Andreas Bergh

"Inget är så permanent som en tillfällig politisk åtgärd", säger välfärdsforskaren Andreas Bergh.

Forskare: "Den höjda a-kassan kan leda till arbetslöshet"

Publicerat av Gabriel Cardona Cervantes

Den tillfälliga förstärkningen av a-kassan kan liksom värnskatten övergå i ett fast inslag i svensk ekonomi. På sikt skulle det leda till att fler fastnar i arbetslöshet långt efter krisen är över, varnar välfärdsforskaren Andreas Bergh.

”Det är inte första gången som man under en kristid höjt ersättningen för a-kassan”, sa finansminister Magdalena Andersson under torsdagens pressträff om den tillfälliga höjningen av a-kassan.

Det är inte heller första gången som en tillfällig åtgärd blir det nya normala, menar välfärdsforskaren och nationalekonomen Andreas Bergh.

– Inget är så permanent som en tillfällig politisk åtgärd, säger han och pekar på liknande historiska exempel i svensk ekonomi.

Moms och värnskatt

Den 25-procentiga momsen som varje svensk tar för given började egentligen som en temporär omsättningsskatt på 1 procent. Men kort efter att skatten togs bort ersattes den med momsen som successivt har gått upp till 25 procent.

Även värnskatten var tänkt som en kortvarig del i saneringen av de offentliga finanserna efter 1990-talskrisen. Ingen visste då att skatten skulle hålla i sig kvar i 25 år innan den avvecklades efter årsskiftet.

På samma sätt går det inte att utesluta att dagens sänkta krav för a-kassan kan bli ett fast inslag i svensk ekonomi, menar Andreas Bergh.

– Risken är då att ersättningarna blir lite för generösa vilket gör att det inte längre lönar sig att arbeta. Det kommer att försätta många i onödigt långa tider av arbetslöshet, säger Bergh.

På sikt fler riskerar fler att fastna i arbetslöshet.

– Och då har vi inte heller sett slutet på krisen. Läget arbetsmarknaden bli ännu värre än vad det är nu, säger Andreas Bergh.

Finns det några fördelar med en generös a-kassa?
– Det kan vara att det avdramatiserar arbetslösheten för den enskilde. Då känns det inte som en lika stor grej att bli av mer jobbet. Men på lång sikt är nackdelarna ändå större, säger välfärdsforskaren.

Skatterna blir en vana

Även om det är olyckligt med snabba förändringar i regelverket är det såklart bättre att regeringen agerar i krisen än att inte göra något alls, menar Andreas Bergh. Men man måste se upp med att införa populära åtgärder utan att sedan förbereda sig på hur de ska avvecklas.

– Historiskt sett vet vi att skatter och andra expansiva åtgärder blir permanenta eftersom det blir en vana. För den enskilde men också för stat och kommun som med tiden räknar med exempelvis högre skatteintäkter.

Huruvida vi kan förvänta oss en mer generös a-kassa hänger på hur stabil den politiska majoriteten kommer att vara när krisen är över.

– Det hänger dels på hur de partierna som står utanför januariavtalet ställer sig till åtgärderna, men på också hur januaripartierna Centerpartiet och Liberalerna ser på samarbetet framöver, säger Andreas Bergh.

Krispaket
Foto: Henrik Montgomery/TT

"Januariavtalet har varit en ganska skakig politisk skapelse redan innan krisen. Det gör att vi i dag ser större politisk osäkerhet än på 1990-talet", säger Andreas Bergh. På bilden syns finansmarknadsminister Per Bolund (MP), finansminster Magdalena Andersson (S), Emil Källström (C) och Mats Persson (L) när det åttonde krispaketet presenterades i veckan.

Skillnaden i dag med exempelvis 1990-talets krisåtgärder är att beslutet togs mer eller mindre enhälligt av en blocköverskridande riksdagsmajoritet. Nu bestäms reglerna av Januariavtalet som redan nu står på vacklande ben.

– Januariavtalet har varit en ganska skakig politisk skapelse redan innan krisen. Det gör att vi i dag ser större politisk osäkerhet än på 1990-talet, säger han.

Värsta är att fastna i limbo

Det värsta scenariot vore att spä på osäkerheten i framtiden. Att vi fastnar i någon form av limbo där vi inte vet om a-kassan någonsin kommer att justeras tillbaka eller om vi går in i ett nytt normalläge. En sådan utveckling kan bli skadlig för både individen och näringslivet, menar välfärdsforskaren.

– Att inte veta vilka regler som kommer att gälla framöver gör det svårt för individen att planera sin privatekonomi. Det gör det också svårt för företagen att veta om det är lönt att dra igång en verksamhet.

Nya tillfälliga regler i a-kassan

  • Kravet i arbetsvillkoret sänks. I stället för 80 timmar räcker det att du har arbetat minst 60 timmar per kalendermånad under sex månader det senaste året.
  • Medlemsvillkoret uppfylls snabbare, på tre månader i stället för 12 månader.
  • Taket i a-kassan höjs från 910 kronor till 1 200 kronor per dag de första 100 dagarna fram till årsskiftet.
  • Grundbeloppet höjs från 365 kronor till 510 kronor per dag fram till årsskiftet.
  • De sex karensdagarna slopas tillfälligt.

Torsdagen den 7 maj 2020 enades Januaripartierna om ytterligare förändringar av a-kassan. Den maximala ersättningen det så kallade takbeloppet från dag 101 föreslås höjas från 760 kronor om dagen till 1 000 kronor om dagen.

Höjningen är tillfällig och gäller från den 29 juni 2020 till den 3 januari 2021.

Källa: Regeringen

Exempel på tidigare åtgärder som har blivit permanenta

”Omsen”

Sverige införde en första omsättningsskatt 1941 för att bära större kostnader under andra världskriget. Omsättningsskatten avskaffades 1947 för att sedan ersättas en ny ”oms” 1960. Därifrån klättrade oms-satsen succesivt från 4 procent till 10 procent tills den upphörde 1968. Året efter infördes en mervärdesskatt, moms, i linje med det regelverk EG-länderna hade infört några år innan.

Värnskatt

1995 införde Persson-regeringen värnskatten som höjde den statliga inkomstskatten på inkomster över 209 000 kronor med 5 procentenheter till 25 procent. I budgetpropositionen angavs detta som en tillfällig höjning med syftet att under en femårsperiod förstärka de statliga finanserna. Värnskatten höll i sig fram till 1 januari 2020 och för inkomståret 2019 utgick värnskatten på inkomster över 689 300 kronor.

Källa: Skatteverket, Nationalencyklopedin, Svenska Dagbladet

Gabriel Cardona Cervantes

Publicerad av Gabriel Cardona Cervantes den 2020-05-08 - 12:45  #Arbetslöshet #Politik #Coronakrisen