Marie Nilsson, IF Metall
Foto: Sören Andersson

IF Metall: Politiker av alla kulörer bör hålla sig borta från svenska modellen

Publicerat av Stina Bengtsson

Hotar politiken den svenska modellen? Om detta tvistar di lärde. Men på ett seminarium i Almedalen fick olika parter från såväl arbetsmarknad som politik svara på frågan.

Irene Wennemo

Irene Wennemo.

Foto: TT
Emil Källström

Emil Källström.

Foto: Riksdagen

Den svenska modellen har varit ett begrepp i närmare 80 år. De flesta är överens om att modellen fungerar mycket väl och har skapat stabilitet på den svenska arbetsmarknaden såväl som välstånd i Sverige. Inte minst gäller det de senaste 20 åren, det vill säga under den period som industrin har fått sätta det så kallade märket.

Men på senare tid har flera händelser skapat oro för att politiken ska börja lägga sig i för mycket. Det handlar bland annat om olika beslut eller utspel om höjda löner för särskilda yrkesgrupper. Det handlar också om en oroväckande inblandning på europeisk nivå.

Början på slutet?

Är det här början på slutet för den svenska modellen? Troligen inte. Men fack, arbetsgivare och till viss del även politiker, ifrågasätter de politiska beslut som påverkar parternas möjlighet att sätta löner och förhandla inom ramen för den svenska modellen.

– Det finns tendenser till att den svenska modellen börjar bli utmanad, sa Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson på Ratios seminarium.

Han konstaterade att lagstiftaren gör ramverket och att parterna ska förhandla om villkoren på arbetsmarknaden inom det ramverket.

Susanna Gideonsson, ordförande på Handelsanställdas förbund, tycker att politiken emellanåt hotar modellen vad gäller lönebildning. Men i andra sammanhang vill hon att politiken lägger sig i mer.

– Ska vi kunna stå upp för den svenska modellen så ska det inte vara fördelaktigt att stå utan avtal, sa hon och menade att om det blir besvärligare för företagen att ha kollektivavtal än att bara omfattas av lagen blir det svårt att hitta drivkraften för den svenska modellen.

Catharina Elmsäter-Svärd, Susanna Gideonsson, Marie Nilsson, Peter Jeppsson
Foto: Sören Andersson

Catharina Elmsäter-Svärd, Susanna Gideonsson, Marie Nilsson och Peter Jeppsson deltog i Ratios seminarium om den svenska modellen under Almedalsveckan.

Ett ”hårt och jävligt” golv

– Lagen ska vara ett stenhårt golv, hårt och jävligt, men den ska vara dispositiv, sa hon.

Catharina Elmsäter-Svärd är vd för Sveriges Byggindustrier. Hon menar att politiker i grunden vill väl, men att den välviljan ibland kan leda till att den politiska drivkraften går lite för långt.

– Då kan det bli lite tokigt, sa hon.

Marie Nilsson, ordförande för IF Metall, tycker det är olyckligt om politiken lägger sig i frågor där parterna precis har börjat förhandla.

– Då svalnar intresset från parterna att lösa frågan. Ska vi behålla den modell som vi har är det viktigt att politiker av alla kulörer håller sig borta från den, sa hon.

Men när kan det då vara relevant för politiken att lägga sig i?

– Hamnkonflikten är ett givet exempel, sa Catharina Elmsäter-Svärd.

– När parterna inte klarar av att sköta modellen eller ta sitt ansvar, då måste politiken vara beredd att gripa in, sa Peter Jeppsson, men menade samtidigt att gränserna är flytande.

Angeläget att få bred samsyn

Irene Wennemo är statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet. Hon tycker att det är angeläget att försöka få en bred samsyn mellan arbetsmarknadens parter. I synnerhet när det parlamentariska läget är som det är idag.

Hon exemplifierade med parternas överenskommelse om strejkrätten, som parterna nyligen har kommit överens om. Grunden till överenskommelsen är just konflikten i containerterminalen i Göteborgs hamn.

– Jag sa till arbetsgivarna att de behövde få med sig de fackliga för att det skulle funka, och då fick man igång en process där man till slut hittade ett eget förslag, som dessutom var väldigt bra och genomtänkt, sa hon.

– Det är uppenbart att det är fler politiska partier som är inne och tassar på det som förhandlas av arbetsmarknadens parter, det är delvis bra och delvis inte bra, sa Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet.

Parterna behöver bli snabbfotade

Han menar att arbetsmarknadens parter behöver bli mer snabbfotade för att stämma i bäcken och att de borde ha gjort det inte minst vad gäller hamnkonflikten.

– Men sedan ska jag vara självkritisk. Som politiker behöver man ha en nyhet och då ligger de där förslagen där, med högre polislöner och högre lärarlöner och så vidare, sa han.

Irene Wennemo höll med.

– Det upplevs som en valvinnare att erbjuda höjda löner, sa hon, men menade att det är fel väg att gå och var glad att hon, till skillnad från statssekreterare i andra i EU-länder, inte behöver vara inne i diskussioner om minimilöner.

– Men vi är på ett sluttande plan. Jag har själv varit med och accepterat den där lärarlönesatsningen, trots att mycket talade emot att göra det, sa Irene Wennemo.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2018-07-03 - 09:35  #Svenska modellen #Kollektivavtal #Hamnkonflikten