Göran Arrius, Saco, Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv, och Jacob Lundberg, Timbro
Foto: TT + Timbro

Göran Arrius på Saco, Catharina Bäck på Svenskt Näringsliv och Jacob Lundberg på Timbro är överens om att arbetsgivaravgifterna till stor del består av dolda skatter. Men de är oense om hur problemet ska lösas.

Här är dolda skatten på arbete: ”Politikerna måste vara ärliga”

Publicerat av Henrik Sjögren

Stora delar av arbetsgivaravgifterna är inget annat än en dold skatt som går rakt in i statskassans stora slukhål – men det vågar politikerna inte erkänna. Den kritiken kommer nu från fack, arbetsgivare och ekonomer som uppmanar till större ärlighet. Men det finns olika uppfattningar om hur problemet ska lösas.

– Saker ska kallas för vad de är. Arbetsgivaravgifterna är i själva verket en dold skatt. Det som kallas sjuk- och socialförsäkringsavgifter går i själva verket rakt in i statskassan, säger Göran Arrius, ordförande för den fackliga centralorganisationen Saco.

Göran Arrius hänvisar till en ännu icke publicerad rapport där Saco redovisar att ungefär hälften av det som i dag betalas in till socialförsäkringarna via arbetsgivaravgifterna inte går tillbaka till vare sig företagen eller arbetstagarna på något sätt, vare sig som sjukpenning eller något annat.

Han menar därför att detta är att betrakta som en dold skatt och får medhåll från sin motpart på arbetsmarknaden, Svenskt Näringsliv. Catharina Bäck är organisationens försäkringsexpert och har länge påpekat den bristfälliga kopplingen mellan försäkringssystemen och arbetsgivaravgifterna.

– Jag värnar verkligen försäkringen och våra företagare ser i regel heller inga bekymmer med att betala avgifter som faktiskt finansierar till exempel sjuk- och arbetsskadeförsäkring. Men det bygger ju på att det ska finnas ett förtroende för systemet. Förtroendet urholkas när sambandet brister mellan den premie som betalas och de förmåner som premierna finansierar, säger hon.

Tänkt att finansiera socialförsäkringsförmåner

Arbetsgivaravgifterna utgör i dag 31,42 procent av den totala lönekostnaden för en anställd. De är tänkta att finansiera socialförsäkringsförmåner som ålderspension, sjuk- och föräldraförsäkring, arbetsskadeförmåner och arbetslöshetsersättning. Avgifterna har legat på samma nivå i många år, trots att kostnaderna för dessa förmåner har minskat.

– En förklaring till att nivån fortfarande ligger på 31,42 procent är att den så kallade allmänna löneavgiften har höjts i motsvarande grad som premierna för försäkringsförmånerna har minskat. Denna avgift är inte något annat än en ren skatt och utgör i dag över en tredjedel av arbetsgivaravgifterna. Den allmänna löneavgiften infördes 1995 och låg då på 1,5 procent. I dag är denna skatt 11,62 procent, säger Catharina Bäck.

Får inte valuta för pengarna

Göran Arrius kritik mot arbetsgivaravgifterna handlar främst om att en vanlig löntagare inte får valuta för de pengar som han eller hon betalar in till systemet genom arbetsgivaravgifterna.

Han exemplifierar med att den som tjänar 50 000 kronor bara får ut 80 procent av lönen upp till 31 000 kronor vid sjukdom – men fortfarande bidrar med arbetsgivaravgifter som motsvarar lönenivån.

– Det innebär att många inte kan utnyttja ens i närheten av de förmåner som de betalar för. Vi har många löntagare som tjänar över brytpunkten för statlig skatt och betalar in pengar till systemet som de inte får förmåner för. De får bara ut 80 procent av lönen upp till 31 000 kronor om de skulle bli sjuka. De summor som de överbetalar går in i statens budget, menar Göran Arrius.

– Om det är på det viset borde politikerna vara ärliga nog att säga det också. Att det som betalas in i själva verket bara är ytterligare en skatt på lönearbete.

Oenighet om lönetaket

Göran Arrius föreslår att lönetaken för exempelvis sjukersättning höjs så att utbetalningarna bättre motsvarar de premier som staten får in i form av arbetsgivaravgifter. Men där får han mothugg från flera håll. Svenskt Näringsliv menar att fokus bör ligga på att sänka arbetsgivaravgifterna, så att de i högre grad motsvarar försäkringskostnaderna.

– Vi är i behov av fler och växande företag i Sverige. En sänkning av arbetsgivaravgifterna skulle skapa bättre möjligheter för företagen att växa och anställa fler, samtidigt om konkurrenskraften stärks, säger Catharina Bäck.

Även om Göran Arrius och Catharina Bäck har olika lösningar är de överens om huvudproblemet – att pengar försvinner. Politikernas oärlighet med att dölja en skatt i arbetsgivaravgiften skapar ett förtroendeproblem och i slutändan är det ett demokratiskt problem. Det är viktigt att politikerna upprätthåller förtroendet för och lojaliteten till försäkringssystemen, menar de.

– Det minsta man kan göra är att pedagogiskt visa att det är skatt det handlar om. När människor tittar på sin lönespecifikation och ser hur mycket skatt som har dragits från bruttolönen så är det många som inte inser att detta bara är en del av den skatt som de bidrar med. Den andra delen, arbetsgivaravgiften, är inte alla medvetna om eftersom den inte redovisas på samma sätt, säger Göran Arrius.

Kontraproduktivt att höja ersättningar

Tankesmedjan Timbro har länge varit kritiskt till arbetsgivaravgifternas utformning.

– Politikerna kan använda arbetsgivaravgifterna till vad de vill. De kan justera de olika avgiftssatserna men det har ingen praktisk betydelse. De bör slopa fiktionen – det är en skatt det handlar om och det bör de tydliggöra, säger Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro.

Han håller med Catharina Bäck i kritiken mot Göran Arrius förslag om att höja taken på utbetalningarna. Det skulle påverka sysselsättningsgraden negativt, menar Jacob Lundberg.

– Att höja ersättningarna för arbetslöshet eller sjukdom skulle vara kontraproduktivt och skulle minska incitamenten till arbete, det finns det omfattande forskning som understödjer, säger han.

– Jag instämmer dock med Göran Arrius om att det är löntagarna som på sätt och vis betalar arbetsgivaravgifterna. Det är pengar som annars skulle ha kunnat gå till löneökning. Men i sin nuvarande utformning skulle man behöva kalla det för statlig löneskatt eftersom det i princip är vad det är, säger Jacob Lundberg.

Arbetsmarknadsnytt har sökt personer på Finansdepartementet, men ingen har ännu velat ställa upp på intervju.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2019-09-11 - 12:56  #Arbetsgivaravgift #Politik #Skatt