SFI
Foto: TT

Forskare: Lättast få nyanlända i arbete med subventionerade anställningar

Publicerat av Martin Berg

Det är utmaningar i etableringsuppdraget. 50 procent av de nyanlända har inte ens grundskolekompetens. Det framkom på ett seminarium som arrangerades av tankesmedjan Fores nyligen.

Utgångspunkten för seminariet var ett kapitel från en undersökning gjord av Pernilla Andersson Joona, docent i nationalekonomi på SOFI vid Stockholms universitet, kring hur etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden fungerar idag och kan förbättras.

Idag är rekordmånga, 75 000 personer, inskrivna på Arbetsförmedlingens olika aktiviteter kopplade till etableringsuppdraget. Arbetsförmedlingen tog över ansvaret från kommunerna år 2010. I den reformen gavs nyanlända möjligheten att via så kallade privata etableringslotsar uppnå målen i sina etableringsplaner. Det systemet avskaffades efter mycket kritik år 2015 och har ersatts av det nuvarande tvååriga etableringsuppdraget.

Stora krav på etableringsuppdraget

Det stora antalet inskrivna beror givetvis på det stora antalet flyktingar som kom till Sverige för drygt två år sedan. Flyktinggruppernas sammansättning ställer nu stora krav på att etableringsuppdraget levererar.

Ett problem i det sammanhanget är att Sverige enligt statistik från Eurostat är ett av de länder i Europa som har lägst andel anställda i yrken med inga eller låga utbildningskrav.

– De här gruppernas utbildningsnivå är generellt mycket låg. Hälften har inte ens grundskolekompetens och idag vet vi att man åtminstone behöver gymnasiekompetens för att ha en chans på arbetsmarknaden, sa Pernilla Andersson Joona på seminariet.

Just nu är arbetsmarknaden mycket god för inrikes födda med en arbetslöshet på endast fyra procent. För de nyanlända flyktingarna och utrikesfödda är den dock alarmerande 21 procent.

”Rejäl könsskillnad”

Den stora arbetslösheten i denna grupp avspeglar sig i att det går trögt att integrera den på arbetsmarknaden. En uppföljning av etableringsuppdraget från 2016 visar till exempel att endast 40 procent av männen och 22 procent av kvinnorna antingen arbetade eller deltog i reguljär utbildning.

– Det är en rejäl könsskillnad, konstaterade Pernilla Andersson Joona.

Det saknas också i princip forskning på olika metoder och insatser som används inom etableringsuppdraget, men det går att dra generella slutsatser kring hur arbetsmarknadspolitiska insatser fungerar. Den mest effektiva insatsen för att få nyanlända och utrikesfödda i arbete är olika subventionerade anställningar.

– Det beror på att de ligger närmast de riktiga jobben och risken för undanträngningseffekter är liten, sa Pernilla Andersson Joona.

Men trots subventioner är arbetsgivarnas efterfrågan på de insatserna låg.

– Det vi kan se är att arbetsgivarna inte vill ta arbetsgivaransvaret. Det vill att en annan part tar det. De säger också att reglerna kring de subventionerade anställningarna är för krångliga för att de ska vilja anställa, sa Pernilla Andersson Joona.

Bemanningsföretag kan ta arbetsgivaransvar

Här menade Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega, som också deltog i seminariet att bemanningsföretagen skulle kunna spela en viktig roll. Han påpekade också att bemanningsföretagen redan idag har 50 000 utrikesfödda i sysselsättning.

– De kan också gå in och ta arbetsgivaransvaret och därmed stå för den risken.

Han uttryckte en stor besvikelse över att bemanningsföretagen inte är med i överenskommelsen om etableringsjobb mellan fack, arbetsgivare och regeringen.

– Det kommer att leda till att etableringsjobben inte blir så framgångsrika som de skulle kunna bli, menade Andreas Åström.

Finns inte en enskild lösning

Pernilla Andersson Joona underströk att det inte finns en enskild lösning för hur nyanlända ska kunna komma i arbete utan att det krävs en kombination av flera olika insatser.

– Det kan handla om att ta till vara på den faktiska kompetens som de nyanlända redan har samt att öka incitamenten för att delta i en språkutbildning. Arbetsgivare kan behöva starkare incitament för att anställa, menade hon.

Seminariedeltagaren Patrick Joyce, forskare på Ratio och författare till ESO-rapporten Inspiration för integration, efterlyste tidigare insatser.

– Sverige är det enda land som inte tillåter asylsökande att starta med vissa etableringsinsatser innan de får uppehållstillstånd. I Tyskland kan till exempel 50 procent av de asylsökande starta ett etableringsprogram på samma villkor som de som fått sitt uppehållstillstånd.

Han tyckte också att det kan vara värt att öka trycket på de nyanlända att lära sig svenska snabbare.

– De flesta länder har ett system där de nyanlända belönas på något sätt om de lär sig språket snabbare. Vi vet ju hur oerhört viktigt det är för att komma in på arbetsmarknaden, sa Patrick Joyce.

Martin Berg

Publicerad av Martin Berg den 2018-03-29 - 09:31  #Arbetslöshet #Arbetsförmedlingen #Integration