigedemokraterna har hittills öppnat för att stödja Jonas Sjöstedt i den frågan.

Carina Lindfelt säger att det är viktigt att regeringen snabbt hittar någon som kan efterträda generaldirektör Mikael Sjöberg. Det skulle bidra till att mildra oron inom myndigheten. Samtidigt menar hon att de kritiserade nedläggningarna av Arbetsförmedlingens regionkontor egentligen är något som myndigheten har hållit på med under en längre tid – även innan Januariavtalet – och att det bland annat är en följd av den ökade digitaliseringen inom alla Sveriges myndigheter.

Om Arbetsförmedlingens reformering säger Carina Lindfelt att hon inte är särskilt orolig för den och menar på att den behövs. 

– Arbetsmarknadsutredningen kom fram till att ”allt” inom myndigheten kan förbättras. Allt ifrån kontaktytor, program, myndighetsutövning, kontroll och IT-system. Det är en väldigt tydlig signal om att det behöver göras något.

Ana Cristina Hernández

Publicerad av Ana Cristina Hernández den 2019-11-25 - 11:48  #Arbetslöshet #Politik #Arbetsförmedlingen #Integration