Fredrik Gundhe driver Dala kvalitetsskog. Här med medarbetare Oattaphong Sibo, arbetskraftsinvandrare från Thailand.
Foto: Ulf Palm/TT

Företagare: Thailändare kan mer än svenskar

Svenska företagare rasar mot regeringens förslag att begränsa arbetskraftsinvandringen. Det går inte att lösa det akuta kompetensbehovet genom att bara anställa svenskar. ”Jag har odlat jordgubbar i snart 35 år och nästan aldrig haft vuxna svenskar som jobbat hos mig”, säger en frustrerad Eva Axelsson, ordförande i Bärfrämjandet.

Fredrik Gundhe driver skogsbruksföretaget Dala kvalitetsskog. Bolaget har en lång erfarenhet av att anställa från utlandet. Från början framförallt från Östeuropa, men sedan 2008 har det uteslutande varit säsongsarbetare från Thailand.

Fredrik Gundhe

De thailändska arbetskraftsinvandrarna har god erfarenhet av hårt fysiskt arbete eftersom de har jordbrukarbakgrund från risodlingar, menar Fredrik Gundhe på Dala Kvalitetsskog.

Foto: Ulf Palm/TT

– Min sambo kommer från Thailand och arbetar i företaget, och förstod snabbt att hennes släktingar var som klippta och skurna för arbetet. De är risbönder i grunden och har jobbat sedan tidiga tonåren med liknande arbetsuppgifter, vilket ger en bra erfarenhet, säger Fredrik Gundhe.

Fram tills förra året anställde de säsongsarbetare för sju och en halv till åtta månader. På grund av en regeländring får en säsongsanställning nu endast får vara i sex månader.

– Vi jobbar fram tills att snön kommer, vilket gör att en begränsning på sex månader blir orimlig. Det är en siffra som Migrationsverket helt tagit ur luften. Som en lösning har vi har börjat anställa grupper omlott så att vi kan täcka upp för hela säsongen.

Annonser ger inte napp

En annan bransch som till hög grad förlitar sig på arbetskraft utifrån är bärodlingen.

Eva Axelsson

"Ibland anställer bärodlingar svenska skolungdomar men i princip inga svenska vuxna vill plocka jordgubbar", säger jordgubbsodlaren Eva Axelsson, som är ordförande i Bärfrämjandet.

– Jag har odlat jordgubbar i snart 35 år och nästan aldrig haft vuxna svenskar som jobbat hos mig. Ibland anställer bärodlingar svenska skolungdomar men i princip inga svenska vuxna vill plocka jordgubbar. Vi söker aktivt och annonserar både via Lantbrukspressen och Arbetsförmedlingen men det ger sällan napp, säger Eva Axelsson, ordförande i Bärfrämjandet.

Precis som inom bärindustrin annonserar Dala kvalitetsskog på Platsbanken inför varje säsong. I år fick de in 23 ansökningar från svenska medborgare men ingen av dem hade rätt kvalifikationer för jobbet.

– Vad som gör att vi anställer från Thailand är att de har den kompetens som vi ser saknas i Sverige idag. De har god erfarenhet hårt fysiskt arbete i och med sin jordbrukarbakgrund och eftersom såna typer av jobb blir allt färre i Sverige försvinner också kompetensen mer och mer.

Krånglig ansökningsprocess

Ofta är det arbetsgivaren själv som söker arbetstillståndet hos Migrationsverket, av oro för att ansökningsprocessen är för krånglig för den som söker jobb.

– I LRF:s regi håller vi nu på att ta fram en lathund för att det ska bli enklare att förstå hur man gör när man ansöker på Migrationsverket. Vi ser ett behov då vi har upplevt att det är väldigt svårt att förstå, både för arbetsgivare och arbetssökande, säger Eva Axelsson.

Särskilt riskfyllt är det just med ansökningar för säsongsarbete. Allt måste stämma på blanketten för att Migrationsverket ska kunna lova, som längst, 90 handläggningsdagar. Är något fel kan hela anställningen äventyras.

– Vi skulle verkligen önska att processen att anställa arbetskraftsinvandrare blev lättare. Långa handläggningstider och regler som ändras, det är sånt som bidrar till osäkerheten. Inom vår bransch är kraven speciellt hårda och tenderar att ändras från år till år, säger Fredrik Gundhe.

Bättre arbetsvillkor i Sverige

För Fredrik Gundhes anställda har möjligheten att jobba Sverige haft stor betydelse.

Oattaphong Sibo är 25 år gammal och jobbar sin första säsong hos Dala kvalitetsskog. Han fick höra från bekanta att det var bra att jobba i Sverige, särskilt åt Fredrik Gundhe.

Oattaphong Sibo

Oattaphong Sibo menar att arbetsvillkoren är bättre i Sverige än i Israel, Sydkorea och Taiwan, dit många av hans landsmän väljer att åka för att arbeta.

Foto: Ulf Palm/TT

– Många thailändare reser utomlands för att arbeta i exempelvis Israel, Taiwan eller Sydkorea. Jag är glad att jag valde Sverige då arbetsvillkoren är bättre här. Att arbeta som skogsarbetare passar mig bra, eftersom jag är duktig på hårt arbete, säger Oattaphong Sibo.

Arbetet innebär att han kan stötta sin familj hemma i Thailand.

– Jag har skickat hem pengar till min familj varje månad. När jag kommer hem ska jag köpa en ny motorcykel, och om ett par år hoppas jag kunna köpa en bil.

Suksan Khaikhunthod, 44, har jobbat elva säsonger år Dala kvalitetsskog. Nästa år blir hans tolfte. Han kommer själv från en jordbrukarfamilj och kände därför att det skulle passa honom att arbeta som skogsarbetare. Att få komma till Sverige och jobba har haft stor betydelse för livet hemma i Thailand.

– Jag har fått ett helt nytt liv hemma i Thailand. Jag har byggt ett nytt hus och köpt en bil. Jag har köpt en lastbil tillsammans med min bror och jag har kunnat köpa mera åkermark. Jag har kunnat betala för mina barns skolgång. Thailand är inte som Sverige, där måste man själv betala för sina barns skolgång och det är en stor utgift för många familjer, säger Suksan Khaikhunthod.

Känner inte igen justitieministerns bild

Tidigare i november sade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson att han vill strama åt reglerna kring arbetskraftsinvandringen då han menar att den leder till fusk och utnyttjande av människor. Fredrik Gundhe har svårt att känna igen den bild av arbetskraftsinvandring som Morgan Johansson målar upp.

– För skogsbranschen råder speciella krav, vi blir granskade hårdare än någon annan. Allt granskas, från vår årsredovisning och lönespecifikationer, till utdrag från skattekonton. Även om vi skulle vilja fuska kan vi inte göra det.

Dala kvalitetsskog 1
Foto: Ulf Palm/TT

"Skulle man välja att strama åt eller minska arbetskraftsinvandringen skulle det bli total katastrof för oss. Vi skulle helt enkelt få lov att lägga ner", säger Fredrik Gundhe. Här med medarbetaren Oattaphong Sibo.

– Skulle man välja att strama åt eller minska arbetskraftsinvandringen skulle det bli total katastrof för oss. Vi skulle helt enkelt få lov att lägga ner. Vi skulle inte ha möjlighet att bygga upp vår verksamhet med det utbud av arbetskraft vi skulle kunna hitta i Sverige.

Saknar helhetsbedömning

Fredrik Voltaire är näringspolitisk expert på bransch- och arbetsgivarorganisationen Almega. Han håller inte heller med om Morgan Johanssons (S) syn på arbetskraftsinvandring. Han menar att de rigorösa kontrollmöjligheterna i samband med en anställning från tredje land redan idag bidrar till att det sköts på rätt sätt.

Fredrik Voltaire

"Problemen med fusk och utnyttjande är små, men de får stor uppmärksamhet på grund av ett strikt regelverk", säger Fredrik Voltaire på Almega.

Foto: Almega

– Möjligheten till kontroll är betydande inom regelverket för arbetskraftsinvandring. Före ansökan måste arbetsgivaren försöka rekrytera i Sverige. När ansökan granskas sker en kontroll av om villkoren är i nivå med kollektivavtalen. När anställningen påbörjats sker efterkontroller. Problemen med fusk och utnyttjande är små, men de får stor uppmärksamhet på grund av ett strikt regelverk.

Ett resultat av Migrationsverkets redan strikta regelverk är de många så kallade kompetensutvisningarna på senare år. Enligt Fredrik Voltaire borde reglerna förändras, så att en arbetsgivare kan kompensera för misstag i efterhand, istället för att den anställde måste utvisas.

– Vi tycker att Migrationsverket har missat begreppet helhetsbedömning. Man borde bland annat bli bättre på att ta hänsyn till att alla företag inte har kollektivavtal och att dessa företag kan ersätta teckningen av försäkringar med ekonomisk kompensation för den anställde. Så att varken den nuvarande arbetsgivare måste gå miste om värdefull arbetskraft, säger Fredrik Voltaire.

– Jag skulle till viss del förstå era argument om det var så att det stod svenskar i kö för att arbeta i skogen, och vi valde bort dom. Så är dock inte fallet. Nästan inga svenskar är intresserade av de här jobben. Det beror på att manuellt skogsarbete är ett hårt och slitsamt lågstatusyrke och att vi endast kan erbjuda säsongsanställningar, säger Fredrik Gundhe.

Dala kvalitetsskog är också underentreprenör till Stora Enso och statliga Sveaskog, som båda har drabbats av den kompetensbrist som slår brett mot skogsnäringen.

– Alla borde vara tacksamma att det finns människor från andra länder som vill komma hit och arbeta och som trivs och vill jobba i skogen. Skogsindustrin är viktig för Sverige och utan arbetskraftsinvandring kommer den att få stora problem.

Linn Ålund Thorgren

Publicerad av Redaktör den 2019-11-27 - 14:14  #Kompetensförsörjning #Politik #Integration