Logo
Logo
Nyhet5 november 2020 - 12:11

Gammal regel stoppar nya krisstöd – i två år

Korttidspermitteringarna riskerar att brinna inne till 2023 om inte regeringen tar bort karensreglerna. Det kan utlösa den konkurs- och varselvåg som Sverige hittills har lyckats undvika. 

Finansminister Magdalena Andersson (S)
Finansminister Magdalena Andersson (S)Foto: TT

Med knappt två månader kvar till nyår pågår en intensiv debatt om en förlängning av korttidsstöd för 2021. Röster från fack och arbetsgivare kräver att stödet ska utvidgas från december till åtminstone juni nästa år, vilket andra länder gör. Regeringen har, å sin sida, signalerat att den siktar på en återstart av ekonomin och har dessutom budgeterat för lägre korttidsstöd för 2021. Men näringslivsrepresentanter som fPlus/Arbetsmarknadsnytt har pratat med befarar att regeringen inte ser allvaret i situationen.

I tjänstesektorn, besöksnäringen och handeln, kan 60 000 jobb försvinna vid en utebliven förlängning, enligt branschorganisationen Almega. Det läggs på de 35 000 jobb som förvann i samband med utbrottet i våras.

– Det är ett väldigt allvarligt läge. Inte minst med tanke på hur smittspridningen ser ut och att restriktionerna ökar i omfattning. När många företag knappt kan hålla näsan ovanför vattenytan kommer det att bli ohyggligt kämpigt för många tjänsteföretag att klara en sådan här situation, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.

Tufft för industrin

Även inom industrin är läget kritiskt, förklarar Jonas Hagelqvist, vd för IKEM, branschorganisationen för kemi-, plast- och materialföretag.

– Den bransch inom IKEM som har det tuffast och är i stort behov av förlängning av reglerna är de industriella tvätterierna som tvättar åt drabbade branscher som hotell och restaurang. Nu när smittspridningen och restriktionerna ökar är de här företagen oerhört bekymrade över att de inte kommer att kunna använda korttidspermitteringar nästa år, säger han.

Kan stänga ute näringslivet

Men problemet är större än så. Om inget görs snart kommer en karensregel i lagstiftningen att aktiveras och i princip stänga ute hela näringslivet från korttidspermitteringar fram till år 2023.

Enligt Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, kom karensregeln till i samband med lagstiftningen för korttidsstöd i kölvattnet av lågkonjunkturen efter finanskrisen. Den är i grunden avsedd för att hindra företag med permanenta problem att ta ut stöd under en obegränsad tid.

– Men det är under förutsättningarna att vi befinner oss i ett normalläge, inte under rådande pandemi, säger han.

På samma sätt som reglerna för korttidsstöd tillfälligt anpassades för att hantera en rådande pandemi, måste karensregeln anpassas och tillfälligt lyftas bort, menar Jonas Frycklund.

– Om företag tvingas stänga ner sin verksamhet på grund av politiska beslut måste staten också ta ansvar för de ekonomiska effekterna. Vi ser att andra länder i Europa vidtar stödåtgärder i samband med att de skärper regelverket.

– Nyligen bestämde sig till exempel Tyskland för nya nedstängningar och gick samtidigt ut med att det kommer nya stödpaket. Men så är det inte Sverige, vi är inte skyddade från en andra coronavåg, säger Jonas Frycklund.

”Jätteviktigt att karensregeln tas bort”

På intresseorganisationen Företagarna går telefonerna varma. De som ringer är medlemmar som undrar vad som kommer att hända i framtiden.

– Vi har företagare som hör av sig och säger att de är desperata eftersom de måste se över sin verksamhet och börja säga upp folk i början av nästa år. Det är jätteviktigt att karensregeln tas bort nu. Varför ska företag bara få nio månaders korttidsstöd och sen 24 månaders karenstid när ett företag i normala fall kan få stöd i 24 månader?

Det undrar Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

Redan i dag har karensen tillträtt för företag som har fasat ut sitt korttidsstöd under året. Enligt en enkät från Unionen handlar det företrädelsevis om handeln, verkstadsindustrin och it-branschen, där användningsgraden av korttidspermitteringen idag ligger på 15–25 procent. Det är att jämföra med besöksnäringen där användningsgraden är på 70 procent.

Men snart kommer det inte göra någon skillnad vilken bransch företagen finns i. Om stödet inte förlängs kommer i princip alla företag att hamna utanför systemet. Därför är det akut att åtgärda karensregeln, förklarar Unionens chefekonom Katarina Lundahl.

