Tommy Andersson
Foto: Kennet Ruona

Han sätter tusentals flyktingar i jobb – med en algoritm

Publicerat av Daniel Mellwing

Minst 20 procent fler flyktingar i jobb efter tre månader. Så ser prognosen ut i USA efter att ett datorprogram har börjat matcha flyktingar till nya hemorter baserat på var jobbchansen är som störst. Nu försöker skaparen Tommy Andersson få svenska politiker och myndigheter att ta hjälp av hans programvara.

Tommy Andersson är professor på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och en av forskarna bakom algoritmen. Han kämpar nu för att programvaran ANNIE MOORE ska kunna användas i Sverige.

– Det är skarpt läge. Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har mycket att göra. Handläggarna är stressade och hinner inte med. Programvaran kan hjälpa till i denna process, säger han

Programvaran tar hänsyn till en rad faktorer hos enskilda asylsökande, exempelvis yrkesbakgrund, språk, utbildning, sjukdomshistorik, barn och ålder och sedan sker en matchning mot kommuner utifrån arbetstillfällen, skolplatser och vårdmöjligheter. Allt för att matchningen ska leda till jobb eller relevanta studier och vara en väg in i samhället. Tommy Andersson förklarar att vissa orter skriker efter en viss typ av kompetens, medan andra efterfrågar helt andra saker.

Svensk trögrörlighet försvårar

Men trögrörligheten på den svenska arbetsmarknaden kan försvåra matchningen, menar han.

– Resultatet skulle förmodligen bli något sämre än i USA. Men om ”bara” 5–7 procent fler flyktingar får ett arbete, så är det ändå en signifikant förbättring. Oavsett resultatet kommer tilldelningen att ske mer effektivt än i dag, nu sker det mesta rätt slumpmässigt. Bara där finns enorma skattepengar att spara, säger han.

Liknande modeller används redan i dag när organ och skolplatser ska tilldelas, och resultatet är tillfredsställande, enligt Tommy Andersson. Att inte använda algoritmen på samhällets stora utmaningar vore ett enormt resursslöseri, menar han. Och han är på bollen. Han har redan diskuterat algoritmisk matchning med folk på Regeringskansliet och Migrationsverket. Men än så länge har det gått trögt.

– Poängen är att stora beslut måste tas och att system behöver byggas om. Massor av manuella handläggare kommer inte längre att behövas och behöver därmed nya roller, så det är också en politisk fråga, säger han och liknar beslutsprocessen i Sverige med byråkratiska kvarnar.

Intresse i andra länder

Men det är ändå hög tid att politikerna lyssnar och tar lösningen på allvar, enligt Tommy Andersson. Brittiska myndigheter är intresserade och forskarna ger gärna bort programmet till organisationer runt om i världen, berättar han.

– Vi är inget företag utan vill bara att det här hamnar i rätt händer. Därför är det extra irriterande att myndigheter som Migrationsverket och Arbetsförmedlingen inte hoppar på tåget. Konsekvensen blir ju att de säger nej till att spara 100-tals miljoner, kanske miljardbelopp, av skattebetalarnas pengar.

Möjlig öppning

Men nu verkar det åtminstone finnas en öppning.

– Vi har kontaktat Tommy Anderson och planerar att träffas för att se om vi kan använda programvaran. Det handlar om det är möjligt juridiskt och tekniskt samt vilken nytta vi kan ha av systemet, säger Sverker Spaak på Migrationsverket till Arbetsmarknadsnytt.

Bättre och bättre dag för dag

”Matchningsmaskinen” kommer bara att bli bättre och bättre på matchningsuppdraget ju mer tid som går, förklarar Tommy Andersson. Det är så maskininlärning fungerar.

– När flyktingar med olika egenskaper får jobb eller inte sker en återrapportering till ”maskinen”. Ju mer information som kommer in, desto bättre blir maskinen på att förstå hur den optimala matchningen ser ut, säger han.

– Så om lösningen kan göra skillnad i dag, är det inget mot vad den kan göra imorgon. Som jag ser det är det en win-win-situation. Handläggare sparar tid på att slippa hantera enklare fall manuellt, och kan därför lägga tid på mer komplicerade fall. Samtidigt kommer flyktingar snabbare i jobb, vilket sparar skattepengar, fortsätter han.

Forskarna bakom algoritmen

Projektet drog igång 2015 och drivs av forskarna Tommy Andersson och Allesandro Martinello vid Lunds universitet i samarbete med forskare från University of Oxford och Worcester Polytechnic Institute. Forskarna har hjälpt den ideella organisationen HIAS i USA med att placera ut flyktingar till lämpliga delstater i USA, baserat på var jobbchanserna är som bäst. Det rör sig om tusentals placeringar i USA varje vecka, och HIAS ansvarar för 4–5 procent av dessa.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2018-11-30 - 09:30  #Integration