Logo
Logo
Nyhet6 februari 2020 - 11:02

Här är verktyget som kan lösa kompetenskrisen

Den skenande kompetenskrisen, digitaliseringsvågen och global konkurrens kräver ett flexiblare valideringssystem. Regeringens nya utredning erbjuder lovvärda lösningar, men nu måste vi gå från ord till handling, anser flera arbetsmarknadsrepresentanter.

Anders Ferbe, ordförande för Valideringskommissionen
"Ett system som inte förmår att ta tillvara på kunskap hos människor är värdelöst", säger Anders Ferbe, ordförande i Valideringsdelegationen.Foto: Claudio Bresciani/TT

Alla kunskaper som vi förvärvar i livet sträcker sig långt ifrån de som syns i ett examensintyg. Ändå är det den formella utbildningen som räknas mest när studenter, nyanlända och omställda försöker få in en fot på arbetsmarknaden.

Om alla våra informella kompetenser inte synliggörs och valideras, dräneras samhället på dyra utbildningar och högre arbetslöshet. Samtidigt får företagen svårare att rekrytera kompetent personal. I förlängningen slår det mot Sveriges välfärd och internationella konkurrenskraft.

Det är mot bakgrund av detta som regeringen 2015 beslutade att tillsätta utredningen ”Validering – för kompetensförsörjning och livslångt lärande”.

Föreslår tydligare reglering

Nu, efter fyra års kunskapsinhämtning och två delbetänkanden, har utredningen mynnat ut i ett slutbetänkande. När Anders Ferbe, ordförande för Valideringsdelegationen, håller upp den tjocka luntan i samband med ett Ilera-seminarium, lyfter han upp själva kärnan i betänkandet:

– Valideringen måste bli ett smart verktyg för den framtida kompetensförsörjningen och framtida rekryteringsbehov. Ett system som inte förmår att ta till vara på kunskap hos människor är värdelöst, säger han.

I korthet föreslår utredningen en tydligare reglering kring validering, med andra ord en valideringsförordning som alla berörda parter på arbetsmarknaden, högskolan och yrkeshögskolan alltid kan hänvisa till.

– En validering ska kunna leda till att ett behörigt organ kan bekräfta att individens kunskaper motsvarar fastställda och relevanta krav, säger Anders Ferbe.

Sammahållet system

För bättre tydlighet mellan det offentliga, arbetsgivare och den enskilde, behövs också ett sammanhållet system för validering. Därför föreslår delegationen en gemensam, övergripande definition av begreppet validering. Dessutom ska Sveriges regionala valideringsstrategier sammanföras med en nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

– Det bör drivas gemensamt av de berörda aktörerna och beslutas i form av en överenskommelse mellan regeringen och arbetsmarknadens parter, säger han.

Ett annat förslag är ökad tillgång till validering i komvux.

Det är många viktiga poänger som Ferbe lyfter fram i utredningen, menar flera berörda parter som under seminariet kommenterade betänkandet.

– Men vi får inte glömma att valideringen i sig är ett verktyg. Huvudmålet är att få in nyanlända på arbetsmarknaden och att en åldrande befolkning ska stanna kvar längre i arbetslivet. Löser vi detta så säkrar vi både välfärdens finanser och kompetensförsörjningen, säger Karin Pilsäter, utredare på TCO.

72 procent har svårt att rekrytera

Även Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv trycker på vikten av en förbättrad kompetensförsörjning.

– Om företagen mår bra och får växa, skapar det mer välfärd för oss alla. Men det är långt ifrån självklart idag. I de företagsenkäter som vi brukar skicka ut till våra medlemsorganisationer säger 72 procent att de har svårt att rekrytera. Så valideringsproblemet är oerhört viktigt att få bukt med. Vi efterfrågar tre saker inom valideringen, större samordning, en tydlig definition av validering och en utveckling av valideringsmodeller inom olika branscher, säger hon.

Inspiration från Norge

Anders Barane, utredare på Sveriges kommuner och regioner (SKR) anser att regeringen borde ta inspiration av Norges valideringssystem. Där tas det större ansvar för att skola om individer som antingen är äldre eller vars jobb har ersatts av ny teknik, det vill säga de med livslångt lärande eller i behov av omställning.

– I Norge har staten och arbetsmarknadens parter har kommit överens om hur de ska kraftsamla för en bättre omställning och livslångt lärande. Vi behöver en liknande lösning för att utnyttja nya digitala möjligheter och se till att allas humankapital kommer till rätt användning, säger Anders Barane.

Nio utredningar

På seminariet fanns även representanter från forskarsidan. Erik Mellander, ställföreträdande chef, docent vid IFAU, anser att utredningen har ringat in rätt saker. Men han är mer kritisk till om regeringen verkligen kommer att gå från ord till handling.

– Det har totalt gjorts nio utredningar om validering som spänner över två decennier. Det ställer frågor om hur svårt det är att nå validitet praktiken. Svaret är: Det är hur svårt som helst – om man varje gång föresätter sig att uppfinna hjulet igen.

Visserligen skapar förslag om en ny reglering, en ny definition och nationell strategi en bra infrastruktur för valideringen. Och det finns även punkter som visar att samhällets alla grenar kan börja närma sig en praktisk validering. Men vi är fortfarande långt ifrån att se en riktigt förändring, menar Erik Mellander. Därför föreslår även han att vi hämtar direkt inspiration från Norge.

– En snabbare lösning vore att importera det valideringssystem som finns Norge. Där har man kommit mycket längre i att beakta kompetenser och färdigheter. Om vi inte får en validering på plats så fort som möjligt kommer det bli väldigt dyrt i form av fortsatta missriktade och onödiga utbildningskostnader och kostnader för produktionsbortfall, säger han.

Tidskritiskt

Frågan blir ännu mer tidskritisk med tanke på att fler ungdomar går ur skolan utan fullständiga betyg, att fler nyanlända försöker ta sig in på arbetsmarknaden och att konjunkturen vänder, menar Erik Mellander.

– Jag vill inte låta pessimistisk, så förutom att importera från Norge, vad mer kan man göra? Jo, vi tror på ett enklare grepp: Att validera mindre, avgränsade färdigheter än stora utbildningspaket. Om man kan dela upp utbildning i till exempel en halv termin här, ett helår där, då blir det lättare att plocka ihop validerad kompetens. Det skulle ge mer flexibilitet och motivera fler studenter att skaffa en utbildning.

Fakta: Utdrag av valideringsdelegationen förslagslista

Ökad tillgång till validering i komvux genom en skyldighet för kommunerna att erbjuda elever validering och en ökad tydlighet om kartläggning, bedömning och dokumentation vid validering.

Källa: Regeringen

#Kompetensförsörjning#Kompetensförsörjning#Integration
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist