Logo
Logo
Nyhet13 januari 2020 - 12:01

Här är utbildningarna som ger högst lön

En ny sammanställning visar vilka gymnasieutbildningar som lönar sig mest och som snabbast leder till jobb. Skillnaderna är stora. ”Det är väsentligt att elever gör välinformerade val”, säger utbildningsexperten Johan Olsson.

Byggarbetare, smutsig hand, industriarbetare
Foto: Mostphotos

Snart ska Sveriges niondeklassare välja gymnasieutbildning, något som kan vara avgörande för deras kommande arbetsliv. Statistik visar nämligen att det skiljer sig ganska mycket i elevernas framtida inkomst utifrån på vilket program de väljer att läsa. Särskilt stor skillnad är det mellan de yrkesförberedande och de högskoleförberedande programmen.

Johan Olsson
Johan Olsson
Foto: Ernst Henry Photography AB

– Elever från yrkesprogrammen klarar sig generellt sett bra när det kommer till löner, berättar Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

De som läste på Energiprogrammet – numera El-och energiprogrammet – eller Byggprogrammet gör bäst ifrån sig i inkomstligan, oavsett om den mäts efter fem eller tio år. Statistik från SCB, som har sammanställts av sajten Ekonomifakta, visar att de som gick ut Energiprogrammet år 2012, vilket var fem år innan den senaste mätningen genomfördes, har en medianinkomst på 29 142 kronor. De som gick ut från samma program år 2007, tio år innan mätningen, har en medianinkomst på 32 679 kronor.

För Byggprogrammet är siffrorna också upplyftande. De som tog studenten därifrån år 2012 har en medianinkomst på 28 375 kronor och de som gick ut år 2007 har en på 31 729 kronor. Elprogrammet – också dagens El-och energiprogram – och Fordonsprogrammet kommer också högt upp på medianinkomst-listorna. Anledningen är att dessa fyra gymnasieprogram ofta leder till jobb inom bristyrken, menar Johan Olsson.

– På byggsidan efterfrågas jobb som plåtslagare och murare. Jobb inom transportbranschen, som chaufförer och mekaniker, efterfrågas också, liksom elektriker och jobb inom ventilation.

Ikapp efter tio år

De som tar studenten från ovan nämnda gymnasieprogram får ofta en snabb etablering på arbetsmarknaden, vilket bidrar positivt till löneutvecklingen, förklarar Johan Olsson. Majoriteten av eleverna från Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Byggprogrammet och Elprogrammet räknas som etablerade på arbetsmarknaden inom fyra till sju år efter examen.

– Det är viktigt att påminna ungdomarna om att det är bra att börja jobba tidigt eftersom ju fler jobbår man har desto bättre för livsinkomsten, säger Johan Olsson.

Det finns dock högskoleförberedande utbildningar som smyger sig in bland topparna i inkomstligan efter tio år. Till exempel så har de som tog examen från Teknikprogrammet år 2012 en jämförelsevis låg medianinkomst på 14 817 kronor. De som tog examen 2007 har dock en medianinkomst på 30 967, vilket placerar Teknikprogrammet på en tredje plats efter tio år.

Naturvetenskapliga programmet följer en liknande mall. De som tog studenten år 2012 har en medianinkomst på 7 258 kronor medan de som tog studenten 2007 har en medianinkomst på 30 258, vilket placerar programmet på en sjätte plats efter tio år. Johan Olsson säger att det beror på att många av de som har läst på dessa gymnasieprogram fortfarande studerar på högskolan eller universitetet efter en femårs-period, vilket resulterar i en låg inkomststatistik till en början.

– En del blir ingenjörer och läkare efter högskoleutbildningen, vilket drar iväg medianinkomsten för de gymnasiegrupperna, säger Johan Olsson och tillägger:

– Men det är inte alltid en teoretisk utbildning lönar sig mer gällande inkomsten jämfört med en yrkesutbildning.

Brist på kvalificerad arbetskraft

När det gäller hur mycket det lönar sig med ett ytterligare utbildningsår så avtar avkastningen i snabb takt när utbildningsnivån blir högre. Det förklarar Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum. Förenklat, avkastningen på en kandidat är bättre än om du fortsätter högre upp i utbildningskedjan.

Johan Eklund
Johan Eklund

– Den svenska utbildningspremien för högre utbildning är bland de lägsta i OECD. Vi ligger i den absoluta bottenligan, säger han.

Sverige har också en allvarlig brist på kvalificerad arbetskraft. Jämfört med exempelvis Tyskland har vi stora problem inom så kallade stem-yrken (science, technology, engineering, mathematics). Matchningsproblemen är påtagliga.

– Sverige har en relativt hög andel högutbildade, men få inom naturvetenskapliga ämnen. Vi har en stor sammansättningsproblematik i Sverige, säger han.

Rätt utbildning ger jobb

Ekonomifaktas statistik visar också hur lång tid det tar för eleverna från respektive gymnasieprogram att nå 70 procents etablering på arbetsmarknaden. Det är stora skillnader mellan utbildningarna. För Energiprogrammet är siffran fyra år mot till exempel tio år för Samhällsprogrammet.

Det är viktigt att locka fler elever till yrkesprogrammen, säger Johan Olsson. Enligt honom är behovet av vissa yrken så stort att det inte finns någon risk för mättnad, varken på kort eller lång sikt. Ändå är det många elever som väljer bort yrkesprogrammen till förmån för de högskoleförberedande.

– Många elever väljer såklart inte gymnasieutbildning bara utifrån vilket framtida jobb de ska ha, utan påverkas även av föräldrar, syskon och vänner, eller intresse. En del vill hålla alla dörrar öppna och tror felaktigt att en bred teoretisk utbildning alltid är bäst, säger Johan Olsson och fortsätter:

– Gymnasieutbildningen har betydelse för framtida jobb och inkomst och det är väsentligt att elever gör välinformerade val. Av den anledningen borde det vara enklare för elever och föräldrar att kunna jämföra utbildningar och skolor med varandra.

Bristyrken med goda jobb- och inkomstmöjligheter hittas dock även i branscher som inte har en så hög medianinkomst. Ett exempel är kockyrket, trots att de elever som har gått Hotell- och restaurangprogrammet i allmänhet varken har en snabb etableringstid på arbetsmarknaden eller en hög medianinkomst.

– Sju av tio arbetsgivare säger att de har svårt att rekrytera rätt personal. Detta sker inom alla branscher, säger Johan Olsson som även delar med sig av ett råd till alla elever, oavsett utbildning:

– Det viktigaste av allt är att gå klart gymnasieskolan och ta examen.

Gymnasieprogrammen som ger högst medianinkomst (i kronor) efter fem år*:

International Baccalaureate (4 475)

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017 och gäller för personer som tog studenten år 2012. Namnen på gymnasieprogrammen ändrades år 2011.

Källa: Ekonomifakta/SCB

Gymnasieprogrammen som ger högst medianinkomst (i kronor) efter tio år*:

Estetiska programmet (20 450)

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017 och gäller för personer som tog studenten år 2007. Namnen på gymnasieprogrammen ändrades år 2011.

Källa: Ekonomifakta/SCB

Gymnasieprogrammen utifrån antal år som det tar för 70 procent av eleverna att etableras på arbetsmarknaden*:

Samhällsvetenskapligt program: 10 år

Resterande program har över 10 års etableringstid.

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017.

Källa: Dagens Nyheter/Ekonomifakta/SCB

#Kompetensförsörjning#Utbildning#Kompetensförsörjning#Lön
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist