Finansminister Magdalena Andersson (S) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP)
Foto: Janerik Henriksson/TT

Finansminister Magdalena Andersson (S) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP)

Företagare till regeringen: Ni förstår inte vad vi gör

Publicerat av Ana Cristina Hernández och Anders Carlsson

Per Bolunds uppmaning till företagen att bygga upp buffertar fick Företagarsverige att ilska till. Utspelet var bara ett i raden av övertramp. ”Det är ju faktiskt våra liv, våra känslor som de kliver på”, säger Stina Porsgaard, vd för Västerviks Stadshotell.

I förra veckan sa finansmarknadsminister Per Bolund (MP) att han kunde tänka sig att ställa buffertkrav på företagare så att de är mer förberedda för kommande kriser. Uttalandet väckte en kritikstorm där såväl opposition som näringsliv ilsknade till. Bolund tvingades backa och be om ursäkt. Men trots detta råder stor osäkerhet bland företagare som menar att politiker inte vet vilken verklighet som företagare befinner sig i.

Per Bolunds uttalande var bara ett i raden av exempel där politiker har trampat i klaveret, menar företagare.

Henric Petersson driver modebutikerna Blu di Blu och Lindgrens i Örebro. Han berättar att hans butiker har tappat 75-80 procent av kundflödet. Minskningen kom plötsligt, i mitten av mars, något han beskriver som att ”dra ner rullgardinen”. För att företag inom handeln ska kunna skaffa en buffert krävs det rejäla skattesänkningar, menar han.

– Man måste ha större svängrum som företagare och större möjligheter till en hyfsad avkastning. Arbetsgivaravgifterna måste sänkas kraftigt. Även vinstskatterna, om man som företagare har möjlighet att ta utdelning, måste vara lägre, säger Henric Petersson.

Idéer om buffertkrav och dylikt bidrar bara till att få väljer att investera i branscher med små marginaler, som exempelvis detaljhandeln.

– Den bank som vill låna ut pengar till personer som vill köpa eller starta en butik finns nog inte i dag.

Skev bild av företagare

Henric Petersson återkommer till att synen på företagande och företagare ofta är skev. Många, inte minst politiker, har fortfarande uppfattningen om att företagare ”skor sig”. Detta var något han märkte av när det blev möjligt med korttidspermittering av medarbetare.

– I det första krispaketet fick man inte permittera sig själv som egenföretagare. Då sades det att det var upplagt för fusk för då ”jobbar ju alla företagare trots att de får ersättning från staten”. Det är lite den generella bilden jag har, framförallt från politikerhåll, att de tror att företagare täljer guld.

Jimmy Nyberg, vd för familjeföretaget TräTeam Bröderna Nyberg i Kramfors, berättar att hans företag, som sysslar med träförädling, har påverkats kraftigt av de stängda gränserna runtom i Europa efter coronakrisen. Likt Henric Petersson säger Jimmy Nyberg att förståelsen för företagens förutsättningar bland politiker är låg.

– De konkreta åtgärderna som vi har kunnat använda är möjligheten till korttidspermittering och sänkta arbetsgivaravgifter. I övrigt har de flesta förslag varit finansiella lösningar till dyr ränta, säger han och tillägger:

– Det hade varit mycket effektivare med fler massiva åtgärder som inte är lånebaserade utan hade gått rakt ut till företag som har problem och gett snabb kärnfull effekt.

Ställs inte krav på politiker

Christina Skoog driver Kust Hotell & Spa i Piteå, där samtlig personal inom hotell och restaurang har blivit korttidspermitterad. Hon äger också Skoogs Fastigheter AB. Hon anser att politiker ofta inte förstår att företagare ofta har små marginaler.

– Det ställs inte lika många krav på politiker, som ju också måste förbereda sig inför kriser.

Christina Skoog säger att hon hade velat att regeringen i stället hade riktat in sig på åtgärder som har sin utgångspunkt i hur mycket omsättning ett företag har förlorat i samband med coronakrisen, eller att de fasta kostnaderna hade minskats ytterligare. Hon hade även velat begränsa stöden, när det kommer till hyresnedsättning, till de värst drabbade branscherna. Som fastighetsägare tycker hon att reglerna är otydliga på den punkten.

Inte så glamoröst som folk verkar tro

Vad gäller allmänhetens syn på företagande säger Christina Skoog att många tror att det är enklare och glamorösare än vad det egentligen är.

– Många gånger är den allmänna uppfattningen att som egenföretagare ”behöver du aldrig fråga när du ska ha semester” eller ” du kanske inte tar ut så mycket i lön, men då tar du det i utdelning i stället”. Många tror att det alltid går bra. Men så är ju inte verkligheten, säger hon och fortsätter:

– Att vara företagare är inte ett jobb utan ett sätt att leva, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Så visst kan jag välja semester, men det valet gör jag utifrån när det passar min verksamhet och kanske inte när jag helst vill ha det. Jag blir ju inte heller företagare för att jag gillar att vara ledig utan för att jag tycker om att driva, utveckla och förbättra verksamheter.

”Våra liv de kliver på”

Förutom Per Bolunds klavertramp har till exempel Magdalena Andersson öppnat för ett ökat statligt ägande i krisande bolag. Enligt Centerpartiet bromsar nu Socialdemokraterna ökade direktstöd till företagen, trots påtryckningar från andra partier, näringsliv och ekonomer. Snart kan det vara försent att rädda företagen på riktigt, menar Stina Porsgaard, vd för anrika Västerviks Stadshotell.

– Det är ju faktiskt våra liv, våra känslor som de kliver på, säger hon.

Stina Porsgaard tillhör de företagare som har reagerat starkt på Per Bolunds uttalande om att företagen i landet har ”svag motståndskraft” mot kriser och att de borde ha byggt en ekonomisk buffert. Och även om han backat så tyder det på något att sånt sipprar ut, menar hon.

– Vet de ens hur ett företag fungerar? Januari och februari är våra sämsta månader under året och vi såg fram mot ökande bokningar och var precis på väg att satsa inför kommande sommarsäsong. Då kom krisen.

Vid sidan av vd-jobbet har hon även styrelseuppdrag i Best Western där hotellet ingår och i branschorganisationen Visita, och hon har ofta deltagit i diskussioner om företagens betydelse för samhällsekonomin.

– Jag kan se att också många människor har svårt att förstå det sammanhanget, varifrån det offentliga får sina pengar, att det är vi i näringslivet som bidrar. Det är emellanåt mycket frustrerande.

Utan företag inga skatteintäkter

2019 betalade svenska företag 143 miljarder kronor i bara bolagsskatt. Och totalt betalade arbetsgivare 215 miljarder i allmän löneavgift. Att då i debatten tala om att näringslivet är ute efter skattebetalarnas pengar när de behöver krishjälp innebär att man inte riktigt förstår näringslivets avgörande roll för att skatteintäkterna ska rulla in i statskassan, menar företagarna som vi har pratat med.

Politikerna om några borde förstå detta, och öppna plånboken, menar Anton Svensson, som driver verkstadsföretaget Ewes AB, en underleverantör till processindustrin av bland annat stålfjädrar.

– Vi lever i den verkliga världen, långt från den drömvärld som en del svenska politiker befinner sig i. Jag tar gärna en pratstund med Per Bolund och berättar hur det är att driva företag, säger han.

Bättre på lokal nivå

Förståelsen för företagandets villkor och betydelse har betydligt större gehör hos de lokala politikerna inne i Värnamo. Fattas bara när företaget är verksamt i klassisk småländsk företagarbyggd. Men när blicken höjs, mot storstad, mot media och politiken på riksplanet, är bilden inte lika ljus. Alldeles för få reflekterar över vad företagande egentligen är, menar Anton Svensson.

– Den allmänna meningen verkar vara att nu kommer vi i näringslivet springande och gnäller om att vi vill ha hjälp av samhället. Men samhället, det allmänna, hade ju inte varit vad det är om vi inte funnits och bidragit. Men den diskussionen hörs inte av. Tvärtom beskylls vi för att ta ut ”övervinster” men är det någon som kan berätta för mig vad en övervinst är? Det är marknaden som avgör förutsättningarna och går ett företag bra gör det vinst och det måste det få lov att göra.

Dags att vända utvecklingen

Att vända den inställningen, att på allvar visa näringslivets och företagens roll i samhällsekonomin, är ”en kamp” som pågår varje dag, menar Anton Svensson.

– Det bästa vi kan göra är att vi krokar arm i det arbetet. Om alla parter på arbetsmarknaden kan visa på vad den positiva kraft som ligger i näringslivet kan åstadkomma och åstadkommer, då kanske vi slipper sådan där gammal vänsterretorik mot företagandet som hörts den senaste tiden, säger han.

Ana Cristina Hernández Anders Carlsson

Publicerad av Ana Cristina Hernández och Anders Carlsson den 2020-04-23 - 10:31  #Politik #Coronakrisen #Företagsamhet