Äldre hantverkare
Foto: Robert Kneschke/Mostphotos

Förslag: Ge arbetsgivare morötter att minska sjukpensionerna

Publicerat av Anders Carlsson

Pensionsåldern är på väg att höjas. Men hur går det med de som inte orkar arbeta fram till pensioneringen utan hamnar i en sjukskrivning? Två forskare lanserar i en ny rapport ett system som kan öka arbetsgivarnas drivkrafter att minska sjukskrivningstalen.

Hannes Malmberg, forskare, SNS

Hannes Malmberg

Foto: Allan Seppa/SNS
Johannes Hagen, forskare, SNS

Johannes Hagen

Foto: Allan Seppa/SNS

Ett par år in på 2000-talet genomfördes en reform av sjukersättningen med ambition att minska de närmast skenande kostnaderna. Åtgärden lyckades, antalet sjukersättningar minskade kraftigt, bland kvinnor halverades den.

Men reformen fick en bieffekt: Antalet ålderspensioner ökade.

– Det gällde främst låginkomsttagare med en sjukskrivningshistorik och för dem blev ålderspensionen en räddning, en säkerhetsventil för dem som ansåg att de inte kunde återvända till arbetsmarknaden.

Det säger Hannes Malmberg, forskare i nationalekonomi som tillsammans med Johannes Hagen, även han forskare i nationalekonomi och på uppdrag av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, skrivit rapporten ”Hur kan tidiga hälsorelaterade utträden ur arbetslivet minskas?”. Innehållet och slutsatserna i rapporten diskuterades under ett seminarium på SNS på onsdagen.

Behov att tänka nytt

Den planerade höjningen av pensionsåldern riskerar nu att täppa till den säkerhetsventilen. Riksdagens Pensionsgrupp enades i slutet av förra året om att åldersgränsen för inkomstpensionen blir 62 år med ambition att höjas till 64 år. Samtidigt ska gränsen för garantipensionen ökas från 65 – 66 år och även kopplas till medellivslängden i Sverige. Förhoppningen är att en senare pensionsålder ska leda till högre pensioner och lägre kostnader för garantipensionerna. Förändringen sätter dock fokus på det faktum att människor i vissa yrkesgrupper har svårt att orka fram till pensionen, särskilt inte sedan den höjts. Enligt olika undersökningar tvivlar så många som 11 procent av den samlade arbetsstyrkan på att de kommer att arbeta hela vägen. Bland kvinnor i offentlig sektor är siffran så hög som 24 procent.

– Därför finns det ett behov av att tänka nytt kring de äldres inkomstskydd, säger Hannes Malmberg.

De två rapportförfattarna lanserar därför ett nytt system som de kallar Självförsäkring. Den vänder sig i första hand till anställda i offentlig sektor, bland annat därför att de har ett stort antal anställda men också relativt höga sjukskrivningstal. En kommun får då en summa av statliga medel motsvarande den förväntade kostnaden för sjukersättningen det kommande året. När året är slut redovisas resultatet: Var sjukskrivningstalen högre än väntat står kommunen för mellanskillnaden men var det lägre behåller kommunen de pengar som blir över.

– Det ökar drivkraften för arbetsgivaren att ha ett kraftfullt preventivt arbetsmiljöarbete igång. Som vi ser det är det dessutom ett enkelt system att sätta in, säger Hannes Malmberg.

I den efterföljande debatten konstaterades att forskarnas ambition att hitta en lösning på sjukersättningssystemet i stort och de effekter som en höjd pensionsålder kan komma att innebära, var ett gott initiativ.

Tecken på för generösa sjukersättningar

Men det fanns också invändningar. Ossian Wennström på SKL ställde sig frågande till om det förutspådda resultatet gjorde det värt att gå in och rucka i ett så komplicerat system som sjukersättningen är. Anna Pettersson, chefsekonom på Svensk Försäkring var inte säker på att ett ökat kostnadsansvar för arbetsgivarna verkligen leder till lägre sjukskrivningstal. Hon pekade också på, med forskarnas egna fakta som grund, att när sjukersättningsreglerna ändrades 2006 ökade antalet människor med egen förvärvsinkomst med tio procent. En ökning som dessutom hållit i sig över tid. Det kan alltså tyda på att de tidigare reglerna för sjukersättning helt enkelt var för generösa.

Båda två var dock eniga om att avgörande för att minska sjukskrivningarna är en fortgående satsning på arbetsmiljön.

– Öka möjligheterna till omställning under yrkeslivet. Att byta arbetsuppgifter gör ofta att man stannar kvar i arbete och därmed fortsätter att bygga upp sin pension, sa Anna Pettersson.

Ossian Wennström, SKL, höll med, särskilt som den framtida kompetensförsörjningen hotar:

– Vi behöver människor i den offentliga sektorn, annars klarar vi inte att leverera vård och omsorg. Att sjukskriva bort dem är ett misslyckande. Om vi ser framför oss en pensionsålder på 70 år, då måste vi börja se till de anställdas arbetsmiljö i mycket tidig ålder, sa han.

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2018-05-02 - 15:14