Logo
Logo
Nyhet13 november 2020 - 13:11

Forskarna: Då räknas konflikten som samhällsfarlig

Nästa vecka bryter konflikt ut i besöksnäringen om parterna inte kommer överens. Att pandemins mest utsatta branscher tar till konfliktvapnet sätter återigen fokus på de svenska konfliktreglerna. ”Vi har inte någon regel om proportionalitet när det gäller stridsåtgärder”, säger arbetsmarknadsforskaren Birgitta Nyström. 

Birgitta Nyström, Henrik Malm Lindberg.
Foto: Privat/Sören Andersson

Två av de hårdast drabbade branscherna under coronakrisen, handeln och besöksnäringen, fick för en tid sedan ytterligare sten på bördan i samband med att de varslades om strejk. Handelsanställdas förbund varslades om strejk hos vissa utvalda handlare och distributionslager fredagen den 13 november – ett varsel som drogs tillbaka dagen före. Hotell- och restaurangfackets varsel om strejk den 17 november ligger dock kvar.

Strejkvarslen har kritiserats hårt från både arbetsgivare och forskarvärlden.

– Besöksnäringen befinner sig i den värsta krisen någonsin. Att då varsla om strejk är ansvarslöst, sa till exempel Torbjörn Granevärn, förhandlingschef på Visita till SvD och varnade för att fackets medlemmar inte har några jobb att gå tillbaka till efter en strejk.

– Vi befinner oss i en pandemi där handelsföretagen slåss för sin överlevnad. Att då gå ut och kräva extrema ökningar är helt galet, sa Sven-Olov Daunfeldt, professor vid Handelns forskningsinstitut, till Arbetsmarknadsnytt innan handeln till slut kom överens om nya avtal inom märket.  

De båda fackförbunden har velat ha en låglönesatsning, utöver industrins överenskomna märke om 5,4 procent under 29 månader. Inom handeln landade man efter tuffa förhandlingar till slut inom märkets gränser. Men HRF:s strejkvarsel ligger fortfarande kvar och bryter ut den 17 november om parterna inte kommer överens innan dess.

Arbetsmarknadsnytt har tidigare skrivit om hur konflikter inte bara riskerar att drabba de varslade företagen, utan kan komma att påverka hela samhället. Särskilt om fler fackförbund går ut och vidtar sympatiåtgärder.

Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, och Henrik Malm Lindberg, arbetsmarknadsforskare bland annat knuten till Ratio, har analyserat de effekter som kan uppstå vid en strejk och vad det finns för lagliga sätt motverka en alltför stor asymmetri vid en konflikt.

– Man kan fundera på varför just fackförbund i branscher som är hårdast utsatta i coronakrisen varslar. Det förefaller konstigt att dessa väljer stridsåtgärder. Det hade varit mer förståeligt hos allmänheten om de grupper som har fått arbeta hårdast under krisen, hade ställt krav, som till exempel sjukvårdspersonal, lärare med mera, säger Birgitta Nyström.

Henrik Malm Lindberg är också förvånad.

– Det är förvånande att lägga varslen mitt i en pandemi. Många företag är hårt trängda. Dessutom är många i branschen permitterade, så det är ett svårt läge. Även om det rent juridiskt inte är något fel så känns det inte som rätt tillfälle att ta till storsläggan, säger han.  

De utsatta branscherna riskerar nu att försätta många av branschens företag i konkurs, vilket kan leda till stor arbetslöshet hos just dessa arbetstagargrupper. Dessutom kan, som Arbetsmarknadsnytt tidigare rapporterat om, en strejk leda till att coronakrisen fördjupas. Hade till exempel konflikten inom handeln brutit ut på varulager och dagligvarubutiker så hade det kunnat leda till ökad trängsel i allt färre butiker, och att utkörningstjänster inte längre fungerar till utsatta grupper.

Någon lag eller regel som styr över vilka effekter som en strejk kan ge på övriga samhället finns inte i Sverige, enligt Henrik Malm Lindberg.

– Lagstiftaren ger parterna den här möjligheten. Det hjälper inte att säga ”parterna måste ta sitt ansvar” eftersom de agerar inom det regelverk som är givet av riksdag och regering, säger han.

Birgitta Nyström betonar att vi har långtgående och generösa konfliktregler i Sverige som vi har haft med oss under överskådlig tid.

– Vi har inte någon regel om proportionalitet när det gäller stridsåtgärder i svensk rätt. I EU-rätten finns en proportionalitetsregel, men den svenska Arbetsdomstolen säger rent ut att det inte finns någon proportionalitetsregel vad gäller stridsåtgärder, säger Birgitta Nyström.

