Ylva Johansson och Edward Hamilton
Foto: TT + Stina Bengtsson

Hamilton: Ylva Johansson har fel om nyanländas etablering

Publicerat av Anders Carlsson

Extratjänster, beredskapsjobb, traineejobb, 90-dagargaranti: det finns en hel palett av anställningar som bekostas av skattemedel . Men de positiva siffrorna om en sjunkande arbetslöshet som de producerar, kan inte dölja att det råder en allt större tudelning på arbetsmarknaden. Det menar Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Edward Hamilton. "Det blir allt mer tydligt att arbetarrörelsen inte vill tala om arbetslösheten".

”Ett trendbrott” när det gäller de nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

Det var huvudbudskapet när regeringen i förra veckan presenterade siffror som pekar på att vissa grupper av nyanlända är i arbete redan efter fem år. Den gängse tiden är annars upp mot tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Men det är ett sätt att presentera siffrorna som Edward Hamilton, Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert, vänder sig emot.

– Det finns positiva siffror att visa, arbetslösheten sjunker något. Men regeringens presentation understryker bara att det finns svåra problem under ytan. Det växer en tudelning på arbetsmarknaden där allt fler av de nyanlända står utanför medan inrikes födda har jobb. Det är ett strukturellt problem som sätter integrationsproblematiken i strålkastarljuset.

– Vi har fortfarande ett gap på 16 procent i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda i åldrarna 20 – 64 år. Det är högst i Europa. Långtidsarbetslösheten bland de nyanlända har också ökat med två procent bara de senaste tolv månaderna, säger han.

Betalas med skattemedel

Vid presskonferensen pekade arbetsmarknads- och integrationsminister Ylvas Johansson på de reformer som regeringen gjort och på satsningar på bland annat introduktionsjobb och så kallade extratjänster.

– Ja, men problemet är att vi hela tiden ser åtgärder som till 100 procent betalas med skattemedel. De som ingår i extratjänsterna, cirka 12 000 det senaste året, försvinner därmed ur arbetslöshetsstatistiken och räknas som sysselsatta. De 12 000 motsvarar i princip den nedgång i arbetslöshet som regeringen nu pekar på, fortsätter Edward Hamilton.

Dagens Industri gjorde nyligen en granskning av just extratjänsterna och hur de används. De konstaterade att de bland annat riktade sig till fel personer, att arbetsuppgifterna var meningslösa, trots kostnader på 30 miljarder för åren 2018-2021.

Det understryker också det faktum att när perioden med den subventionerade åtgärden sedan är slut, tar i allmänhet också sysselsättningen slut. Enligt Svenskt Näringslivs siffror är det bara sju procent som går vidare till ett ”riktigt” jobb utan subventioner. Det är en ökning med endast en (1) procent det senaste året.

20 procents arbetslöshet

– Siffrorna för hur många arbetslösa som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen ger en mer rättvis bild av integrationsproblematiken. I maj i år var arbetslösheten bland utrikes födda 20 procent. Bland inrikes födda är den 3,5 procent. Och antalet långtidsarbetslösa i den gruppen ökar i dagsläget med två procent, trots högkonjunkturen. Antalet utomeuropeiskt födda i långtidsarbetslöshet ökar än mer, med tolv procent.

– Det måste vara ett fokus på att skapa riktiga jobb i riktiga företag, inte konstgjorda åtgärder. Det finns vägar att gå, trösklarna in till arbetsmarknaden kan sänkas, både praktiskt och lönemässigt. Ett återtagande av full RUT vore ett stort steg framåt. Vi vet att drygt 20 000 personer har gått från arbetslöshet till egen försörjning tack vare RUT.

Edward Hamilton menar också att regeringen i allt större utsträckning undviker att använda ordet ”arbetslöshet”.

– Istället använder man ordet sysselsättningsgrad. Visst, det går bra. Men då får man i konsekvensens namn också slopa arbetslöshetsmålet om att Sverige ska ha EU:s lägst arbetslöshet.

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2018-06-26 - 09:49  #Arbetslöshet #Politik #Integration