Suzanne Parenius, Hjortviken konferens, Elisabeth Haglund, Hotel Tylösand, Susanne Andersson Pripp, Best Western Hotell Ett

Företagen rasar: Personalliggarna hindrar oss att anställa

Publicerat av Henrik Sjögren

Personalliggarna har urartat till att bli en meningslös kontroll av seriösa företag där risken för svartarbete är låg. Regelverket sprider nu en rädsla och oro för att göra fel och kan hindra företag från att anställa dem som står långt från arbetsmarknaden.

– Kunderna är till 97 procent business-to-business vilket innebär att kontanthanteringen är försvinnande liten. Den absoluta majoriteten av betalningarna sker per faktura och kreditkort. Vi har inga kontanter att betala några svarta löner med och det vet Skatteverket, säger Suzanne Parenius som är vd och delägare på Hjortviken Konferens utanför Göteborg.

Verksamheten har 23 fastanställda på helårsbasis, men ytterligare många arbetar tillfälligt, bland annat ungdomar som diskar på helger eller kvällar.

Ständig oro

Företaget har redan ett tidsregistreringssystem där Suzanne Parenius har noggrann koll på när människor har stämplat in och ut. Men om det inte stämmer överens med den manuella liggaren då Skatteverket kommer på besök kostar det företaget 12 500 kronor plus 2 500 kronor för ytterligare små misstag.  

– Jag fifflar inte. Däremot är risken stor att jag eller någon av mina anställda gör fel. Det bidrar till en ständig oro. Jag har fått anmärkningar att våra medarbetare har fyllt i med blyerts i stället för bläck, eller att det har saknats ett streck i datumangivelsen, säger Suzanne Parenius.

Personalliggarna skulle hindra svartarbete i branscher med mycket kontanter, men så har det inte blivit. Det enda lagen har bidragit till är att skapa rädsla och oro, menar Suzanne Parenius.

– Det är oerhört lätt att göra fel. Vilken kontrollant som helst kan säkerligen hitta misstag i varje personalliggare i hela landet, säger hon. 

Undviker att anställa

En effekt av detta kan bli att företagare undviker att anställa personal som de från början misstänker kan ha problem med att förstå instruktionerna kring personalliggaren.

– Jag har hört exempel på att företagare inte vågar ta emot människor med intellektuella funktionsnedsättningar, människor som kan ha svårigheter att hålla reda på id-kort eller förstå instruktionerna kring personalliggare. Det blir ett onödigt skuldbeläggande, säger Suzanne Parenius.

Hon menar att både politiker och myndigheter borde förstå värdet i att förenkla, snarare än försvåra för företag att anställa människor som har svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden.

– Det vore bättre om Skatteverket koncentrerade sig på de företag där det kan misstänkas fusk. Framförallt hos företag där kontanta betalningar är vanligare. Varför jaga oss skötsamma företagare där det råder ordning och reda i övrigt och där de kan kontrollera våra lönespecifikationer för de anställda?, undrar hon.

Minimala möjligheter att betala svart

Elisabeth Haglund är vd på Hotel Tylösand i Halmstad. Verksamheten består bland annat av ett hotell med 230 rum och 30 konferenslokaler varav den största tar 700 personer.  

– Intentionerna med personalliggare var bra. Men i dag är lagen anno dazumal. En gång i tiden var det ett lovvärt sätt att beivra de företag som fuskar och inte gör rätt för sig, säger Elisabeth Haglund.

– Vi är i princip ett kontantfritt hotell och möjligheterna att betala svart är minimala, fortsätter hon.

Ungdomar och nyanlända

Företaget har cirka 400 personer på sin lönelista under högsäsong. Många av dem är ungdomar och nyanlända som får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden genom arbeten som inte kräver någon akademisk utbildning, som diskare och städpersonal.

– Lagen får horribla effekter. Vi erbjuder arbeten åt människor som kan ha svårt att få in en fot på arbetsmarknaden som till exempel nyanlända. Det kommer vi fortsätta att göra. Men många företagare kan bli väldigt försiktiga om de har svårigheter med språket och kanske inte förstår instruktionerna hur man använder personalliggaren, säger Elisabeth Haglund.

Krånglar till det för ägaren

Susanne Andersson Pripp driver tre hotell i Östersund med sammanlagt femton årsanställda. Så länge personalen kommer ihåg att skriva in sig, skriva ut sig och ha med sig legitimation så tycker hon att lagen fungerar bra. Men för henne som ägare har det blivit krångligare sedan lagskärpningen – eftersom den innebär att även ägaren ska registrera sig.

– Eftersom jag bedriver verksamhet på flera platser så är det komplicerat angående var jag ska vara inskriven. Jag kan ju sitta på ena hotellet men arbeta med en uppgift som rör det andra hotellet. Frågan är då var jag ska vara inskriven, säger hon.

Kan avstå att ta emot praktikanter

Även Susanne Andersson Pripp upplever en större oro inför att ta emot vissa typer av anställda. Det gäller bland annat personer som arbetstränar. Hon har tidigare haft problem med att få de yngsta medarbetarna och praktikanterna att förstå vikten av att vara inskrivna och att ha med sig legitimation.

– Om risken för höga böter ska kvarstå att det finns risk att vi avstår att ta emot praktikanter och de som arbetstränar, säger Susanne Pripp.

Hon anser dock att ett system som främjar en bransch genom att motverka fusk i grunden är bra. Men den funkar inte som den ska, menar hon.

– Tyvärr har det visat sig att det är de seriösa som fått massa böter för obetydliga misstag och det är otroligt trist. Den stora frågan är vad Skatteverket vill åstadkomma. Det vore väl mer intressant att undersöka om de som har varit inskrivna de facto har fått lön, säger Susanne Pripp.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2018-10-17 - 09:32  #Politik #Skatt