– Det finns en grupp företag som redan nu har gått in i långa karensperioder, sen har vi fortfarande en grupp som använder korttidspermitteringen, särskilt inom vissa delar av tjänstesektorn som besöksnäringen. Det bästa sättet att hjälpa båda de här grupperna är att lyfta bort karensregeln och göra så att de kan söka igen. Om inget händer kommer det leda till en våg av uppsägningar, säger hon.

Många närmar sig gränsen

Jonas Siljhammar, vd på branschorganisationen Visita, som representerar besöksnäringen, ser ett liknande scenario framför sig.

– Över 60 000 är permitterade i besöksnäringen och många närmar sig nuvarande gränsen på nio månader. Ska det inte sluta med uppsägningar och långvarig massarbetslöshet måste regeringen komma med ett snabbt besked om förlängda stöd som räddar i grunden livskraftiga företag och jobb, säger han

Även de bolag inom IKEM som idag har varit relativt förskonade under coronakrisen, däribland företag inom sjukvård, livsmedel och plasttillverkning, har anledning att oroa sig på lång sikt, menar Jonas Hagelkvist.

– Två år är en väldigt lång karenstid och det är klart att i ett scenario där vi ser flera smittvågor som leder till nedstängningar framöver kan det ge stora varsel på flera håll. Därför är det viktigt att ta bort karensen, säger han och fortsätter:

– Antingen får man till en förlängning som innebär att karensen tas bort eller så kommer företagen att varsla medarbetare om uppsägning. Regeringen har gjort en fin insats med krisstöden fram till nu, men om den stupar vid mållinjen och inte gör nya försök kommer många företag att tvingas göra de varsel som de har kunnat undvika i nio månader. Det är väldigt synd, säger Jonas Hagelkvist på IKEM.

Försvårar omstarten

Att tvinga livskraftiga och fullt fungerande företag i konkurs skulle vara mycket kostsamt för samhället och försvåra omstarten när det vänder, tillägger Jonas Siljhammar.

– Risken är att det saknas företag som kan anställa när hjulen börjar snurra igen, säger han.

Ser över åtgärder

Hur ställer sig då regeringen till krisen? Finansminister Magdalena Andersson (S) sa nyligen i en intervju med Dagens Nyheter att Finansdepartementet nu ser över krisåtgärder från 2020, för att bestämma om de ska förlängas eller förändras, och i så fall vilka.

– Det handlar mycket om hur smittspridningen utvecklas, men vi kommer löpande att komma med besked, säger Magdalena Andersson till DN.

Än så länge står det klart att permitteringen inte kommer gälla för de som har varit permitterade i nio månader under 2020.

– Det är en av de saker vi tittar över just nu, säger Magdalena Andersson.

Lise-Lotte Argulander tycker att regeringen borde ge ett tydligare svar.

– Vi måste få besked från regeringen om hur den ser på att den lämnar företagen vind för våg vid årsskiftet. Om regeringen inte agerar kommer den att fullständigt utplåna branscher. Vad ska man göra då? Ska man riva alla mässor, restauranger och hotell? undrar hon.

”Börjar bli ont om tid”

Även fack och arbetsgivare hoppas på att regeringen snart fattar ett beslut.

– Jag tror att politikerna är högst medvetna om problemet och jag förutsätter att de kommer att ändra reglerna. Men det börjar bli ont om tid. Vi vill att karensregeln lyfts bort från årsskiftet åtminstone under första halvåret 2021, men allt beror på hur länge pandemin utvecklas, säger Katarina Lundahl.

Andreas Åström på Almega och Jonas Siljhammar på Visita är inne på samma spår.

– Jag hoppas verkligen att regeringen fattar kloka beslut om att förlänga stödet fram till juni 2021, som vi har sett att Tyskland och Österrike gjorde för flera månader sen, säger Andreas Åström.

– Mitt supertydliga budskap till regeringen och alla partier är: förläng permitteringsstödet till åtminstone första halvåret 2021 och omställningsstödet till minst året ut för att rädda jobb och livskraftiga företag i denna extrema situation, säger Jonas Siljhammar.

#Coronakrisen#Coronakrisen#Företagsamhet#Företagarna#Visita#Almega#Jonas Siljhammar#Andreas Åström#IKEM#Jonas Hagelqvist#Svenskt Näringsliv#Magdalena Andersson
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist