Karin Johansson, vd, Svensk Handel
Foto: Sören Andersson

"Vi konkurrerar nu på en global marknad men har en kostnadsmassa som bestäms väldigt lokalt. Därför blir nivåfrågan av lönerna väldigt central för oss", säger Svensk Handels vd Karin Johansson.

Handelsbossen: Gå hem, gör om, gör rätt, Stefan Ingves

Publicerat av Henrik Sjögren

Riksbanken ska inte lägga sig i lönebildningen. Det menar Svensk Handels vd Karin Johansson. Däremot vill hon att parterna inom handeln ska ha mer att säga till om.

– För bara några år sedan konkurrerade du som butiksägare med Nisse på hörnet. I dag konkurrerar du med hela världen.

Det säger Karin Johansson, vd för Svensk Handel, om en bransch som de senaste åren har upplevt en dramatisk förändring – och som vi ännu bara har sett början på. Enligt Svensk Handels egen årliga rapport om e-handelsframväxten sker i dag ungefär elva procent av all försäljning i handeln på nätet. Och den kurvan ökar brant.

– Vi gör bedömningen att varannan krona i sällanköpshandeln kan komma att spenderas på nätet inom tio år. Uppemot var tredje sådan krona kommer att spenderas hos en e-handelsaktör utomlands. Vi befarar ett utflöde på runt 50 000 jobb, säger Karin Johansson.

Krympande marginaler

Vad innebär då detta inför den kommande avtalsrörelsen där även lönerna nu ska konkurrera på den globala marknaden? Hur stora löneökningar tål handelsföretagen i en bransch där även Tillväxtverket har konstaterat att handeln är den mest internationella branschen av alla?

– Vi konkurrerar nu på en global marknad men har en kostnadsmassa som bestäms väldigt lokalt. Därför blir nivåfrågan av lönerna väldigt central för oss. Arbetskraftskostnaderna är väldigt dryga för en bransch som ser sina marginaler krympa för varje dag, säger Karin Johansson.

Det som oroar henne extra mycket är att konjunkturen nu vänder och vad det kan komma att innebära för de redan små marginalerna.

– I en lågkonjunktur kommer kunderna att bli ännu mer prismedvetna, vilket pressar priserna nedåt ännu mer. Två till tre handelsföretag om dagen går i konkurs redan nu. Det är hög tid att sätta handelns arbetskraftskostnader i en internationell kontext. Inom industrin finns det en acceptans kring att man måste titta på förmågan att konkurrera internationellt. Vi behöver samma tankesätt inom handeln, säger Karin Johansson.

Karin Johansson 4
Foto: Sören Andersson

"Vi vill hitta en modell med löneutveckling där det lönar sig att göra karriär. Samtidigt kan vi inte öka lönekostnaderna ännu mer", säger Karin Johansson.

Vill diskutera märkessättning

 

Men menar hon då att det är dags för handeln att få vara med att sätta det så kallade märket – den procentsats vid löneökningar som ska fungera som normen i samtliga yrkessektorer?

– Jag tycker åtminstone att vi behöver ansluta oss till den diskussion som de märkessättande parterna för. Det bygger givetvis också på att vår fackliga motpart är redo för detta, säger Karin Johansson.

– Efter avtalsrörelsen bör parterna inom handeln ta en ordentlig diskussion med företrädare för industrin om handeln ska ansluta sig till de märkesättande parterna.

De sammanpressade lönestrukturerna med extremt höga ingångslöner inom handeln är också något som oroar henne. I dag är ingångslönerna inte många procent under slutlönerna. Det gagnar inte möjligheten att hitta medarbetare som vill vara med och utveckla företaget.

– Vi vill hitta en modell med löneutveckling där det lönar sig att göra karriär. Samtidigt kan vi inte öka lönekostnaderna ännu mer. Då måste vi se vad i kan göra åt ingångslönerna i stället, säger hon.

Hur ser du på splittringen inom LO vad gäller bland annat märket och att vissa fackförbund, som Kommunal och Pappers, går ut och kräver extra höga löneökningar?
– Förbunden inom LO kan inte avvika från omvärlden i sina anspråk. Kommunal har sina medlemmar i ett väldigt lokalt och inhemskt sammanhang. Jag har svårt att se att våra handelsföretag skulle klara den typen av ökade arbetskraftskostnader som de kräver. Att fackförbunden i 6F kritiserar märket tolkar jag som ett internt maktspel inom LO.

OB-ersättningar en prioriterad fråga

Frågan om OB-ersättningar, det vill säga ersättning för obekväm arbetstid, har varit en av de högst prioriterade frågorna för Svensk Handels medlemsföretag de senaste 25 åren. Inställningen är att OB-ersättningarna inte har ändrats i takt med de stora förändringar som har skett på handelsområdet under dessa år. 

– Det är viktigt att vi kan komma framåt i frågan om OB-ersättningar med vår fackliga motpart. OB-ersättningar premierar främst dem som hoppar in på kvällar och helger, medan de medarbetare som drar det stora lasset under veckorna och har hjälpt till att bygga upp företagen inte får möjlighet att premieras, säger Karin Johansson.

Smash and grab
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den ökade brottsligheten är en stor kostnad för handeln. Det gör också handeln extra känslig för snabba löneökningar. Här en smash and grab-kupp i Vårberg i sydvästra Stockholm.

Känsligheten för framtida kostnader för löneökningar ska också ställas i relation till ett annat problem som har eskalerat för handeln – tryggheten och säkerheten för personalen, särskilt för butiker i utsatta områden. Regeringen meddelade vid höstbudgeten att de avsätter 700 miljoner kronor till rättsväsendet nästa år. Vackert så, men bör helst jämföras med butikernas egna brottsförebyggande kostnader, menar Karin Johansson.

– De här 700 miljonerna ska sättas i relation till vad handelns företagare själva lägger i brottsförebyggande åtgärder. Det handlar om 13 miljarder kronor. Det är halva Sveriges polisbudget. Och det blir bara värre för varje år, säger hon.  

Januariavtalet stipulerar stora förändringar i arbetsrätten och parterna har fått i uppgift att komma överens om en lösning. Kommer detta att påverka avtalsrörelsen?
– Jag hoppas att man kan hålla isär förhandlingarna, men visst finns det en risk att det påverkar. Alla oavslutade förhandlingar som finns mellan arbetsmarknadens parter kan påverka avtalsrörelsen. Men jag tror att alla är ense om att förhandlingarna ska hållas i separata rör. Jag är positiv till att hitta en modell för omställningsfrågorna.

Riksbanken gick nyligen ut och ville lägga sig i lönebildningen och vill se löneökningar för att nå inflationsmålet. Vad anser du om det?
– Stefan Ingves är fel ute. Lönebildningen måste värna vårt näringslivs konkurrenskraft och det borde Stefan Ingves också vara besjälad av. Inflationsmålet på två procent sattes i en tid där man hade en enorm inflation. Då var tanken att den skulle tryckas ner. Nu försöker man driva upp den i stället. Jag har svårt att se ändamålet i de där två procenten. Prissättningen sker ju på en internationell marknad. Gå hem, gör om och gör rätt, Stefan Ingves.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2019-10-16 - 09:59  #Avtalsrörelse #Svenska modellen #Kollektivavtal #Konjunktur