Strejkvakt samt forskaren Henrik Malm Lindberg
Foto: TT + Sören Andersson

Forskaren Henrik Malm Lindberg vill se en proportionalitetsprincip på arbetsmarknaden.

Forskare: I Sverige kan vi konflikta oss till döds

Publicerat av Ana Cristina Hernández

I Sverige kan vi konflikta oss till döds. Det menar forskaren Henrik Malm Lindberg. Frågan om proportionalitet vid arbetsmarknadskonflikter har länge splittrat fack och arbetsgivare. Och i andra länder finns helt andra lösningar än i Sverige.

I både Tyskland och Danmark finns det någon form av proportionalitetsprincip på arbetsmarknaden. Det innebär i praktiken att de mål som en part försöker uppnå i samband med en arbetsmarknadskonflikt ska stå i proportion till de medel som används för att uppnå det målet. Det borde kunna införas i Sverige, menar många. Frågan diskuterades nyligen under en konferens på Ratio.

Bernd Waas

Bernd Waas

Foto: Markus Konow

– Jag säger inte att den tyska modellen är bättre, men det finns bra saker att titta på, sa huvudtalaren Bernd Waas, professor i arbetsrätt och civilrätt vid Goethe-universitetet i Tyskland.

I Tyskland måste man ta hänsyn till om en tredje part kan ta skada av en stridsåtgärd, berättade Bernd Waas.

I Sverige går det däremot att ”konflikta till döds”, som Henrik Malm Lindberg, forskare på Ratio, beskrev situationen. På arbetsgivarsidan nämns ofta risken med att de medel som facken använder kan bli väldigt dyra för företagen eller för tredje part, medan kostnaderna förblir små för det stridande fackförbundet.

Mycket att lära av Danmark

I Danmark finns det, precis som i Sverige, en modell som baseras på partsöverenskommelser och kollektivavtal. Till skillnad från Sverige finns det dock en proportionalitetsprincip. Därför finns det mycket att lära sig av Danmark, påpekade Nils Karlson, vd på Ratio, under konferensen.

sdlszd56ef4-nh

Nils Karlson

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

– I grunden handlar det om en princip som hjälper oss att tolka gällande lagstiftning, men också att fylla ut rättstillämpning där lagstiftning saknas, sa han.

I Danmark är statliga ingripanden i samband med arbetsmarknadskonflikter vanligare än i Sverige, särskilt då konflikterna påverkar samhällsviktiga områden. I Sverige menar en del att en proportionalitetsprincip skulle kunna implementeras under Medbestämmandelagen, MBL, där konfliktreglerna regleras.

Även möjligheten för fackföreningar att genomföra sympatiåtgärder diskuterades. Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, vill se antingen ett totalt förbud för sympatiåtgärder eller att de bara får användas efter en viss tidsperiod när alla andra tillgängliga medel redan har använts.

Olika viljor

Inte alla var dock för en proportionalitetsprincip i lagstiftningen. Riksdagsledamoten Patrik Björk (S), Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius, LO-juristen Claes-Mikael Ståhl och Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo ansåg inte att någon sådan behövs. Som argument framförde de bland annat att konflikterna i Sverige har varit få.

– Om det inte är trasigt ska man inte laga det. Ska man lära av andra länder är det viktigt att titta på hur de gör, men det blir sällan bra att kopiera. Den modell vi har i Sverige hanterar våra parter på ett ansvarsfullt sätt, sa Patrik Björk. 

Martin Ådahl och Mats Green, arbetsmarknadspolitiska talespersoner för Centerpartiet respektive Moderaterna, nämnde att en lagstiftning behövs – inte minst för att andra delar av rättssamhället tar proportionalitet och moderation i beaktande.

Frågan om proportionalitet lyfts med jämna mellanrum i politiken, fast utan att ge konkreta resultat. Exempelvis föreslog den så kallade Öbergska utredningen från 1998, ledd av socialdemokraten Svante Öberg, en proportionalitetsregel som aldrig blev av. Ratios Henrik Malm Lindberg försökte dock avdramatisera den omdebatterade frågan.

– Vår bedömning är att den här principen bör kunna utformas i avtal mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden och Arbetsdomstolen utveckla en praxis. Vi tror också att en sådan här förändring av reglerna förmodligen är mindre dramatisk än vad arbetsgivarna hoppas på, men också mindre dramatisk än vad de fackliga organisationerna är rädda för.

Ana Cristina Hernández

Publicerad av Ana Cristina Hernández den 2019-10-10 - 15:00  #Svenska modellen #Konflikt