Patrick Joyce, Gulan Avci, Martin Ådahl
Foto: Ratio + Fores

Forskare: Inga enkla vägar till svåra jobb

Publicerat av Anders Carlsson

Om utländska akademiker kom i jobb som motsvarade deras utbildningsnivå skulle det spara tio miljarder per år - samtidigt som de enkla jobben blir fler. Istället straffas de på svensk arbetsmarknad. Det slår forskaren Patrick Joyce fast i rapporten ”Rätt jobb åt utrikes födda”.

Sofia Larsen(c), ordförande i Utbildningsutskottet

Sofia Larsen.

En invandrad utländsk läkare får inte jobb som läkare i Sverige utan tvingas köra taxi för att försörja sig. Det är en numera klassisk vandringssägen om svårigheterna för utrikes födda akademiker och högutbildade att i Sverige få ett arbete som motsvarar den egna graden av utbildning.

– Riktigt så stort är kanske inte glappet mellan utbildning och jobb för utrikes födda akademiker. Säg till exempel att en utbildad lärare arbetar som elevassistent, han eller hon är alltså i rätt omgivning men inte på rätt yrkesmässiga nivå.

Det sa Patrick Joyce, forskare vid Ratio och författare till rapporten ”Rätt jobb åt utrikes födda” som behandlades under ett seminarium på tisdagen anordnat av tankesmedjan Fores tillsammans med akademikerförbundet Jusek, allt under titeln ”Enkla vägar till svåra jobb”. Rubriken var ett sätt att vända på begreppet enkla jobb och den diskussion som just nu till stor del handlar om hur de nyanlända med knapphändig skolutbildning ska komma in på arbetsmarknaden.

”Fastnat i frågan om enkla jobb”

– Debatten har fastnat i frågan om enkla jobb men vi har ett lika stort problem när det gäller svåra jobb. Vi politiker måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, slog Liberalernas integrationspolitiska talesperson Gulan Avci fast.

Och det finns mycket att ta sig an. Faktum är att i dag lever drygt 300 000 utrikes födda akademiker med minst tre års högskolestudier i Sverige. Det motsvarar drygt 20 procent av landets samtliga akademiker. Men 84 000 av dem arbetar inte alls och 45 000 arbetar i yrken som inte är i nivå med deras utbildning, ett antal som dessutom ökar. Den utvecklingen oroar Sofia Larsen, ordförande i Jusek som menar att det är ett gigantiskt slöseri med kompetens, särskilt i tider när arbetsgivarna skriker efter kvalificerad arbetskraft.

– Det behövs förändring av lagstiftningen för att nyanlända akademiker inte ska hamna i enkla jobb där de riskerar att fastna, sa hon under inledningen av seminariet.

Utländsk examen straffar sig

Enligt siffror från OECD, som refereras i rapporten, är Sverige, tillsammans med Portugal och Italien, det land där en utländsk examen straffar sig mest. Det beror bland annat på en tröghet i att få sin utländska utbildning validerad i Sverige. Det gör i sin tur att möjligheten att komplettera den utländska examen med en svensk utbildning, även den försenas, konstaterar Patrick Joyce i rapporten. Lägg till den omfattande kritiken mot svenskundervisningen inom ramen för SFI som inte tar hänsyn till deltagarnas akademiska förkunskaper.

– Det hade varit hur enkelt som helst att konstruera en arbetsgång där till exempel en läkare från Syrien får hjälp att snabbt slussas igenom systemet, hans kvalifikationer valideras och inträdet på arbetsmarknaden påskyndas. Idag tar den processen minst två år, sa Martin Ådahl, vice partisekreterare i Centerpartiet.

Skulle kunna tillföra tio miljarder

En förändring av nuvarande ordning – ett system ”kvar i 80-talet”, enligt Gulan Avci – är också mycket lönsamt för samhällsekonomin. Enligt de kalkyler som Patrick Joyce har tagit fram kan det, om utrikes födda akademiker har lika hög grad av sysselsättning som inrikes födda, tillföra statskassan tio miljarder årligen. Den summan består dels av cirka sju miljarder i skatteintäkter, dels cirka tre miljarder i minskade sociala utgifter.

Det beror i sin tur på att de enklare jobb som akademikerna lämnar kan tas över av personer med lägre utbildning. Sammanlagt skulle 34 200 fler personer vara i arbete och 27 600 färre vara arbetslösa.

– Det handlar inte bara om att ha ett jobb, det ska också vara rätt jobb, sa Sofia Larsen.

På toppbilden: Patrick Joyce, Gulan Avci och Martin Ådahl.

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2018-04-27 - 11:10  #Kompetensförsörjning #Integration