Klara Chro Olsson, Match2job, Karlstad
Foto: Tommy Pedersen/TT

Klara Chro Olsson var simlärare hemma i irakiska Kurdistan. Nu arbetar hon med lackering, service och underhåll av bussflottan på Nobina i Karlstad.

Här är projektet som får nio av tio nyanlända in i riktiga jobb

Publicerat av Anders Carlsson

Samtidigt som grannkommunen Filipstad larmar om alltför höga kostnader för nyanlända finns det i Karlstad ett projekt som får ut nio av tio nyanlända i riktiga jobb. ”Vi har en skyldighet att göra något åt de kompetensresurser som går omkring här utan jobb”, säger Berndt Jendrny, projektledare för Match2job.

Match2Job har de senaste två åren lyckats etablera närmare 90 procent av de nyanlända som har genomgått deras olika utbildningsprogram på arbetsmarknaden.

Berndt Jendrny

Berndt Jendrny

Foto: Tommy Pedersen/tt

– Det handlar om riktiga jobb, inte arbeten inom ramen för olika åtgärder eller specialsatsningar.

Det säger Berndt Jendrny, som tillsammans med Anna Thorén, är projektledare inom satsningen Match2Job. Utgångspunkten för verksamheten är att nyanlända redan är en resurs, inte något de på sikt kan bli.

– Vi har en skyldighet att göra något åt de kompetensresurser som går omkring här utan jobb. Alla människor besitter en kompetens och här i Värmland behöver vi varenda jäkel, fortsätter Berndt Jendrny.

I snitt i Sverige ligger arbetslösheten på cirka fem procent men i gruppen nyanlända är siffrorna helt annorlunda, i riket såväl som i Värmland. Där är den nu 29 procent och i vissa grupper så hög som 60 procent. Det bottnar bland annat i att flera av kommunerna i länet, till exempel Filipstad, tillhör de orter i Sverige som tog emot flest nyanlända i förhållande till invånarantal.

Stor arbetskraftsbrist

Samtidigt skriker företagen runt om i landet efter arbetskraft och Värmland är, enligt en undersökning från Manpower, ett av de fyra län i landet där arbetskraftsbristen är som störst. Förra året ökade den med 24 procent.

Det var med den bakgrunden som Match2job startade. Allt med stöd från EU genom Europeiska Socialfonden och i samarbete med Företagarna, Handelskammaren, LO, Arbetsförmedlingen och åtta värmländska kommuner.

Anna Thorén

Anna Thorén

Foto: Tommy Pedersen/tt

– Arbete är lika med integration, det vet vi sedan tidigare. Men vi valde att varken kalla det integrations- eller arbetsmarknadsprojekt. Istället är det ett kompetensförsörjningsprojekt. Vi ska matcha de resurser som varje människa bär på med de behov som företagen i regionen har, säger Anna Thorén.

Snitslad bana

Det nya angreppssättet var inte helt okomplicerat, visade det sig. De nyanländas väg in på den svenska arbetsmarknaden är en snitslad bana via olika kontroller, framför allt SFI, Svenska För Invandrare: Språket först. Att det finns kritik mot hur SFI fungerar, kvaliteten på den och om den inte rent av motverkar sitt syfte att vara en integrationsmotor, är inget nytt. Trots det håller många kvar vid den som det allenarådande instrumentet för nytillkomna svenskar.

Match2Jobb valde att utmana den synen.

– Vi vände på det. Direktkontakt med ett yrke, en utbildning och en arbetsplats först, sedan språkundervisning kombinerat med yrkesutbildning. Vi såg direkt att det ökade engagemanget och framåtandan hos de enskilda personerna. Dessutom kom språket nästan av sig självt när de var ute på arbetsplatsen. Vi tog helt enkelt in SFI i verkstaden istället för tvärtom, säger Berndt Jendrny.

Utreder individuella förutsättningar

För att inte någon skulle hamna fel, och trots utbildning inte blir anställningsbar, skapades en ”urvalsnyckel” med praktiska tester och djupintervjuer. Tanken är att ta reda på vilka yrken den aktuella personen är intresserad av och framför allt om han eller hon har förutsättningar att lyckas i de yrkena.

Den som väl blir antagen får delta i olika aktiviteter, allt från branschinformation, studiebesök, arbetsmarknadskunskap, studie- och yrkesvägledning till information om jämställdhet och icke-diskriminering. Men det kan också handla om att till exempel besöka ett restaurangkök och lära sig att laga svenska köttbullar för dem med ambition att komma in i restaurangbranschen.

Efter att ha passerat ”urvalsnyckeln” påbörjas en utbildning där personerna läser svenska och yrkesutbildning integrerat en så kallad Yrkes SFI-utbildning på gymnasienivå.

