Samhallsstopp
Foto: Mostphotos

I Samhalls nya rekryteringspolicy får inte alla plats

Publicerat av Martin Berg

Med allt högre vinstkrav från staten måste Samhall välja flera högfungerande personer för sin stora satsning på städmarkaden. Samhalls grundidé är förlorad, menar Mikael Klein på organisationen Funktionsrätt Sverige.

Tidigare i veckan skrev Arbetsmarknadsnytt om att Samhall priskonkurrerar ut privata företag i städupphandlingar, för att sedan tvingas anlita samma företag som underentreprenörer när bolaget inte klarar av att tillsätta uppdragen.

Undersökningar av Statskontoret och Handelshögskolan i Stockholm visar att Samhall i allt högre utsträckning måste jaga affärer och resultat för att leva upp till statens vinstkrav på bolaget och krav om att erbjuda flera lönetimmar på marknaden.

Det har i sin tur resulterat i att kraven på Samhalls personal ökat successivt. Redan i årsredovisningen 2010 konstaterar bolaget att ”kraven på social kompetens och servicekänsla slår igenom på alla områden. Tidigare räckte det att städa rent och till rätt pris. Nu ställs även krav på att personalen uppfattar den sociala koden på olika arbetsplatser och klarar direkta möten med kunderna”.

I Statskontorets granskning av Samhall från 2017 står att ”styrningen mot försäljningstillväxt kan ha bidragit till att bolagets verksamhet har vuxit kraftigt inom branscher där det ställs relativt höga krav på medarbetarna, exempelvis lokalvård. Därmed har bolagets möjlighet att ta emot medarbetare med vissa typer av funktionsnedsättningar minskat.”

Förändringen i Samhalls rekrytering har även slagit igenom på Arbetsförmedlingen, som är den ansvariga myndighet som ska anvisa personal för skyddat arbete på Samhall.

Statskontoret konstaterar att Samhall efter hand har fått ett allt större inflytande över vem som anvisas till verksamheten och att bolaget nu förmedlar tydliga anställningskrav i dialogen med Arbetsförmedlingen.

Lena Lithner Soutkari är pressekreterare på Arbetsförmedlingen och skriver i ett mejl till Arbetsmarknadsnytt.

”Arbetsförmedlingen delar Statskontorets bedömning att de generella kraven på de anställda har skärpts. Arbetsförmedlingen har ett uppdrag att använda de platser som finns till förfogande hos Samhall, men i praktiken kan det då innebära att Samhall inte kan matcha personer mot arbetsuppgifter som utvecklar den enskildes arbetsförmåga och kompetens”

Vad får det för konsekvenser?
”Det innebär att personer med vissa förmågor, kompetenser och anpassningsbehov får allt svårare att få ett arbete. Följden blir längre tid i arbetslöshet. För den enskilde kan det innebära ett misslyckande som påverkar självförtroende och tilliten till det stöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda, vilket kan försvåra den fortsatta planeringen till arbete”.

Ett omöjligt uppdrag

Det framförs också kritik mot staten för dess sätt att styra Samhall. Bolagets kärnverksamhet och uppdrag är att erbjuda funktionsnedsatta personer arbete, men samtidigt kräver staten att Samhall ska drivas som ett kommersiellt bolag och ge avkastning. Det är ett omöjligt uppdrag, menar flera kritiker.

Mikael Klein är intressepolitisk chef för organisationen Funktionsrätt Sverige. Han anser att själva grundidén med Samhall har gått förlorad och han är framförallt kritisk till hur staten styr bolaget.

Mikael Klein

"Samhall beskrevs ju som grindvakten mot förtidspension när det bildades. Så är det absolut inte längre", säger Mikael Klein på Funktionsrätt Sverige.

Foto: Funktionsrätt Sverige

– Vi tycker att staten har för otydliga och mångstridiga ägardirektiv i och med att kärnuppdraget är att ge både en arbetsmarknadsinriktad rehabilitering samtidigt som det finns ett vinstkrav från ägaren.

Att Samhalls personal blir allt mer högfungerande betyder också att den statliga merkostnadsersättningen på fem miljarder kronor i allt större grad går till personer som kanske inte skulle ha varit berättigade stöd för tio år sen, menar Mikael Klein.

– Statskontoret har ju konstaterat att den målgrupp som aviseras till Samhall har förändrats. Det handlar numera om personer som kanske inte står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden och den utvecklingen kan man absolut ifrågasätta. Samhall beskrevs ju som grindvakten mot förtidspension när det bildades. Så är det absolut inte längre.

Mats Jutterström är ekonomiedoktor och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har studerat Samhall utifrån ett organisationsperspektiv och skrivit forskningsrapporten ”Problematic Outcomes of Organization Hybridity – the case of Samhall” som publicerades i våras. Han är också kritisk till Samhalls dubbla roller och menar att det främst går ut över personalen och arbetsmiljön.

Mats Jutterström

"Det finns en tendens att vilja välja dem som anses mest gångbara på en marknad, medan de som står längre från arbetsmarknaden och har störst behov av stöd gallras bort", säger Mats Jutterström på Handels i Stockholm.

Foto: SU

– Resultatet blir en arbetssituation som egentligen inte är bra för någon, men särskilt inte för personer med olika funktionsnedsättningar, med snabba förändringar och stressig, till och med farlig, arbetsmiljö. Det finns en tendens att vilja välja dem som anses mest gångbara på en marknad, medan de som står längre från arbetsmarknaden och har störst behov av stöd gallras bort, säger han till tidningen Fastighetsfolket.

Mats Jutterström anser att Samhall bör ta sig en funderare på hur bolaget allt mer styr sin verksamhet mot den reguljära arbetsmarknaden, det vill säga städbranschen.

– För det första måste man vara mer kritiskt mot vilka nyckeltal som används i styrningen, exempelvis hur många man får ut på den reguljära arbetsmarknaden. Man kan diskutera om detta nyckeltal satts så högt att det motverkar kärnuppdraget, säger han till Fastighetsfolket.

Språket som funktionsnedsättning

De senaste åren har andelen utrikes födda som är anställda hos Samhall ökat mycket kraftig. Idag är närmare hälften av Samhalls drygt 19 000 anställda med en funktionsnedsättning utrikes födda eller har utrikes födda föräldrar.

En vd på ett stort städföretag som Arbetsmarknadsnytt har talat med men som vill vara anonym säger att det bland annat beror på att språket numera räknas som en funktionsnedsättning.

– Det är flera som har sagt det till mig. Både på Arbetsförmedlingen och på Samhall. Att om man har det svårt med svenskan, eller om en person mer eller mindre inte alls kan tala svenska, så räknas det som en funktionsnedsättning.

Arbetsförmedlingen uppger att det inte stämmer men pekar på att det finns andra faktorer som kan spela in. Lena Lithner Soutkari menar att utanförskap och arbetslöshet i sig kan påverka den psykiska ohälsan och därmed den kognitiva förmågan och därmed förmågan att lära sig ett nytt språk.

Martin Berg

Publicerad av Martin Berg den 2019-11-21 - 08:02  #Arbetslöshet #Politik #Konkurrens #Skatt