peter-jeppsson-1
Foto: Henrik Montgomery/TT

Jeppsson: "12 av de senaste 16 åren har svenska företag tappat marknadsandelar"

Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson om förlorad konkurrenskraft, de avbrutna samtalen med LO och avtalsrörelsens tuffaste fråga.

Vd på Handels- och tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation (sedermera Svensk Handel) samma position på Transportföretagen och sedan förra året vice vd på Svenskt Näringsliv. Peter Jeppsson har lång erfarenhet av arbetsgivar- och förhandlingsfrågor. När han tar emot Arbetsmarknadsnytt på sitt kontor på Storgatan 19 har kravväxlingen mellan fack och arbetsgivare nyligen ägt rum. Nu efter julledigheterna drar avtalsförhandlingarna igång på allvar.

Under kravväxlingen betonade facken inom industrin att situationen är väldigt lik den som rådde under den gångna avtalsrörelsen. Peter Jeppsson har en annan syn på saken.

– Den förra avtalsrörelsen slutade med avtal på en för hög nivå givet att vi måste utgå från de svenska företagens internationella konkurrenskraft. Vi har tappat konkurrenskraft i ett antal år, i synnerhet efter finanskrisen. 12 av de senaste 16 åren har svenska företag tappat marknadsandelar internationellt. Det är ur det som vår tillväxt och välfärd genereras. Förhandlingarna handlar inte bara om löneökningar, utan på sista raden handlar det om arbetslösheten.

Från flera håll beskrivs den svenska ekonomin som stark, bland annat i Finansdepartementets sista prognos för 2016. Att i en sådan miljö förklara de utmaningar som finns är tufft, medger Peter Jeppsson.

– Det är en svår pedagogisk uppgift. Men bilden är inte entydig. Delar av Sverige går som tåget, men andra har det väldigt tufft. Det är inte bara den svenska konjunkturen som är avgörande för vad vi har råd med, Sverige är ett extremt exportberoende land. Utlandshandeln genererar halva vår BNP. Svensk konjunktur är intressant, men konjunkturen utomlands och viljan att handla med Sverige är minst lika viktig.

– Den rådande situationen leder till slutsatsen att löneökningstakten var för hög i de avtal som slöts under 2016 och därför behöver löneökningstakten dämpas tydligt, säger Peter Jeppsson, som delar Teknikföretagens uppfattning att löneökningarna inte får överstiga 1,5 procent.

Konkurrenskraften viktigast

Från flera håll märks tecken på en allt mer osäker omvärld, från avmattningen i EU-området till osäkerheten efter det amerikanska presidentvalet och Brexit-omröstningen.

– De flesta bedömare är överens om att peaken är nådd i Sverige. Produktivitetsutvecklingen har inte varit tillräckligt bra hittills i Sverige och det är produktivitetsförbättringar som skapar utrymme för kostnadsökningar. Kronans svaga värde har haft en dopande effekt på ekonomin och där bedömer de flesta att kronan kommer att stärkas, vilket har stor betydelse för företagen utomlands. I kombination med svaga konjunkturer i många av de länder vi handlar med är det en hotbild vi måste ta på allvar, säger Peter Jeppsson.

Med flera års erfarenhet i förhandlingsbranschen kan han konstatera att en del av spelet är att fack och arbetsgivare har olika utgångspunkter under avtalsrörelsen. Så långt inget nytt under solen. Men under det gångna året hände något.

– Förra gången tyckte jag att bilden av de ekonomiska förutsättningarna var ovanligt spretig. Ett antal andra aktörer än parterna var på banan och stökade till det. Riksbanken , Konjunkturinstitutet och en del bankekonomer gjorde märkliga analyser och drog konstiga slutsatser. Man hängde upp sig vid inflationsmålet istället för de svenska företagens konkurrenskraft. I Industriavtalet fokuseras det på konkurrenskraft, där finns ingen referens till inflationsmålet.

Lönekravens konstruktion en knäckfråga

Efter misslyckandet förra hösten lyckades LO under november samordna sig inför vårens förhandlingar. När den fackliga enigheten presenterades var det idel glada miner, så även från Peter Jeppsson. Åtminstone till en början.

– Generellt kan det vara bra att man samordnar sig inom LO, det brukar ha en lugnande effekt och hålla tillbaka de värsta vildhjärnorna. Men det som man nu har samordnat sig kring är väldigt farligt.

Thorwaldsson
Foto: JESSICA GOW / TT

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

LO:s avtalskrav är i korthet löneökningar på 2,8 procent och en låglönesatsning för personer som tjänar under 24 000 kronor.

– Om industrin ska sätta märket samtidigt som vissa ska ha mer än märket utan att ge något tillbaka, då har man devalverat industrins normerande verkan på ett farligt sätt. Det riskerar hela modellen som vi jobbat med de senaste tjugo åren, säger Peter Jeppsson.

– Jag kan förstå att en del fack upplever att de blir hårt uppbundna av industrins normering, men den har ändå gett ett utfall som det borde vara svårt för arbetstagare att vara missnöjda med. Den har gett väldigt höga reallöneökningar.

I årets avtalsrörelse kommer det att bråkas en hel del kring LO-samordningens konstruktion, spår Peter Jeppsson. Det kommer att bli en knäckfråga, betonar han.

– Facken har bundit upp sig ganska hårt vid konstruktionen med dubbla märken och att man inte ska ge något tillbaka om man ger ut löneökningar över märket. Men det är inte så det funkar. Tidigare har vi varit vana vid att man kan ge ut lite mer i procent, men då har det alltid kompenserats av någon annan förändring som gör att nettot ändå blir innanför ramen, säger han och påminner om Medlingsinstitutets roll och uppdrag.

– De ska medverka till en väl fungerande lönebildning i Sverige och i den beskrivningen ligger att industrin är normerande och att man hanterar märket som en helhet. Man kan ge och ta, men totalt sett måste man hamna inom märket, säger han.

Det krävdes en hel del ansträngningar och kompromisser på den fackliga sidan för att få ihop LO-samordningen inför årets avtalsrörelse.

Finns det en risk att LO-samordningen inte håller?

– Fungerar den inte som de har tänkt sig är det klart att det kommer att fresta på deras samverkan och samordning. Och det finns de som har signalerat lite grann kring det också, säger han.

Oavsett vilket så är hemläxan gjord, betonar Peter Jeppsson.

– I våra förberedelser inför avtalsrörelsen tittar vi såklart på olika tänkbara scenarier och hur vi ska hantera dem, säger han.

På senare tid har allt fler branscher blivit konkurrensutsatta från omvärlden, inte minst tjänstesektorn. Det har spätt på diskussioner om vilka som ska vara med och sätta märket.

Kan det bli aktuellt inom en snar framtid att fler branscher sätter märket?

– Ingen bransch är längre skyddad från konkurrens utifrån, det finns inga skyddade hemmamarknader enligt min uppfattning. Efter varje avtalsrörelse utvärderar vi vad som var bra och dåligt, och en fråga vi ställer oss är just hur vi ser på industrins normerande roll. Det är inte självklart att industrin en gång för alla ska vara normerande, säger han.

Utan det som gäller är att den internationellt konkurrensutsatta sektorn som har bäst förutsättningar att träffa avtal som andra kan ha som riktmärke bör normera, betonar han.

– Hittills har det uttolkats som industrin, och det kommer med största sannolikhet att tolkas som industrin även i fortsättningen, men för varje gång så blir den diskussionen längre och längre, säger han.

”Sympatiåtgärder används utstuderat”

I kölvattnet av vårens strejker och varsel präglades de efterföljande diskussionerna av konfliktreglernas utformning .

Fungerar reglerna som de är utformade idag eller bör de reformeras? IF Metalls ordförande Anders Ferbes svar på frågan är att det inte behövs drastiska förändringar och han avvisar kritiken om att vissa fackförbund använder konfliktvapnet lättvindigt. ”Däremot står det klart att om vi ska bibehålla och kunna utveckla det regelverk vi har så måste vi vårda det. Där vilar ett gemensamt ansvar på parterna. Alla har ett ansvar. Om vi får konflikter inom industrin slår det fruktansvärt hårt eftersom industrin befinner sig i ett utsatt läge”, sade Anders Ferbe i en intervju med Arbetsmarknadsnytt.

strejkbild
Foto: TT

Peter Jeppsson å sin sida betonar att Sverige har ett av världens mest tillåtande regelverk och att det inte är hållbart längre.

– I våras använde vissa fackförbund sig av konflikträtten på ett väldigt vårdslöst sätt. Man bevisar gång på gång behovet av att strama åt reglerna. Vi behöver ha proportionalitetsregler och regler om att konflikter är en sista åtgärd. Sympatiåtgärder används utstuderat. Det är inte tillåtet i de flesta länder och borde inte vara tillåtet här heller. Alla ser den här bilden och den fackliga sidan försöker hålla tillbaka de allra värsta yttringarna för att inte ge oss fler exempel, säger han.

Att få nyanlända och personer med låga kvalifikationer i arbete är en av Sveriges största utmaningar just nu. Tudelningen på arbetsmarknaden ökar och enligt Arbetsförmedlingen kommer problemet att eskalera. Peter Jeppsson är därför besviken över att samtalen mellan Svenskt Näringsliv och LO om att förenkla för nyanlända att få jobb nyligen brakade samman.

– Det är en akut situation och eftersom vi parter emellan står så långt ifrån varandra är vår slutsats att politikerna nu måste ta tag i det här, säger han.

Ungefär 200 000 nyanlända har kommit till Sverige under det här och förra året. Det handlar om människor med varierande bakgrund, kompetens, kunskaper och utbildning som måste få en chans att komma in på den svenska arbetsmarknaden, menar han.

– Vi brukar prata om och vara stolta över att Sverige är ett välkomnande land, det är vi och det ska vi fortsätta vara. Men vi kan inte bara vara välkomnande in över gränsen, utan även in i samhället och hela vägen in på arbetsmarknaden. Där har vi inte lyckats, där har vi utmaningar kvar, säger han.

Många som kommer saknar utbildning eller har väldigt lite av den varan. Dessa människor måste också få en plats på arbetsmarknaden, betonar han.

– Då handlar det om anställningsformer och det handlar om lönen. Det är klart att storleken på lönen har betydelse för i vilken utsträckning man tycker att man kan anställa folk, i synnerhet mindre kvalificerad personal, säger han.

– Så fort vi pratar om lönen så brukar invändningen vara att man måste kunna leva på sin lön. Och ja, det är en relevant synpunkt. Men då måste politiken också titta på hur vi beskattar inkomster i Sverige, för i dag beskattas även låga inkomster väldigt hårt. Dessutom finns det utrymme att sänka kostnaden för att anställa genom lägre arbetsgivaravgifter.

jaepsson-frimarke
Foto: TT

Peter Jeppsson om...

Donald Trump: ”Hans signaler om protektionism och synen på handelsavtal är oroväckande, hoppas han tänker om. Sverige är beroende av handel med omvärlden.”

Brexit: ”England är en av våra stora handelspartners, så det är allvarligt. Det är i hög grad i handel med omvärlden som jobben skapas i Sverige. Vi är beroende av att våra handelsflöden fungerar.”

Avtalslängden: ”Det finns en hel del osäkerheter, som pekar mot korta avtal. Det vore dock bra med långa avtal, företag mår bra av långsiktighet och längre planeringshorisonter. Men långa avtal förutsätter ansvarsfulla nivåer, synnerligen nu när peaken är passerad och många indikatorer pekar åt fel håll.”

Jakob Stenberg  Daniel Mellwing

Publicerad av Redaktör den 2017-01-09 - 17:38  #Avtalsrörelse