Emellertid fanns det ett förslag i den utredning som ledde fram till tillblivelsen av Medlingsinstitutet 2000 om ett förslag kring proportionalitet vad gäller sympatiåtgärder. Men förslaget kom aldrig med i propositionen. Sverige är unika vad gäller detta.  

– Går vi bara till Danmark finns det tydliga regler vad gäller strejkrätten. Där ska det finnas en tydlig proportionalitet mellan mål och medel, säger Birgitta Nyström.  

Men borde inte denna regel förtydligas även i Sverige då? Birgitta Nyström berättar att frågan kring maktbalansen är känslig, komplicerad och har varit uppe för debatt under lång tid.

Men vissa fackförbund verkar ju inte bry sig om konsekvenserna?

– Nu finns medlare förordnat i tvisterna. Och om de finner det lämpligt finns det faktiskt en möjlighet att motverka en alldeles för stor påverkan på samhället, säger Birgitta Nyström.

Vilket vapen har då medlarna att ta till om de märker att det barkar åt skogen? Birgitta Nyström berättar att det finns en möjlighet att skjuta upp konflikten, men regeln har stora begränsningar.

– Det finns möjlighet för medlarna att vända sig till Medlingsinstitutet och därigenom bestämma att man skjuter upp stridsåtgärderna. Men det finns en regel som säger att detta bara får göras en enda gång och de får endast skjutas upp under 14 dagar.  

Hur vanlig har den åtgärden varit historiskt?

– Inte särskilt. Sedan 2000 har den använts färre än tio gånger. Det finns heller ingen forskning om att denna typ av åtgärd, kallad cooling off period i internationella sammanhang, skulle leda till fler uppgörelser och färre konflikter, säger Birgitta Nyström.  

Vilka möjligheter har regeringen att sätta stopp för samhällsfarliga strejker?

– Yttersta ansvaret har regering och riksdag. Och vid ett tillfälle har regeringen ingripit vid en konflikt. Det gällde en SACO-konflikt 1971. Där var lärare och veterinärer, bland annat, uttagna i strejk. Veterinäryrket är, kanske lite oväntat, en mycket känslig samhällsinstitution som bland annat har en stor roll i livsmedelproduktion, med mera. Då stiftade man snabbt en lag som stipulerade att de kollektivavtal som hade slutat att gälla, skulle återigen gälla. Och när kollektivavtal gäller, så råder ju som bekant fredsplikt mellan parterna, säger Birgitta Nyström.   

Henrik Malm Lindberg är dock osäker på om de nuvarande konflikterna går så långt så att regeringen aktivt skulle stoppa strejken.

– Det är närmare 50 år sedan som regeringen gick in och stoppade strejken. Det var mitt under kalla kriget och man hade det här med försvarsberedskapen som var känslig. Sedan dess har denna princip om samhällsfarlighet inte prövats, säger Henrik Malm Lindberg.  

Hur vanligt är det internationellt att regeringen går in och styr upp en konflikt?

– Vid ytterligare tre tillfällen har svenska regeringen gått in och hotat med lagstiftning vid konflikt på arbetsmarknaden. Det gällde i slutet av 40- och 50-talen då sjöbefäl och sjuksköterskor var uttagna. Men då gjorde parterna upp redan innan hotet verkställdes. Internationellt sett är det dock inte ovanligt att regeringar går in och sätter stopp för strejker. Både Norge och Danmark har tidigare fått smäll på fingrarna av internationella organisationer för att gå in och sätta stopp för strejker. I många amerikanska delstater inleds ofta konflikter som sedan mynnar ut i förslag om strejkstopp, säger Birgitta Nyström.

Är svenska regeringen lite för sparsam med dessa åtgärder?

– Nej, jag tycker faktiskt inte det. Om parterna vet att det leder till allvarliga konsekvenser så tänker man sig noga för. Det är jättesvåra avvägningar, ungefär som i LAS-frågan. Man måste hitta en balans. Ju mer staten drar sig tillbaka, desto större ansvar läggs på parterna, vilket i grund och botten är bra, säger Birgitta Nyström.  

Henrik Malm Lindberg menar att vi inte kan hoppas för mycket på lagstiftningen om man vill undvika en strejk i nuläget.

– Huvudregeln är att svenska arbetsgivare och arbetstagare får vidta konfliktåtgärder som kan stå i strid med vitala samhällsintressen. Men självfallet finns det en gräns, men jag har svårt att se att den gränsen skulle vara passerad i och med de här konfliktåtgärderna, säger Henrik Malm Lindberg.  

#Coronakrisen#Konflikt
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist