Stefan Fölster, John Hassler, Johan Eklund
Foto: TT, Sören Andersson, Entreprenörskapsforum

Stefan Fölster, John Hassler och Johan Eklund.

Glöm den svaga kronan – här är de verkliga problemen

Publicerat av Gabriel Cardona Cervantes

Flera nationalekonomer tonar nu ner larmen om att den svaga kronan. Tack vare reformerna efter 90-talskrisen är köpkraften fortfarande mycket god. ”Rent konkret har den som tjänar 20 000 kronor idag 10 000 mer i plånboken”, säger Reforminstitutets Stefan Fölster. Men snart behövs nya krafttag.

Återkommande larm om kronans kräftgång ger bilden av att svenskarnas köpkraft har jämnats med marken. Men riktigt så illa är det inte, menar flera nationalekonomer som Arbetsmarknadsnytt har pratat med.

Om vi backar bandet till efterdyningarna av den svenska finanskrisen 1990–1994, har den svenska ekonomin faktiskt ångat på för full maskin och gjort svenskarna allt rikare, förklarar Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, nationalekonom och forskare.

– I början på 1990-talet införde vi en helt ny ekonomisk politik som bidrog till att stärka köpkraften ändå in i 2010-talet. Vi såg en stor skattereform, en pensionsreform och dessutom föll kronan, vilket bäddade för en ordentlig tillväxt och bättre välstånd, säger han.

10 000 extra i plånboken

Därtill bidrog nya reformer om lönebildning och Riksbankens nya inflationsmål till att stärka reallönerna med över 50 procent, förklarar Stefan Fölster.

Reallöneutvecklingen beskriver hur mycket lönerna har ökat för rensat för inflationen, vilket till skillnad från nominella löneökningar ger en bättre bild av hur hushållens köpkraft har påverkats.

– Rent konkret innebär det att den som tjänar 20 000 kronor nu har 10 000 kronor mer i plånboken utöver inflationen, säger han. Och den här inkomstökningen slog brett, från låg- till höginkomsttagare, säger Stefan Fölster.

John Hassler, ekonomiprofessor på Stockholms universitet ger en liknande bild av välståndsutvecklingen.

– De allra flesta svenskarna har sett en ordentlig inkomstökning i mitten av 90-talet. Det beror på att det infördes reformer som bidrog en lång tillväxtfas, säger John Hassler.

Att därför prata om att kronan gör svenskar fattigare ger därför inte hela bilden av hur vi står oss rent ekonomiskt, menar John Hassler.

– Visserligen har det blivit dyrare att resa men på lång sikt är det inte så stora effekter vi pratar om. Men vi ska komma ihåg att vi valde att stå utanför euron och att ha en självständig centralbank. Att kronan går ner ibland är konsekvenser vi får ta, säger John Hassler.

Dyrare resor och importprodukter

Stefan Fölster vill däremot inte sticka under stol med att kronan har haft vissa urholkande effekter på köpkraften och då inte bara för utomlandsresor utan också för att en större andel av av vår lön går till importerade produkter.

Men det verkliga hotet mot köpkraften är inte kronan, utan större strukturella problem i Sveriges ekonomi. De blottlades de på allvar när den svenska industriproduktionen började mattas av 2010 i spåren av eurokrisen, förklarar han.

– Krisen fick industriproduktionen i hela Europa att dippa. Men i Sverige hade man svårare att hänga med i återhämtningen i industriproduktionen därefter. Jämfört med Tyskland har Sverige de senaste åren haft stora problem med kompetensförsörjningen, att flytta fabriker till och från olika städer och att få ned trösklar för nya företagsetableringar, till exempel miljötillstånd. Det har lett till att företag har föredragit att investera utomlands och det har i sin tur bromsat produktiviteten och reallöneökningarna, säger Stefan Fölster.

Sveriges senaste ekonomiska tillbakagång är också ett resultat av att reformeffekterna från 90-talet har börjat klinga av samtidigt som andra problem har förvärrats, tillägger John Hassler.

– Vi har en sämre bostadsmarknad och på sikt har vi utmaningar i utbildning och integration. Jag tror också att Sverige har tänkt lite fyrkantigt vad gäller arbetsmarknaden. I Tyskland har man till exempel varit bättre på att ge jobb till lågutbildade och nyanlända genom att sänka lönerna och kvalifikationskraven, säger Hassler.

Krävs omtag på arbetsmarknaden

Johan Eklund, vd på Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi, vill också betona vikten att luckra upp den svenska arbetsmarknaden.

– Det finns igen tvekan om att Sverige har ett högt välstånd. Men vi skulle kunna gå längre och vi har aldrig återtagit vår position i välståndsligan som vi hade före 1990-talskrisen. Det finns ingen enkel lösning göra detta, men vi kräver en mer flexibel arbetsmarknad och lönebildning så att vi enklare kan fylla vakanser med kompetent personal samtidigt som vi löser utanförskapet på arbetsmarknaden, säger Johan Eklund.

Om vi på allvar vill värna om den svenska köpkraften behöver vi vidta flera nya tillväxtfrämjande reformer snarare än att stirra oss blinda på kronans effekter, förklarar Stefan Fölster.

– Vi behöver en tillväxtorienterad ekonomisk politik som den vi såg på 90-talet. Det skulle skapa ett bättre företagsklimat och en större chans för exportföretag att konkurrera internationellt även utan hjälp av en svag krona. Det är sådana här åtgärder som verkligen styr reallöneökningarna och köpkraften. Om företagen tjänar mer så har de också råd att höja lönerna.

Gabriel Cardona Cervantes

Publicerad av Gabriel Cardona Cervantes den 2019-10-02 - 10:55  #Konjunktur #Lönebildning