I det läget gäller det att vara klarsynt om vilket yrke som kan passa. En person som försöker sig på en utbildning inom till exempel byggbranschen men visar sig inte ha fallenhet för ett hantverksyrke, ska inte tvingas kvar utan prova en annan väg.

– Och det är inget misslyckande, tvärtom. Genom att låta människor prova sig fram hittar de sina egna talanger som sedan gör dem anställningsbara, säger Anna Thorén.

Berndt Jendrny håller med.

– Vi vill ju att rätt personer kommer till rätt utbildning och att man har bra förutsättningar att klara utbildningen, för att bli anställningsbar, säger han.

Klara Chro Olsson
Foto: Tommy Pedersen/TT

Klara Chro Olsson

”En drömrekrytering”

– Klara är en drömrekrytering och har en vilja att lära mer, trots att hon inte har någon bakgrund i ett tekniskt yrke.

Det säger Stefan Mattsson, verkstadschef på Nobina i Karlstad om Klara Chro Olsson, som sedan i juni i år är anställd på bussföretaget. Där arbetar hon med lackering, service och underhåll av bussflottan, ett otippat yrkesliv kan tyckas för en person som tidigare var simlärare hemma i irakiska Kurdistan. Men när chansen att jobba i bussverkstaden dök upp var det ingen tvekan.

– Kompisarna frågar mig om det är ett tufft jobb. Jag är ju dessutom enda tjejen här. Tvärtom, det är ingen skillnad på tjejer och killar, alla hjälper alla. Och jag vill ju lära mig mer, bli bättre i yrket, så just nu håller jag på att ta busskort, säger hon.

Klara Chro Olsson är med sina 35 år en av de yngre i verkstaden och därmed också en drömrekrytering ur Match2Jobs synvinkel. Buss- och verkstad tillhör de branscher som har ett sällsynt svårt rekryteringsläge, särskilt inför kommande generationsväxlingar.

– Ja, det ser illa ut för hela branschen och vi dras med en ständig brist på mekaniker. Vi måste skapa ett nytt intresse för de jobb vi har och då är det värdefullt med personer som Klara med olika erfarenheter och bakgrund. Därför var det självklart för oss att engagera oss i projektet när det presenterades, fortsätter Stefan Mattsson.

Engagerade arbetsgivare en förutsättning

Samverkan med arbetsgivarna har från start varit avgörande för Match2job. Det är behovet på arbetsmarknaden som styr arbetet. En av dem arbetsgivarna som har engagerat sig är Lena Malmberg, hotelldirektör på Clarion Hotel Plaza i Karlstad.

Lena Malmberg

Lena Malmberg

Foto: Tommy Pedersen/TT

– Det är en helt fantastisk idé, att få vara med och ge synpunkter på vad vi behöver och vad vår verklighet är. Det ger dem en betydligt snabbare väg in i våra jobb än för dem som kommer direkt från skolan. I och med Match2Job fick vi helt enkelt större gensvar för vilka kompetenser som vi behöver inom hotell och restaurang, säger hon.

Det gensvaret har hittills lett till att hotellet har tagit emot fem kock-praktikanter varav en nu är fast anställd. Just kockar är en stor bristvara i branschen, inte bara i Karlstad. Bristyrkena är både en sporre och en inspirationskälla för Berndt Jendrny och Anna Thorén.

– Vi har inte startat en enda utbildning utan att arbetsgivarna är med och att det finns ett behov av just den här kompetensen. Tvärtom har vi stoppat planerade utbildningar just för att arbetskraftsbehovet saknats. Är vi inte lyhörda för den efterfrågan som finns riskerar vi att utbildningsinsatserna blir ett slag i luften, säger Berndt Jendrny.

Lyckat resultat

Match2Job har varit igång i drygt två år och det går nu att börja utvärdera resultaten. Målsättningen är att sammantaget 225 personer ska ha deltagit i projektet när det avslutas i mars nästa år. Fram till idag har projektet haft 150 deltagare och av de som avslutat sin utbildning har nästan nio av tio fått arbete. Och det är riktiga arbeten, inte arbeten inom ramen för olika åtgärder eller specialsatsningar.

– Vid sidan av framgångarna på ett personligt plan hos dem som nu är ute på den svenska arbetsmarknaden, har projektet även visat sig vara en vinst för de deltagande kommunerna. Utbildningar som genomförs efter signal från arbetsgivarna ger studiemedel från CSN. Även lärlingsutbildningarna är finansierade med statliga medel. En stor del av den individuella försörjningen flyttas alltså från kommunen till staten, säger Berndt Jendrny

– Det är en befrielse för många av de kommuner som idag dignar under en allt större kostnadsbörda för de nyanlända. Det är helt enkelt ett billigt sätta att ta vara på de resurser som finns och som arbetsgivarna letar efter, säger han.

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2019-10-21 - 15:06  #Arbetslöshet #Integration #Utbildning