Logo
Logo
Nyhet20 december 2019 - 10:12

Industrins parter växlar krav: "Skuggboxningen är över"

Idag drog avtalsrörelsen igång på allvar när parterna inom industrin växlade krav. Och det är konjunkturen som står i centrum. Fackens krav, som landar på cirka fyraprocentiga kostnadsökningar, är långt mer än vad den konkurrensutsatta industrin kan bära, menar Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen.

Martin Linder, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, och Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, på presskonferens vid kravväxling 20 december 2019
Foto: Karin Wesslen/TT

– Nu är skuggboxningen inför avtalsrörelsen 2020 över, konstaterade Marie Nilsson, ordförande IF Metall, när facken inom industrin presenterade sina avtalskrav på en pressträff.

Kraven från facken inom industrin står fast och innebär löneökningar på 3,0 procent, fortsatta avsättningar till deltidspension respektive flexpension, åtgärder för minskade arbetsskador och förbättrad rehabilitering, samt åtgärder för att främja jämställdheten.

– Det går i grunden bra för svensk industri, den avmattning vi ser är från historiskt höga nivåer och vi har ingen lågkonjunktur i sikte. I jämförelse med viktiga konkurrentländer så klarar sig svensk industri bra, sa Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Klas Wåhlberg, Maria Möller, Tomas Undin, på presskonferens vid kravväxling 20 december 2019
Klas Wåhlberg, Maria Möller, Tomas Undin från Teknikföretagen vid presskonferensen som följde efter morgonens kravväxling mellan dem och facken inom industrin.
Foto: Karin Wesslen/TT

Från arbetsgivarnas sida lyftes att kravbilden landar på ersättningsnivåer på totalt fyra procent, inräknat bland annat löneökningskrav, ökade krav på inbetalningar i pensionssystemet och en låglönesatsning.

– Vi är förvånade. Det är en omfattning som ligger långt utanför det den konkurrensutsatta industrin kan bära, säger Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen.

Han lyfte även fram att tillväxttrenden i världshandeln är svag och att det inte finns några tecken på att trenden är på väg att vända uppåt igen.

– Vi ser att vi måste ha en återhållsamhet i lönekraven från våra motparter och värna konkurrenskraften för industrin. Utrymmet är begränsat.

Vill ha dispositiv lönepott

Kraven från Teknikföretagen är kortfattat: låga lönekostnader för företagen, större utrymme för arbetsgivaren att förlägga arbetstid, både ordinarie och övertid samt att vad gäller lönekostnad är kravet att lönepotten ska vara lokalt dispositiv.

Maria Möller, biträdande förhandlingschef, på Teknikföretagen lyfte fram en önskan om moderna, enkla och enhetliga avtal.

– Så som löneavtalen ser ut i dag är de svårtillämpliga för företagen. Vi föreslår därför enhetliga löneavtal. Vi vill även se företagsnära och medarbetarnära löner. Individgarantier hör inte hemma i kollektivavtal, säger hon.

Internationell konkurrenskraft avgörande

Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna
Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten
Foto: Sören Andersson

Industriarbetsgivarna växlar krav med Ledarna, GS-facket, IF Metall, Pappers, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Vd Per Hidesten betonar att industrins konkurrenskraft är avgörande för svensk ekonomi.

– Vi har inte råd att teckna avtal som kraftigt försämrar industrins konkurrenskraft. Industrin måste ges förutsättningar för att kunna fortsätta verka i Sverige och göra investeringar här, istället för utomlands. Vi jobbar för att industri och arbetstillfällen ska finnas kvar, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetstiderna en viktig fråga

Jonas Hagelqvist, vd, IKEM
Ikems vd Jonas Hagelqvist
Foto: Bengt Säll

En annan av IF Metalls motparter är Ikem. Där är vd Jonas Hagelqvist upprörd över fackets krav.

– Vi i Sverige har bland de högsta arbetskraftskostnaderna i världen. Lön är en stor kostnad i många företag. Samtidigt har vi en relativt låg produktivitetsökning, vi har inte lyckats producera mer per person, då kan inte företagen höja lönerna om de ska klara sig i en global miljö, säger han i ett pressmeddelande.

Men han poängterar att avtalsrörelsen inte bara handlar om löner. Kompetensförsörjningen är en viktig fråga, liksom arbetstiderna.

– Arbetstidsförläggningen är sådan fråga som är viktig för produktiviteten. Med rätt verktyg och flexiblare förutsättningar lokalt skulle företagen kunna bli mer effektiva och därmed skapa utrymme för höjda löner, säger Jonas Hagelqvist.

Flera branscher växlar krav

Björn Hellman.jpg
Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman
Foto: Mikael Sjöberg

Under dagen växlas krav mellan flera olika arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Under morgonen skedde bland annat kravväxling mellan Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetarförbundet (Livs).

Livs skriver i sitt pressmeddelande bland annat att ”Vi kräver 3,0 procent i löneökning, lägst 783 kronor per månad”. Ett av Livsmedelsföretagens avtalsmål är att kommande avtal ska kännetecknas av regelverk och lösningar som underlättar för företagare att ägna sig åt det de är bäst på: Att driva företag.

– Dålig lönsamhet, höga råvarukostnader, tidskrävande byråkrati och stenhård internationell konkurrens. Det här är vardagen för många svenska livsmedelsföretag som kämpar för sin överlevnad, säger Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman i ett pressmeddelande.

David Johnsson TMF
TMF:s vd David Johnsson

Även inom träindustrin skedde avtalsväxling under morgonen. Kraven från GS-gacket ligger även här på runt fyra procent.

– Våra medlemsföretag konkurrerar i allt högre utsträckning på en global marknad, samtidigt som industrins produktivitet minskar och arbetskraftskostnaderna ökar. När dessutom barriärerna mot att flytta verksamhet till länder med lägre kostnadsnivå för många ter sig allt mer hanterliga kan det vara svårt att motivera fortsatt tillverkning i Sverige, säger Trä- och möbelföretagens vd David Johnsson i ett pressmeddelande.

Grafiska företagens vd Ravindra Parasnis
Grafiska företagens vd Ravindra Parasnis
Foto: Niklas Palmklint

Omfattande digitalisering

Den grafiska branschen står inför en omfattande digitalisering, något som Grafiska företagens vd Ravindra Parasnis menar är avgörande för årets avtalsrörelse.

– Vi kan inte lägga krokben för det här moderniseringsarbetet genom att höja lönerna så mycket som facket kräver, säger han i organisationens pressmeddelande.

Madelene Engman, avtalssekreterare, GS Facket
Madelene Engman, avtalssekreterare, GS Facket
Foto: GS Facket

Industriarbetsgivarnas, Grafiska företagens och TMF:s motpart GS-facket skriver bland annat i sitt pressmeddelande att de kräver löneökningar om tre procent och en så kallad låglönesatsning för yrkesgrupper som tjänar mindre än 26 100 kronor, krav som går i linje med LO-samordningen.

– Det kommer helt klart bli en tuff avtalsrörelse. Men det känns tryggt att veta att vi har en stark samordning i FI (Facken inom industrin) och LO, säger GS avtalssekreterare Madelene Engman.

#Avtalsrörelse#Svenska modellen#Kollektivavtal
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist